Uppslagsverk

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Encyklopedist)
Hoppa till: navigering, sök
Bokrygg för
Nordisk familjebok,
uggleupplagan

Ett uppslagsverk (belagt sedan 1890)[1] eller en encyklopedi (belagt sedan 1777)[2], i bokform även en uppslagsbok, är en facklitterär genre, vars innehåll består av en sammanfattning av mänskligt vetande. Uppslagsverken ligger formmässigt nära ordboken, med artiklar i varierande längd om en lång rad olika ämnen och består av en sammanfattning av mänsklig kunskap, vanligen sorterade alfabetiskt. I många fall samsas ordboken och uppslagsverket inom samma verk, oavsett om verket består av en eller flera volymer.

Etymologi och alternativa benämningar[redigera | redigera wikitext]

Termen encyklopedi kommer från grekiskans enkyklios paideia, ordagrant "rundad bildning" eller "kunskaper som formar en krets", i betydelsen "allmänbildning". Variant av paideia (παιδεία), finns i betydelsen "utbildningen, uppfödningen, av ett barn".[3] Någon skillnad mellan synonymerna encyklopedi och uppslagsverk föreligger egentligen inte, även om den förra termen oftare synes användas om mer omfattande och vetenskapligt upplagda verk, medan uppslagsverk eller uppslagsbok ofta används för mer populärt skrivna framställningar.

Konversationslexikon är ett annat namn för uppslagsverk. Undertiteln på Nordisk Familjebok var exempelvis Konversationslexikon och realencyklopedi. Tanken var att man under saklig diskussion skulle ha konversationslexikonet till hands, och snabbt kunna ta reda på fakta i vilken fråga som helst.

Termen "encyklopedi" användes för dylika kunskapssamlingar först under 1700-talet. Därefter har många uppslagsverk internationellt sett använt -pedi eller -pedia som ett suffix för att ange att verket är en encyklopedi.

Uppslagsverkets egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Persiska uppslagsverk.

Till skillnad från ordböcker, som innehåller rent formmässig information om orden, som stavning och böjning, behandlar uppslagsverk varje ämne tämligen ingående, ofta med illustrationer eller kartor, bibliografier och statistik. Båda har dock, traditionellt, skrivits av betalda ämnesexperter.

Ett uppslagsverk definieras av fyra större element: dess ämnesområde, dess vidd, dess struktur och dess produktionsmetod.

  • dess ämnesområde kan, men behöver inte vara, allomfattande, med artiklar om ämnen inom alla områden, såsom Encyclopædia Britannica eller Brockhaus Enzyklopädie. De kan också vara specialiserade inom särskilda områden, till exempel ett medicinskt, eller filosofiskt uppslagsverk. Varianter finns där ämnesurvalet är brett, men artiklarna är skrivna ur en speciell kulturell eller etnisk infallsvinkel, till exempel Encyclopaedia Judaica, eller där artiklarna har en tydlig politisk vinkling, till exempel Stora sovjetencyklopedin. Dessutom finns uppslagsverk vars tyngdpunkt ligger på ämnen som knyter an till dess produktionsland, till exempel den svenska Nationalencyklopedin.
  • dess vidd begränsas av den tänkta målgruppens behov av kunskap inom det valda ämnesområdet. Verkets vidd varierar både i antal volymer och artiklarnas längd.
  • dess struktur är avgörande för hur användbar som referenslitteratur det är. Genom historien har det funnits två huvudmetoder att organisera tryckta uppslagsverk: alfabetiskt och hierarkiskt. Den förstnämnda metoden har varit den vanligaste, framför allt i allmänna uppslagsverk. Med de elektroniska uppslagsverken har möjligheten uppstått att strukturera artiklarna på flera sätt samtidigt. Dessutom har nya sökmetoder, indexering och korsferenser utvecklats. I Denis Diderots Encyclopédie betonas uppslagsverkets struktur med hjälp av ett citat av Horatius: "Tantum series juncturaque pollet, tantum de medio sumptis accedit honoris!" (ungefär "Vilken skönhet kan läggas till vardagliga ämnen genom ordning och kopplingar.")
  • dess produktionsmetod har utvecklats från experter som skriver om sina respektive ämnen under ledning av en redaktör, för produktionen av en rad tryckta volymer, till flera alternativa (ofta tekniska) lösningar för att samla in, verifiera, summera och presentera informationen. Projekt såsom Everything2, Microsoft Encarta, h2g2 och Wikipedia är exempel på nya sådana former av uppslagsverk.

