Energy Catalyzer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Energy Catalyzer ("energikatalysator", E-Cat) är en maskin som har utvecklats av italienaren Andrea Rossi. Rossi hävdar att maskinen kan generera energi genom en ”högeffektiv exoterm reaktion[1] alternativt lågenergikärnreaktion[2] (en omskrivning av begreppet kall fusion), av väte och nickel till koppar, under tillsättning av hemliga katalysatorer och trycksättning med vätgas. Maskinen har fått särskild uppmärksamhet i Sverige, därför att två oberoende svenska forskare, som såg en demonstration i mars 2011, har intygat att experimentet gav upphov till avsevärt mer energi än vad som är möjligt med kemiska reaktioner.[3]

Trots att avvikelse från naturlig isotopsammansättning kan förväntas efter fusion, så visar analys av vad som enligt Rossi är restprodukter, att de innehåller koppar av naturlig isotopsammansättning. Också gammastrålning förväntas uppstå vid den fusionsreaktion som förmodas äga rum, men mätningar har visat att gammastrålning med förväntad energi och intensitet inte avges medan apparaten är i drift.[4] Fastän patentet godkändes i april 2011 av det italienska patentverket, har detaljer om metoden inte avslöjats. Rossi tillåter inte heller en närmare undersökning av maskinen. Experimentet har därför inte kunnat upprepas av oberoende forskare.[3] I olika artiklar har diskuterats möjligheten att experimentet är ny fysik som inte är kall fusion, alternativt bluff och bedrägeri.[5][6]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Kall fusion, är ett forskningområde som ofta har visat sig attrahera oseriösa forskare. Under många år accepterades därför inte publikationer inom området på etablerade vetenskapliga konferenser. Bland etablerade forskare betraktas kall fusion än idag med skepsis och som en hypotetisk och osannolik teknik, eftersom den annars borde vara känd i naturen. Ingen känd metod finns idag att tunnla genom den så kallade coloumbbarriären, det vill säga att sammanföra en positivt laddad proton med en positivt laddad atomkärna, utan tillförsel av mycket stora mängder energi.[7] Det finns dock forskare som hävdar att fusion är en möjlig förklaring till sonoluminiscens.[8]

Rossi har under utvecklingsarbetet haft stöd av sin vetenskapliga rådgivare, fysikern och professor emeritus Sergio Focardi, som beskrev ett liknande system år 1998, vilket emellertid uppgavs alstra avsevärt mindre energi.[9] Delaktig i Focardis resultat var även den ursprunglige idégivaren till den italienska satsningen på LENR (Low Energy Nuclear Reaction) mellan nickel och väte, professor Francesco Piantelli. Enligt New Energy Times visar nu (september 2011) NASA intresse för Piantellis fortsatta arbete och för företaget Nichenergy, som är knutet till hans forskning.[10]

Funktionsdemonstrationer 2011[redigera | redigera wikitext]

Bologna, januari[redigera | redigera wikitext]

Den 14 januari 2011 visade Rossi maskinen för första gången för ett femtiotal inbjudna gäster i en industrihangar utanför Bologna.[11]

Bologna, mars[redigera | redigera wikitext]

Här deltog bland annat de svenska forskarna Sven Kullander och Hanno Essén, som, utgående från vad de fick se, övertygades om att konstruktionen genererade mer energi än vad som är möjligt med enbart kemiska reaktioner, och antog att maskinen måste producera energi baserad på en kärnfysikalisk process. Emellertid fick inte observatörerna se själva reaktorn, eftersom patentet ännu inte var godkänt, och de rapporterade inga försök att kontrollera befintlig mätapparaturs funktion.[12] De fick ett prov av det nickelpulver som enligt Rossi använts som bränsle, samt av restprodukter som Rossi säger har producerats under 2,5 månaders drift. De fick dock inte ta del av de hemliga katalysatorer som sägs användas. Analys vid två laboratorier i Uppsala visade att det outnyttjade pulvret var rent nickel, medan det pulver som använts innehöll fler ämnen, främst 10 procent koppar och 11 procent järn. Järnproduktion nämns inte i patentet.[3]

Bologna, september/oktober[redigera | redigera wikitext]

Den 7 september bevittnade Mats Lewan från Ny Teknik ytterligare en demonstration av en energikatalysator i större storlek än tidigare version avsedd att användas i den planerade 1 MW anläggningen. Denna kördes först under 90 minuter med uppgiven ineffekt cirka 2,6 kW, varefter den drevs i 35 minuter med 25W in. Det totala energiutbytet under hela demonstrationen påstås ha överskridit den inmatade elenergin.[13]

