Emil Gilels

Från Wikipedia
Emil Gilels
Född6 oktober 1916 (g.s.)[1] ​eller ​19 oktober 1916[2][3]
Odessa[4][2]
Död14 oktober 1985[1][5][6]
Moskva[2]
BegravdNovodevitjekyrkogården
Medborgare iKejsardömet Ryssland och Sovjetunionen
Utbildad vidMoskvakonservatoriet
SysselsättningPianist[2][3], musikpedagog
ArbetsgivareMoskvakonservatoriet
Politiskt parti
Sovjetunionens kommunistiska parti
BarnElena Gilels (f. 1948)
Utmärkelser
Zwickaus Robert Schumann-pris (1973)[7]
Folkens vänskapsorden
Medalj ”För tappert arbete under det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945”
Leninpriset
Förtjänstfull konstarbetare i Ryska SFSR
Arbetets Röda Fanas orden
Hedersmärke-orden
Folkets artist i Sovjetunionen
Leninorden
Socialistiska arbetets hjälte
Statliga Stalinpriset
Webbplatsemilgilels.com/
Redigera Wikidata

Emil Gilels, född 19 oktober 1916 i Odessa, död 14 oktober 1985, var en sovjetisk pianist. Han studerade för Heinrich Neuhaus vid Moskvakonservatoriet och blev även lärare där. Han vann pris vid internationella tävlingar 1938 och 1939. Han räknas som en av 1900-talets främsta pianister och vid sidan av Svjatoslav Richter som den främste i sin generation ukrainska pianister. Gilels anses som en av 1900-talets främsta Beethovenuttolkare, men var även mycket hemmastadd i den romantiska repertoaren. Han var känd för sin vackra, ”gyllene” ton och sitt aristokratiska men kraftfulla uttryck.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] arkiv Storico Ricordi, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Encyclopædia Britannica, Emil Gilels, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ SNAC, Emil Gilels, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.schumann-portal.de, läst: 23 november 2018.[källa från Wikidata]