Endokondral benbildning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Endokondrala benbildning är benbildning som sker inom en broskvävnad.[1] Det är den som står för benbildningen i långa rörben som tål belastning och tryck från flera riktningar.

Benbildning har en blueprint av hyalint brosk. Benbildningen sker stegvis och tar sin början i en benmanschett som bildas runt broskblueprinten då cellerna i perikondriet blir osteogena. Kondrocyterna växer sig sedan större tills de går i apoptos och bildar ett broskmatrix som förkalkas. Detta matrix fungerar som grund för benbildningen. Matrixet inhiberar diffusion varför de återstående kondrocyterna dör. Matrixet penetreras av kärl och bindväv som för med sig osteoprogenitorceller vilka differentierar till osteoblaster som bildar osteoid som kalcifieras som alltså blir till moget ben.

Benbildningen har olika stadier, som representeras av de syniga zoner man ser i histologiska snitt.

  1. Reservbroskzon
  2. Proliferationszon
  3. Hypertrofisk zon
  4. Nedbrytningszon
  5. Enkondral benbildningszon, där man ser osteblastsömmen, osteoklaster, Howships lakuner, benmärg
  6. Benombyggnadszon

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Se Nationalencyklopedin, på internet, besökt 24 mars 2010, uppslagsord: endokondral