Engelbert Jörlin

Från Wikipedia
Engelbert Jörlin
Född8 juni 1733
Jörlanda församling[1], Sverige
Död20 juni 1810[1][2] (77 år)
Gustavi församling[1][2], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[1]
SysselsättningBotaniker[1]
ArbetsgivareLunds universitet[1]
MakaChristina Elisabeth Carowsky
(g. 1787–)[1]
Redigera Wikidata

Engelbert Jörlin, född 8 juni 1733 i Jörlanda,[3][4] död 20 juni 1810 i Göteborg,[5] var en svensk botaniker och en av Linnés lärjungar.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Studier och karriär[redigera | redigera wikitext]

Jörling skrevs 1757 in vid Uppsala universitet. År 1759 försvarade han avhandlingen Plantae Tinctoriae inför Carl von Linné och promoverades till filosofie magister 1761.

Efter vetenskapliga resor i utlandet förordnades Jörling 1769 till docent i botanik i Lund, tjänstgjorde som lärare vid gymnasiet i Göteborg, och utnämndes 1781 till extra ordinarie adjunkt vid Lunds universitet.[6] Han fick 1784 rektorsbefattningen vid trivialskolan i Göteborg, och innehade den befattningen i flera år.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Jörlin författade flera skrifter som var avsedda för den breda allmänheten, såsom Flora macelli hortensis, eller den svenska köks- och kryddgården (1784) och Svenska vilda träds och buskars plantering (1801). Han gav uppslag till odling av alsikeklöver som foderväxt.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Jörling var gift med konstnären Christina Elisabeth Carowsky.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]