Den 6 oktober 2011 genomfördes en E-Catdemonstration, som enligt uppgift varade i ungefär åtta timmar. Man hävdade att matningen de första fem timmarna var uppe i 3kW, varefter effekten minskade till 115W. Den utgående effekten påstods ha legat mellan två och tre kilowatt. Osäkerhet om kvaliteten på ångan skulle man ha fått bukt med [14] genom att injicera ånga från E-Caten i en värmeväxlare, där ett vattenflöde värmdes,[15] även om mätnoggrannheten enligt uppgift var ganska låg.[16] Roland Pettersson, pensionerad docent vid Uppsala universitet, som bevittnade det hela fastslog "Jag är övertygad om att detta fungerar, men det finns fortfarande utrymme för fler mätningar".[17]

Bologna, oktober kundaccepttest[redigera | redigera wikitext]

Det länge aviserade drifttestet av en moduluppbyggd version av energikatalysatorn på 1 megawatt termisk effekt genomförde Rossi som planerat den 28 oktober 2011 i Bologna under kontroll av en okänd kund, rapporterade flera italienska källor med flera.[18]

Preliminära rapporter av Ny Teknik och andra uppgav att anläggningen avgivit en medeleffekt om 470 kW under fem timmar. Detta var lägre än de utlovade 1 MW, men kunden föreföll ändå ha varit nöjd, och enligt Rossi blev pannan på 1 MW såld.

Ny maskin 2012[redigera | redigera wikitext]

Under 2012 har Rossi tagit fram en ny högtemperatur-modell, som ska kunna ge ånga lämpad att producera elkraft. Detta arbete har i elva artiklar följts av Pure Energy Systems' Hank Mills.[19] Hans första rapport talar om utvidgade tester av en "solid state"-modul för temperaturer på drygt 600 °C. Sådana temperaturer öppnar för ett antal tillämpningar: el via ångturbiner, stirlingmotorer, båt- och tågtransporter med flera.[20] I slutet av juli tillkännagavs att den nya modulen kunde ge helt stabila temperaturer över 1 000 °C. Rossi har delgivit resultaten från ett utvidgat prov med högtemperaturmodulen. Om dessa kan verifieras av en tredje part som arbetar med att validera tekniken, skulle det innebära ett verkilgt genombrott med åtskilliga tillämpningar. Anläggningen utlovas bli mycket kompakt. Om den fungerar som väntat, ska en megawatt värme kunna produceras fån en behållare av en tunnas storlek.[21]

Resultat från två sådana tredje parts tester av högtemperaturversionen publicerades i maj 2013 av två italienska och fem svenska forskare i en artikel på arxiv.[22] Författarna konstaterar att de trots bristande kontroll över processens alla aspekter, slöt sig till att anordningen även konservativt mätt producerade överskottsvärme med en energitäthet, som var åtminstone en storleksordning större — och möjligen flera högre än någon konventionell energikälla.[23][24]

Kommersialiseringsplaner[redigera | redigera wikitext]

Defkalion Green Technologies[redigera | redigera wikitext]

Rossi har uppgett att nybildade grekiska bolaget Defkalion Green Technologies ska bygga ett värmesystem baserat på hans uppfinning, som ska kunna alstra effekten 1 megawatt.[25][26] I augusti beslöt dock Rossi att bryta med Defkalion Green Technologies. [27] Defkalion har dock inte övergivit projektet, utan fortsätter sina kundkontakter och säger sig därutöver ha egen liknande teknik, som man kallar Hyperion, att erbjuda.[28] Den 24 februari 2012 genomförde Defkalion ett första offentligt 2x12 timmars funktionstest av en reaktor till sin produkt inför ett antal utvalda internationella grupper. Man har bjudit in intresserade till flera utvidgade effekttester.[29]

Ampenergo[redigera | redigera wikitext]

Enligt Ny Teknik[30] har Rossi i mars 2011 slutit ett avtal med ett nybildat USA-företag,[31] som får del av royaltyn på all försäljning av licenser och produkter som vilar på energikatalysatorn i Nord- och Sydamerika. I Ampenergos styrelse sitter Robert Gentile, som även var bas för Kontoret för fossil energi på USA:s energidepartement under det tidiga 1990-talet.[32] Två andra grundare grundade dessutom konsultföretaget Leonardo Technologies Inc, med vilka Rossi hade affärer på 1990-talet. Ampenergos vd har för Ny Teknik uppgivit att tre interna demonstrationer utförts med forskare, som förstod vad som pågick utan att ha fått del av teknikens grundval.

