Endodonti

Endodonti, är den del av odontologin som omfattar tandpulpans sjukdomstillstånd. Det är också en specialitet som utförs av specialistutbildad tandläkare, en så kallad endodontist. Två behandlingsmetoder Sjukdomstillstånd som infekterad pulpa leder oftast till en behandling av tandpulpan som kallas för rotfyllning. Man avlägsnar då den infekterade pulpan och fyller i rotkanalerna med ett gummimaterial vid namnet guttaperka. Av två behandlingsprinciper är endast en accepterad bland svenska specialister. I den ena används som inlägg guttaperka och kalciumhydroxid efter att kanalerna har rensats. I tekniken ingår kofferdam som är en operationsduk av gummi som läggs runt kringliggande vävnad och tänder. Denna metod uppvisar en anmärkningsvärt hög frekvens misslyckanden.

Den andra behandlingsmetoden, kallad N2, utvecklades av italienaren Angelo Sargenti i mitten av 1900-talet. I denna metod desinfekteras rotkanaler och rotspets med hjälp av paraformaldehyd. Metoden anses av sina förespråkare vara tekniskt enklare och säkrare och frekvensen misslyckanden uppges vara låg. Rotfyllningar med N2 uppvisar sällan någon kvarvarande infektion.

Paraformaldehyd förekommer i flera vanliga livsmedel, och vi tillförs via födan ungefär 10 mg/dag, som i kroppen omvandlas till formalin, som snabbt bryts ned till koldioxid och vatten.

Guttaperkametoden saknar säkert desinfektionsmoment och kan efterlämna en infektionshärd som kan utvecklas långt senare. Ofta behandlas återkommande infektioner med antibiotika, vilket innebär risk för resistensutveckling.

N2-metoden var under många år förbjudet med motivering ”potentiell toxicitet av paraformaldehyd”. 1998 godkändes dock metoden inom EU.

N2-metoden används över hela världen av tiotusentals tandläkare. Det finns inga rapporter som visar att metoden skulle ge mer skadeverkningar än någon annan metod. Tvärtom har studier visat bättre resultat än med guttaperka.