Energiöverenskommelsen 2016

Från Wikipedia
Version från den 3 juli 2016 kl. 12.39 av JHAH (Diskussion | Bidrag) (Korrigerad länk)

Energiöverenskommelsen 2016 är en överenskommelse mellan fem av svenska riksdagens åtta partier och ett resultat av decennier med partipolitiska meningsskiljaktigheter i den energipolitiska färdriktningen. Överenskommelsen slöts den 10 juni 2016 mellan regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet de Gröna samt oppositionspartierna Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Syftet med överenskommelsen var att skapa långsiktiga spelregler för den svenska energiförsörjningen.

Till grund för överenskommelsen var den tidigare borgerliga Alliansregeringens överenskommelse som slöts den 5 februari 2009, och som Socialdemokraterna och Miljöpartiet de Gröna godkände först i mars 2016 efter att tidigare ha varit motståndare till densamma.[1]

Bakgrund

Sverige har under decennier styrts av olika regeringar som alla haft olika inriktningar för sveriges energiförsörjning, vilket skapat osäkerhet på elmarknaden såväl som för hushåll och näringsliv. År 1980 genomfördes en folkomröstningen om kärnkraften som resulterade i att Sverige skulle avveckla samtliga kärnkraftsreaktorer. Efter folkomröstningen beslutade riksdagen att alla reaktorer skulle vara avvecklade till år 2010.

I samband med borgerliga Alliansregeringens styre (2006–2014) slöts en överenskommelse mellan partierna Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet (nu Liberalerna) och Kristdemokraterna som innebar att man accepterade utbyggnad av nya kärnkraftsreaktorer men att kärnkraften skulle bära sina egna kostnader, det vill säga utan statliga subventioner. Samtidigt beslutades att subventioner skulle ges till vindkraft och solkraftverk. Överenskommelsen som offentliggjordes den 5 februari 2009 innebar ett stort genombrott för de borgerliga partierna som fram tills det datumet varit splittrade i energifrågan, framförallt med anledning av Centerpartiets tidigare motstånd till kärnkraft.[2]

Energiöverenskommelsen 2016

På en presskonferens den 10 juni 2016 meddelade representanter för regeringspartierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet de Gröna, samt oppositionspartierna Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna att en överenskommelse slutits mellan partierna för att säkra Sveriges framtida energiförsörjning.[3] Förhandlare från partierna var i ovan nämnd ordning Sveriges energiminister Ibrahim Baylan samt riksdagsledamöterna Lise Nordin, Lars Hjälmered, Rickard Nordin och Penilla Gunther.

Aldrig tidigare hade en så omfattande överenskommelse fattats gällande svensk energiförsörjning.

Överenskommelsens innehåll

Överenskommelsen innebär bland annat följande:

  • Mål om 100% förnybar elproduktion år 2040.
  • Mål om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp år 2045.
  • Avvecklingslagen om kärnkraft kommer inte att återinföras.
  • Kärnkraftsparentesen är förlängd genom att inom ramen för maximalt tio reaktorer tillåta nybyggnation på befintliga platser.
  • Tillstånd kan ges för att successivt ersätta nuvarande reaktorer i takt med att de når sin ekonomiska livslängd.
  • Statligt stöd för kärnkraft i form av subventioner kommer ej införas.
  • Skatten på termisk effekt avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017.
  • Sverige ska ha moderna miljökrav på svensk vattenkraft, där prövningssystemet utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den eftersträvade miljönyttan.
  • Reglerna för omprövning av vattenverksamheter som vattenkraftverk och dammar ska förenklas med hänsyn till behovet av att säkerställa en hållbar utveckling där våra vattenresurser inte kan betraktas som vilken resurs som helst.
  • Vattenkraftens utbyggnad ska främst ske genom effekthöjning i befintliga verk med moderna miljötillstånd. Nya anläggningar ska ha moderna miljötillstånd.
  • Fastighetsskatten på vattenkraftverk sänks till normalnivån av skatt på elproduktionsanläggningar, det vill säga 0,5%.
  • Elcertifikatssystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till 2030.
  • Det ska utredas hur förenklingar och anpassningar kan ske av befintliga regelverk och skattelagstiftning för att underlätta för nya produkter och tjänster inom energieffektivisering, energilagring och småskalig försäljning av el till olika ändamål samt elektrifieringen av transportsektorn.
  • Ett särskilt energieffektiviseringsprogram för den elintensiva svenska industrin, motsvarande PFE, bör införas givet att man kan hitta ansvarsfull finansiering.
  • Överföringskapaciteten inom Sverige ska öka.

Källa: Ramöverenskommelse, www.regeringen.se[4]

Kritik mot överenskommelsen

Redan den 1 juni 2016, alltså flera dagar innan överenskommelsen var färdigförhandlad, meddelade Liberalernas partiledare Jan Björklund att man dragits sig ur förhandlingarna med motiveringen att man inte kunde stå bakom fortsatta subventioner för förnyelsebar energi, bland annat vindkraft och solkraft.[5]

Referenser