Okänd kund[redigera | redigera wikitext]

Ytterligare en icke namngiven kund var närvarande vid den aviserade igångsättningen av den fullstora 1MW anläggningen i Bologna den 28 oktober 2011. Demonstrationen genomfördes under dennes överinseende, som skulle köpa anläggningen under förutsättning att [den icke utpekade] kunden då kunde verifiera det utlovade förhållandet mellan effektutveckling och effektförbrukning.[33] Tidigare artiklar spekulerade om den anonyma kunden att vara från den amerikanska regeringens Defense Advanced Research Projects Agency, DARPA-program.[34] En militär institution har också nämnts.

Immaterialrättsligt skydd[redigera | redigera wikitext]

En första patentansökan från 2008 fick negativt preliminärbesked om patenterbarhet från Europeiska patentbyrån, med motiveringen att beskrivningen av enheten var baserad på "allmänna uttalanden och spekulationer", och påpekade "ett flertal brister både i beskrivningen och de bevis som skulle stödja genomförbarheten".[35] Italienska Patentverket utfärdade den 6 april 2011 ett patent för maskinen.[1][36]

Medial uppmärksamhet[redigera | redigera wikitext]

Internationellt har uppfinningen fått begränsad medial uppmärksamhet: La Repubblicas lokalupplaga i Bologna,[37] och Radiotelevisione Italiana med flera, US Fox News Channel[38] och The Washington Times.[39] I Sverige har uppfinningen särskilt uppmärksammats i en serie artiklar av Mats Lewan vid Ny Teknik med start redan i januari 2011.[11] Lewan har även varit observatör vid demonstrationer i Bologna i april 2011 och författat testrapporter.[40][41] Rapporteringen i Ny Teknik har fått kritik i radions P1 för att vara alltför okritisk,[42] Ny Teknik avfärdar kritiken.[43] Konstruktionen har nämnts i tidningen Forskning,[44] samt i en skeptisk krönika på Forskning&Framsteg.[45] I Dagens Nyheter påtalade Karin Bojs Rossis fängelsevistelse och argumenterar för att det inte kan vara en kärnreaktion, utan antingen ny fysik eller medvetet bedrägeri.[5] I en artikel i Fysikaktuellt bedöms det hela sannolikt vara en bluff.[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Rossi, Andrea. ”METHOD AND APPARATUS FOR CARRYING OUT NICKEL AND HYDROGEN EXOTHERMAL REACTIONS”. World Intellectual Propety Organisation. http://www.wipo.int/patentscope/search/en/WO2009125444. Läst 9 maj 2011.  (WO/2009/125444)
  2. ^ Italian scientists claim to have demonstrated cold fusion, PhysOrg 2011-01-20
  3. ^ [a b c] Mats Lewan (6 april 2011). ”Svenska fysiker: Det är en kärnreaktion”. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3144772.ece. 
  4. ^ On the γ radiation measurements on the Rossi system
  5. ^ [a b] Karin Bojs (13 februari 2011). ”Drömmen om kall fusion”. Dagens Nyheter. ”Är det då verkligen en kärnreaktion, som Rossi och Focardi antyder? Knappast, för då skulle det utvecklas stora mängder livsfarliga gammastrålar, och alla närvarande skulle dö på fläcken, påpekar flera experter som jag har varit i kontakt med. Återstår två alternativ: Det handlar om ny och tidigare okänd fysik. Det handlar om fusk och medvetet bedrägeri.” 
  6. ^ [a b] Peter Ekström (maj 2011). ”Kall fusion åter i hetluften”. Fysikaktuellt (Svenska Fysikersamfundet). 
  7. ^ Simon, Bart (2002), Undead science: science studies and the afterlife of cold fusion (illustrated), Rutgers University Press, s. 49, ISBN 9780813531540, http://books.google.com/?id=dEJJqgw8pvwC&pg=PA49 
  8. ^ RPI: News & Events - New Sonofusion Experiment Produces Results Without External Neutron Source
  9. ^ Forcadi, S. et al. (1998). ”Large excess heat production in Ni-H systems”. Il Nuovo Cimento A 111 (11): ss. 1233–1242. http://www.lenr-canr.org/acrobat/FocardiSlargeexces.pdf. 
  10. ^ Steven B. Krivit; NASA evaluates Pirantelli Research, New Energy Times Web Site (2011-09-28).
