Emil Kleen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel handlar om läkaren och skriftställaren Emil Kleen. För poeten och journalisten, se Emil Kléen.

Emil Anders Gabriel Kleen, född 20 april 1847 i Karlsborg, död 8 december 1923 i Stockholm, var en svensk läkare och skriftställare. Han var son till Johan af Kleen och far till Else Kleen.

Kleen blev filosofie doktor i Uppsala 1875, medicine doktor i Wien 1883, samt medicine hedersdoktor i Uppsala 1907. Kleen var praktiserande läkare i Stockholm och Karlsbad. I sin biografi i Swedenborg hävdade han att denne led av sinnessjukdom.[1]


Bibliografi[redigera]

  • Handbok i massage, (1888, flera senare upplagor)
  • Ströftåg och irrfärder hos min vän Yankee Doodle (samt annorstädes), 1902-1903, digitaliserad av Projekt Runeberg
  • Stora fejder i blod (1912)
  • Små fejder i bläck (1912)
  • Swedenborg. En lefnadsteckning, 1917-1920
  • Svar på tal till swedenborgare och deras anhang. En polemisk broschyr, 1919

Noter[redigera]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 515