Endometrios
| Endometrios | |
| Latin: endometriosis | |
| Fil:Endometriosis loc en.svg Typiska ställen för endometrios. | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | N80 |
| ICD-9 | 617.0 |
| OMIM | 131200 |
| DiseasesDB | 4269 |
| Medlineplus | 000915 |
| eMedicine | med/3419 ped/677 emerg/165 |
| MeSH | svensk engelsk |
Endometrios, felbelägen livmoderslemhinna, är en kronisk gynekologisk sjukdom som innebär ektopisk växt av livmoderslemhinna, alltså att livmoderslemhinna växer utanför livmodern, oftast i äggledare eller bukvägg. Omkring 10 procent av alla kvinnor i fertil ålder uppskattas vara drabbade av endometrios.[1]
Somliga är symptomfria, men det är vanligt med smärta före eller under menstruation (dysmenorré) eller samlag (dyspareuni) samt med ofrivillig barnlöshet.[2]
Orsaker och riskfaktorer
Endometrios kan bero på "baklänges menstruation", då menstruationsblodet med slemhinnan åker uppåt äggledarna istället för neråt livmoderhalsen. Om immunförsvaret är mindre aktivt kan då inflammation uppstå vid de bitar slemhinna som slutligen fastnat någonstans.[2]
Det finns en ärftlig faktor i uppkomsten. Besvären försvinner ofta vid klimakteriet.[2]
Forskning visar att dioxiner kan ha ett samband med framkallande av endometrios.[3] Flera studier påvisar samband mellan endometrios och högre värden av dioxiner.[4] Förutom dioxiner, ökar dietylstilbestrol och andra förhållanden i miljö och diet risken för att drabbas.[5]
Beroende på var endometrios bildas, kan den indelas i ovariell typ (endometriomas), myometrisk invasiv typ (adenomyos), djupinvasiv typ, och ytligt invasiv typ. De flesta kvinnor med endometrios har utpräglat den ena eller den andra typen. Det finns ett samband mellan endometrios och att utveckla gynekologisk cancer, däribland äggstockscancer.[6]
Symptom
Symptomen är flera och individuella, den allra vanligaste är extrem menstruationssmärta. Vissa kvinnor med svårare endometrios har ont hela tiden utan uppehåll, medan ett fåtal med en lindrigare variant inte har ont alls; sjukdomen kan då upptäckas i samband med ett annat kirurgiskt ingrepp. Svårigheter att få barn förekommer men omfattar ej alla kvinnor med endometrios, och omkring 60 procent av alla kvinnor med endometrios har normal förmåga att bli gravida.
Det är väldigt vanligt att endometriosdrabbade kvinnor söker hjälp för alla olika symptom de har utan att inse att de alla har ett sammanhang. Bland annat därför är det svårt att uppskatta antalet som är drabbade, och det antas finnas ett stort mörkertal.
En del drabbade uppger även till exempel magproblem (liknande IBS) och smärtor vid urinering. Dessa symptom uppträder särskilt under menstruation och ofta även i samband med premenstruella besvär.
Symptom
- Mycket kraftig menstruationssmärta, smärta som för vissa kan förvärras i slutet av menstruationen[7]
- Menssmärtor även mellan menstruationer, som inte behöver vara i samband med ägglossning
- Riklig menstruation,[8] vissa drabbade kan blöda över en deciliter blod per menstruationstillfälle
- Samlagssmärta[7]
- Smärta vid användning av till exempel tampong
- Smärta i korsryggen och ut i benen[7]
- Smärta när man kissar (dysuri) eller bajsar (dyschezi)[7]
- Förstoppning och/eller diarré[8]
- Trötthet, utmattning[8]
- Feber
- Infektionskänslighet
- Ofrivillig barnlöshet[8]
- Depression
Man kan lida av endometrios även utan att ha ovanstående symptom, och man kan också ha något eller några av symptomen och ha andra symptom som inte står här ovan. Man kan även ha dessa symptom utan att ha endometrios. Endometrios yttrar sig väldigt olika hos olika människor, och det är ofta orsaken till att det tar så lång tid att ställa diagnos. Genomsnittstiden för korrekt diagnos ligger mellan 5 och 10 år.
