Emil i Lönneberga

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel sammanfattar alla berättelser om Emil i Lönneberga. För den första boken i serien, se Emil i Lönneberga (bok). För filmen, se Emil i Lönneberga (film). För TV-serien, se Emil i Lönneberga (TV-serie).
Emil Svensson
Emil i Lönneberga-rollfigur
Briefmarke Astrid Lindgren.jpg
"Emil i Lönneberga" och Astrid Lindgren på ett tyskt frimärke från 2007.
Skapad av Astrid Lindgren
Första framträdande Emil i Lönneberga (1963)
Senaste framträdande Emil och soppskålen (1997)
Skådespelare Jan Ohlsson
Anknytning
Bostad Sverige Katthult, Lönneberga
Skola Folkskola
Information
Kön Pojke
Hemland  Sverige
Nationalitet Svensk
Född ?
Familj Svensson (pappa Anton, mamma Alma, lillasyster Ida)

Emil i Lönneberga är en av Astrid Lindgrens litterära figurer, en pojke i 8-årsåldern som är berömd för att han hittar på bus ("hyss") men innerst inne är han en snäll pojke. Familjen Svensson och deras anställda bor på gården Katthult i Lönneberga socken i Småland. Emil har en lillasyster, Ida, som bland annat blev upphissad i en flaggstång. Det är den typen av tilltag som får barnens far att bli rasande och jaga sonen tills denne låser in sig i snickarboden (Snickebo'a). Pappan Anton är inte Emils manlige förebild, vilket snarare drängen Alfred är. Emils mamma, Alma, är den som nedtecknar berättelserna.

Emil var Astrid Lindgrens fars, Samuel Augusts, favoritfigur och han och Emil var jämnåriga. Astrid Lindgren har beskrivit det på följande sätt: "När Emil sprang omkring på sina barfotaben i Lönneberga, var Samuel August en ungefär likadan liten Smålandspojk i en socken strax intill, fastän han sannolikt inte gjorde fullt så många hyss". En del av det som berättas i böckerna om Emil har Astrid hört Samuel August berätta om.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Tiden då Emils äventyr utspelas är vagt placerad till Sverige under tiden efter sekelskiftet 1899-1900. Det finns fattigstuga och det hålls husförhör, fenomen som försvann i början av 1900-talet. Att Alfred "exercerar beväring" på Hultsfreds slätt (användes som övningsplats fram till 1906) verkar placera honom under värnpliktslagen som huvudsakligen var i kraft från 1901 till 2010, och tog vid efter det så kallade indelningsverkets nedläggning, då varje svensk man skulle få vapenträning tre år i följd, först i 30, därefter 12 dagar, vilket senare ersattes med andra utbildningsformer. Kometen, som slår till under Vimmerby marknad, kan inte vara någon annan än Halleys komet som passerade jorden 1910. Under samma tid sker en stor jordbävning i Amerika, och pigan Lina undrar om hon inte skulle föredra att drabbas av den katastrofen framför att behöva ha att göra med Emil. Det bör vara jordbävningen i San Francisco 1906.

Musik och sång[redigera | redigera wikitext]

Till filmatiseringarna av böckerna har en rad sånger komponerats som sedan har blivit kända och populära. Ida har en egen sommarvisa, "Idas sommarvisa", som ofta kallas efter titelradens inledning, "Du ska inte tro det blir sommar". Idas sommarvisa sjungs ofta på skolavslutningar i Sverige. Även om Emils snickarbod finns en populär sång, "Du käre lille snickerbo'" (Snickerbo'a, hopp fallera...). (Se även Georg Riedel). Det är också filmerna som gjort ropet "Eeemiiil, förgrömmade onge!" berömt. Så ropar inte Anton i böckerna utan det tillkom med Allan Edwalls koleriska rolltolkning.