  11. ^ [a b] Mats Lewan (2011-01-20). ”Kall fusion – nu ska den vara klar för produktion”. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3073394.ece. Läst 2011-05-17. 
  12. ^ Experimental test of a mini-Rossi device at the Leonardocorp, Bologna 29 March 2011: Travel report by Hanno Essén and Sven Kullander, 3 April 2011.
  13. ^ See the E-cat run in self-sustained mode, Ny Teknik
  14. ^ Fusione fredda: nuovo esperimento, "Questa incertezza si può considerare superata con l’esperimento di ieri." (Osäkerheten kan anses övervunnen genom gårdagens experiment)
  15. ^ New test of the E-cat enhances proof of heat, Ny Teknik: "The important new element in the test was that it was possible to bypass the controversial energy calculation, based on vaporization, by injecting the steam from the energy catalyzer into a heat exchanger, where a flow of water was heated."
  16. ^ Test of Energy Catalyzer, Bologna (2011-10-06)
  17. ^ New test of the E-cat enhances proof of heat, Ny Teknik
  18. ^ Ny Teknik - En halv megawatt E-cat i Bologna (2011-10-29)
  19. ^ Hank Mills' skriverier, PESN (2012).
  20. ^ Hank Mills; 600 Celsius - The Accelerating Evolution of Andrea Rossi's E-Cat, PESN (2012-06-15).
  21. ^ Hank Mills; Penon High-Temperature E-Cat Test Results Posted, PESN (2012-10-15).
  22. ^ Giuseppe Levi, Evelyn Foschi, Torbjörn Hartman, Bo Höistad, Roland Pettersson, Lars Tegnér och Hanno Essén; Indication of anomalous heat energy production in a reactor device, arXiv:1305.3913v2 (2013-05-20).
  23. ^ Mark Gibbs (2013-05-20). ”Finally! Independent Testing Of Rossi's E-Cat Cold Fusion Device: Maybe The World Will Change After All”. Forbes. http://www.forbes.com/sites/markgibbs/2013/05/20/finally-independent-testing-of-rossis-e-cat-cold-fusion-device-maybe-the-world-will-change-after-all/. 
  24. ^ Lisa Zyga (2013-05-23). ”Tests find Rossi's E-Cat has an energy density at least 10 times higher than any conventional energy source”. PhysOrg. http://phys.org/news/2013-05-rossi-e-cat-energy-density-higher.html. 
  25. ^ Mats Lewan. ”Cold fusion may provide one megawatt in Athens”. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3081694.ece. 
  26. ^ Mats Lewan (2011-02-07). ”Cold Fusion: Here's the Greek company building 1 MW”. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3091266.ece. Läst 2011-05-17. 
  27. ^ E-Cat nyheter från Ecats.se
  28. ^ Defkalions avsikter, Defkalion (2011-10-10)
  29. ^ Mats Lewan; Regeringen testade Defkalions teknik, Ny Teknik (2012-02-29). Läst 2012-04-04
  30. ^ Mats Lewan; Avtal klart i USA för energikatalysatorn, Ny Teknik nr 20, sid 18 (2011-05-18)
  31. ^ Ampenergo certifiering
  32. ^ ucsb presidency
  33. ^ Mats Lewan; Analys av Rossis E-Cattest i oktober 2011, Ny Teknik (2011-10-21).
  34. ^ Hambling, David (2011-10-06). ”Cold fusion rears its head as 'E-Cat' research promises to change the world”. http://www.wired.co.uk/news/archive/2011-10/06/e-cat-cold-fusion. 
  35. ^ International Preliminary Report on Patentability
  36. ^ Mats Lewan, Ny Teknik: Patent granted for the energy catalyzer
  37. ^ Ilaria Venturi: Fusione nucleare a freddo - „A Bologna ci siamo riusciti“, „La Repubblica“, January 14, 2011
  38. ^ Clay Dillow, Scientists Claim (Dubious) Cold Fusion Breakthrough, Fox News, January 24., 2011
  39. ^ Frank Perley, Nuclear future beyond Japan. Purported cold fusion advance aimed at energy woes, Washington Times, March 17, 2011
  40. ^ Mats Lewan; Test of E-Cat, Ny Teknik, Bologna (19 april 2011)
  41. ^ Mats Lewan; Test of E-Cat, Ny Teknik, Bologna (28 april 2011)
  42. ^ P1, 12 nov 2011: Ny teknik ensam mot världen
  43. ^ Norbert Andersson; Medierna missade debatten, Ny Teknik (2011-11-16)
  44. ^ Ur innehållet i FORSKNING nr 1/2011
  45. ^ Jan Scheffel, Kall fusion - inte igen!, Forskning och framsteg, krönika/blogg 2011-02-03]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]