Sjukdomen går i skov och har en tendens att återkomma och ge upphov till varierande smärttillstånd, trötthet samt subfertilitet/infertilitet.
Smärta
Smärtan endometriosen medför är för de flesta endometriospatienter det mest besvärande symptomet på sjukdomen.
Smärtan behöver inte vara i proportion till utbredningen eller antalet endometrioscystor. Mikroskopiska cystor är ofta väldigt aktiva och producerar prostaglandiner (en substans som framkallar smärta), något som kan förklara de allvarliga symptomen som ofta påträffas hos patienter med små cystor och liten utbredning av endometrios.
Behandling
Ofta ställs diagnos via en så kallad titthålsoperation. Sjukdomen går inte att bota, bara att lindra. I riktigt svåra fall kan livmodern behöva avlägsnas, men i de flesta fall ges bara lindring, i form av starkare smärtstillande medel som till exempel starkare doser av naproxen och/eller opioidpreparat/morfinderivat som till exempel kodein (verksam substans i till exempel Citodon, Panocod) och tramadol (Tiparol, Tradolan) eller dextropropoxifen (Dexofen). I riktigt svåra fall kan ännu starkare opioider, till exempel morfin, ketobemidon (Ketogan), metadon, buprenorfin (Temgesic) med mera övervägas. En sista utväg kan vara att även avlägsna äggstockarna, och då ges hormonbehandling, exempelvis Divigel, till kvinnor inom normal fertil ålder, men detta vill man helst inte genomföra på kvinnor under 40 år.
P-piller har även visat sig kunna minska smärtan för vissa, men för andra patienter har p-pillerbehandlingen motsatt verkan. Somliga antidepressiva medel av tricyklisk typ (TCA), till exempel amitriptylin (Tryptizol) och klomipramin (Anafranil) kan ha effekt genom att på ej ännu ordentligt dokumenterad väg blockera smärtsignalerna.
En annan metod är att använda olika hormonbehandlingar (gestagener, GnRH-analoger), som försätter patienten i klimakteriet på kemisk väg för att på så sätt kunna "svälta ut" livmodervävnaden. Behandlingen passar inte för personer med anlag för blodpropp eller stroke, utan kan rent av vara farlig hos dessa.
Referenser
- ^ Vårdguiden Arkiverad 2 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b c] http://www.netdoktor.se/kvinnlig-halsa/artiklar/endometrios-107128/
- ^ ”Miljöföroreningar – vad kan de orsaka?”. Miljöföroreningar – vad kan de orsaka?. Annika Hanberg, Institutet för miljömedicin, KI. http://www.imm.ki.se/FOM/PDF/Annika%20Hanberg.pdf. Läst 28 april 2011.
- ^ ”Human Reproduction vol.12 no.2 pp.373–375, 1997”. Human Reproduction vol.12 no.2 pp.373–375, 1997. oxford journals. http://humrep.oxfordjournals.org/cgi/reprint/12/2/373.pdf. Läst 28 april 2011.
- ^ Benagiano, Giuseppe, and Ivo Brosens. "In utero exposure and endometriosis." The Journal of Maternal-Fetal & Neonatal Medicine 27.3 (2013): 303-308.
- ^ Dreyer, Greta. "Ovarian endometriosis as a premalignant condition: epidemiological, histological and molecular evidence." (2012).
- ^ [a b c d] http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Endometrios/?ar=True
- ^ [a b c d] http://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/endometriosis/basics/symptoms/con-20013968
Vidare läsning
- Andersson, Hulda (2017). Endometrios: mensvärken från helvetet. Stockholm: Harper Life. ISBN 978-91-509-2255-4
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Endometrios.- Endometriosföreningen
- Karolinska sjukhuset
- Vårdguiden.se
- Dioxiner
- Dioxiner 2
- [1]