Persongalleri[redigera | redigera wikitext]

  • Emil Svensson, böckernas huvudperson, pojken som vill så väl men alltid lyckas ställa till hyss. Spelas i filmerna av Jan Ohlsson.
  • Ida Svensson, Emils skötsamma syster, som hyser en stor beundran för sin storebror. Spelas i filmerna av Lena Wisborg.
  • Anton Svensson, Emils stränge far vars nerver ständigt sätts på prov av sonens tilltag. Håller hårt i familjens ekonomi. Spelas i filmerna av Allan Edwall.
  • Alma Svensson, Emils väna mor, som skriver ner alla sonens hyss i sin dagbok. Tvekar dock inte att försvara honom när hon tycker folk är för stränga mot honom. Spelas i filmerna av Emy Storm.
  • Alfred, Katthults dräng och Emils bästa vän. En praktisk och hederlig karl. Spelas i filmerna av Björn Gustafson.
  • Lina, Katthults piga, som drömmer om den stora kärleken - vilken hon är övertygad om är Alfred. Har alldeles särskilt svårt att stå ut med Emils hyss. Spelas i filmerna av Maud Hansson.
  • Krösa-Maja, en gammal gumma som bor i en stuga inte långt från Katthult, ålder 60-80 år. Hjälper ofta till på gården. Är synnerligen skrockfull och berättar gärna för barnen och alla som vill höra på om vättar och mylingar. Är också snabb att berätta för alla i Lönneberga om Emils senaste tilltag. Spelas i filmerna av Carsta Löck, vars röst dubbades av Isa Quensel.
  • Griseknoen är den griskulting som Emil räddar och sedan har som husdjur. När Emil fått Griseknoen av sin far åt Emil och grisen jästa körsbär och blev berusade.
    Den filmade grisen kom direkt från en bondgård och blev upplärd av en tysk djurdressör.[1] Efter inspelningen återvände grisen till bondgården, där den levde ytterligare något år.[2] Det fanns även två reservgrisar som fick medverka under vissa tagningar.[1]
  • Lukas heter Emils häst. Den häst som användes i filmerna var ursprungligen en travhäst från Ljusdal, och hette Pigge Piggelin. Efter inspelningarna hamnade hästen i Jämtland och levde fram till 1986.[2]
  • Halta Lotta är en höna som Emil köpte på auktionen i Backhorva.
  • Fru Petrell är en välbärgad dam från Vimmerby som präglas av sin passion för korv. Hon har också en mycket dålig syn, vilket får henne att tro att Emils pappa hissat Dannebrogen, när det i stället är Ida som hänger i flaggstången. Spelas i filmerna av Hannelore Schroth.
  • Kommandoran är ett snålt och ogint fattighjon[3] som styr och ställer över de andra hjonen i socknens fattighus.

Böcker[redigera | redigera wikitext]

Böckerna om Emil i Lönneberga är illustrerade av Björn Berg.

Filmer[redigera | redigera wikitext]

De svenska filmerna om Emil regisserades av Olle Hellbom, efter manus av Astrid Lindgren som är berättaren i de svenska filmerna. I filmen "Nya hyss av Emil i Lönneberga" medverkar Astrid Lindgren dessutom som statist under "Vimmerby marknad" - vilket är enda gången det händer i någon Astrid Lindgren-filmatisering.

Datorspel[redigera | redigera wikitext]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

  • Järnvägsfordonet Y31 1405 som trafikerar Krösatågen i Småland och Halland, har fått namnet Emil i Lönneberga.
  • Ett avsnitt av radioprogrammet Rally i SR P3 handlade om att Gundeman gjort ett skjutspel baserat på Emil i Lönneberga i syfte att lära barn om den nya IT-teknik, som i slutet av 1990-talet och början av 2000-talets första decennium blev allt mer betydande i vardagen.
  • På tyska har Emil döpts om till "Michel" - namnet Emil i barnlitterära sammanhang är där förbehållet huvudpersonen i två av Erich Kästners böcker.

Noter och referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Helsingborgs dagblad: Herr Nilsson vållade rena apfebern Publicerad: 2005-01-18. Läst: 2011-01-07.
  2. ^ [a b] http://www.imagebam.com/image/50da4d21735591/
  3. ^ "Från Fattigsverige till välfärdssamhälle i ekonomisk kris", sid 6. Grkom.se, 16 september 2009. Läst 2012-04-06.