Uppslagsverkets struktur och utvecklande egenskaper är speciellt lämpligt för lagring på skiva eller datornätverk, och alla större tryckta encyklopedier har utkommit i sådan form under senare år. Skivbaserade utgåvor (särskilt cdrom-format) har fördelarna att vara billiga att producera och lätta att distribuera. Dessutom kan de ha ett innehåll som är omöjligt att trycka, såsom rörliga bilder, ljud och filmer. En annan stor fördel är att man kan använda hyperlänkar för hänvisningar till andra artiklar. Uppslagsverk på nätverk, till exempel Internet, har å andra sidan även fördelen att vara (potentiellt) dynamiska. Ny information kan visas nästan omedelbart, istället för att behöva vänta på nästa utgåva, som är fallet med encyklopedier på skiva eller i bokform. Ett utmärkt exempel på detta är Nationalencyklopedin på nätet, som uppdateras dagligen, med utgångspunkt från nyhetsflödet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Tidiga uppslagsverk[redigera | redigera wikitext]

Titelsidan på Diderots Encyclopédie

Många klassiska författare från antiken, som Aristoteles försökte skriva utförligt om mänsklig kunskap. Engelsmannen John Harris är oftast angiven som den förste som etablerade det nutida formatet 1704 med sitt Lexicon technicum. Den berömda Encyclopædia Britannica hade en blygsam början: från 1768 till 1771 publicerades tre volymer, men redan några år senare kom en andraupplaga på hela tio volymer. Den kanske mest berömda av de tidiga encyklopedierna är den franska Encyclopédie, skriven av så kallade philosophes under upplysningen, Jean Baptiste le Rond d'Alembert och Denis Diderot och slutförd 1772 (28 volymer, varav 11 med enbart planscher, 71818 artiklar, 2885 illustrationer).

1800-talet[redigera | redigera wikitext]

På de stora europeiska språken började stora uppslagsverk ges ut kontinuerligt, och de blev större och större. I England gavs Encyclopædia Britannica ut i allt större upplagor. I Tyskland hade Brockhaus Enzyklopädie börjat komma under 1700-talets sista år, och kom sen med hela 13 upplagor under 1800-talet. I Frankrike gavs flera stora verk ut redan under tidigt 1800-tal, bland annat Encyclopédie du XIXe siècle, som med sina 75 band var störst. Det följdes av det betydande Grand dictionnaire universel du XIXe siècle (ofta bara kallat Larousse efter upphovsmannen Pierre Larousse) som kom ut i 17 stora volymer mellan 1866 och 1876.

I Danmark kom ett relativt stort uppslagsverk ut redan 1816-1828, betitlat Conversations-Lexicon eller Encyclopædisk Haandbog'. Det var i huvudsak en översättning från tyska förlagor och bestod av 28 små band. I slutet av seklet kom det första betydande danska uppslagsverket, Salmonsens Konversationsleksikon med sin första upplaga. [4]

I Sverige kom några små verk ut under 1800-talet som inte fick något större genomslag, bland annat P.G. Bergs Svenskt konversationslexikon (4 band, 1845-1852) samt Bonniers' första verk Konversations- och universallexikon (4 band, 1856-1866). Det var först när Nordisk familjebok började utkomma som Sverige fick sitt första uppslagsverk av nationalkaraktär. Första upplagan kom i 18 band plus 2 supplementband mellan 1875 och 1899.[5]

Kända encyklopedister före 1700[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]


Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ Nationalencyklopedins ordbok, Språkdata, Göteborg och Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs. Band 3, s. 465, ISBN 91-7119-975-6.
  2. ^ Nationalencyklopedins ordbok, Språkdata, Göteborg och Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs. Band 1, s. 353, ISBN 91-7119-975-6.
  3. ^ Παιδεία, Henry George Liddell, Robert Scott, A Greek–English Lexicon, at Perseus project
  4. ^ Nicolet, Andre (1946). Encyklopædier og Konversationslexika gennem Tiderne (1st). København: J. H. Schultz A/s 
  5. ^ Svenska encyklopediska sällskapet [1]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Uppslagsverk.

Onlineuppslagsverk

Information om uppslagsverk