Enköpings kommun

	Enköpings kommun
	Kommun
	Vapen för Enköpings kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
	Vapen för Enköpings kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land	Sverige
Län	Uppsala län
Landskap	Uppland
Läge	59°38′8″N 17°4′35″Ö / 59.63556°N 17.07639°Ö
Centralort	Enköping
Areal	1 323,82 km² (2015-01-01); 82:a största (av 290)
- land	1 178,35 km²
- vatten	145,47 km²
Folkmängd	48 292 (2023-12-31); 55:e största (av 290)
Befolkningstäthet	40,98 invånare/km²; 111:e högsta (av 290)
Geonames	2716165
Kommunkod	0381
Tätortsgrad (%)	69 (2015)
Antal anställda	3 075 (2014-11)
	Webbplats: www.enkoping.se
	Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.; Lantmäteriets kommunavgränsning

Enköpings kommun är en kommun i Uppsala län. Centralort är Enköping.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna Altuna, Biskopskulla, Boglösa, Bred, Enköpings-Näs, Fittja, Fröslunda, Frösthult, Giresta, Gryta, Hacksta, Hjälsta, Holm, Husby-Sjutolft, Härkeberga, Härnevi, Kulla, Kungs-Husby, Lillkyrka, Litslena, Långtora, Löt, Nysätra, Simtuna, Sparrsätra, Svinnegarn, Teda, Tillinge, Torstuna, Torsvi, Vallby, Veckholm, Villberga, Vårfrukyrka och Österunda samt större delen av Arnö socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Enköpings stad från medeltiden som 1863 bildade en stadskommun. Den 1 januari 1943 upplöstes Arnö landskommun.

I området fanns även från 30 maj 1919 till 31 december 1951 Grillby municipalsamhälle.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna: Lagunda (av tio tidigare kommuner), Norra Trögd (av sex kommuner), Södra Trögd (av sex kommuner), Åsunda (av sju kommuner) samt Fjärdhundra (av sex kommuner i Västmanlands län).

Enköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Enköpings stad och de fem storkommunerna bildade 1952. Samtidigt ändrades länsgränsen när området som motsvarat Fjärdhundra överfördes till Uppsala län.^[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Enköpings domsaga och ingår från 2005 i Uppsala domsaga.^[6]

Tabell över kommunsammanslagningarna efter 1863
Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Enköpings kommun från 1863 och framåt. De mörkgråa landskommunerna var de delar av storkommunerna som gick till andra kommuner än Enköping i slutändan. Färgerna antyder att man försökte hålla ihop häraderna när storkommunerna bildades. Tabellen illustrerar även att reformer sällan genomförs i ett steg: det behövs även förplanering, försök, steg, och efterjusteringar.
Kommunsammanslagningarna till Enköpings kommun
före reformerna		efter reformen 1862		dito 1952	dito 1971
-1862		1863-1942	1943-1951	1952-1970	1971-
härad	socken, stad	landskommun		"storkommun"	enhetskommun
–	Enköpings stad				Enköpings kn
	Vårfrukyrka sn	Vårfrukyrka ln
	Vårfrukyrka sn	Vårfrukyrka ln		Åsunda ln
Åsunda	Breds sn	Breds ln
	Näs sn	Näs ln (Enköpings-Näs 1886-)
	Sparrsätra sn	Sparrsätra ln
	Svinnegarns sn	Svinnegarns ln
	Teda sn	Teda ln
	Tillinge sn	Tillinge ln
Hagunda	Gryta sn	Gryta ln		Lagunda ln
Lagunda	Biskopskulla sn	Biskopskulla ln
	Fittja sn	Fittja ln
	Fröslunda sn	Fröslunda ln
	Giresta sn	Giresta ln
	Hjälsta sn	Hjälsta ln
	Holms sn	Holms ln
	Kulla sn	Kulla ln
	Långtora sn	Långtora ln
	Nysätra sn	Nysätra ln
Simtuna	Altuna sn	Altuna ln		Fjärdhundra ln
	Frösthults sn	Frösthults ln
	Simtuna sn	Simtuna ln
Torstuna	Härnevi sn	Härnevi ln
	Torstuna sn	Torstuna ln
	Österunda sn	Österunda ln
Trögd	Hacksta sn	Hacksta ln		Norra Trögds ln
	Husby-Sjutolfts sn	Husby-Sjutolfts ln
	Härkeberga sn	Härkeberga ln
	Litslena sn	Litslena ln
	Löts sn	Löts ln
	Villberga sn	Villberga ln
	Boglösa sn	Boglösa ln		Södra Trögds ln
	Lillkyrka sn	Lillkyrka ln
	Torsvi sn	Torsvi ln
	Veckholms sn	Veckholms ln
	Vallby sn	Vallby ln
	Kungs-Husby sn	Kungs-Husby ln
	Arnö sn - ön Arnö - öhalvan Ängsholmen - ön Oknö	Arnö ln
			Vallby ln
				Tosterö ln	Strängnäs kn
Selebo	Aspö sn	Aspö ln		Tosterö ln	Strängnäs kn

Kommunvapnet

Blasonering: En blå sköld med fyra korsformigt ställda liljor av guld.

I det äldsta sigillet från 1300-talet finns liljorna med. Det har att göra med att liljan är en symbol för jungfru Maria, som gett namn åt Vårfrukyrkan. Som vapen fastställdes det av Kungl. Maj:t år 1928. Trots det stora antalet äldre enheter som 1971 bildade kommunen fanns endast Enköpings eget vapen och det registrerades för den nya kommunen i PRV år 1974.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Enköpings kommun 1970–2015

År			Invånare
1970			31 875
1975			31 911
1980			32 720
1985			32 881
1990			34 862
1995			36 453
2000			36 606
2005			38 422
2010			39 759
2015			41 893
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[7]:

Tätorter

Tätorter 2015^[8]
Tätort	Folkmängd
Enköping	&&&&&&&&&&022553.&&&&&022 553
Örsundsbro (2 st)	&&&&&&&&&&&01879.&&&&&01 879
Grillby	&&&&&&&&&&&01028.&&&&&01 028
Hummelsta	&&&&&&&&&&&&0994.&&&&&0994
Fjärdhundra	&&&&&&&&&&&&0907.&&&&&0907
Bredsand	&&&&&&&&&&&&0874.&&&&&0874
Lillkyrka	&&&&&&&&&&&&0303.&&&&&0303
Haga	&&&&&&&&&&&&0235.&&&&&0235

Politik

Kommunstyrelseordförande / Kommunalråd

Namn		Från	Till	Politisk tillhörighet
	Anna Wiklund	2006	2014	Moderaterna
	Helena Proos	2014	2018	Socialdemokraterna

Mandatfördelning i Enköpings kommun, valen 1970–2014

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

1

22

14

6

1

5

22

14

6

5

49

86,9

42

7

1973

1

21

16

4

1

6

21

16

4

6

49

89,4

39

10

1976

1

20

16

4

1

7

20

16

4

7

49

89,4

37

12

1979

1

21

14

4

1

8

21

14

4

8

49

88,0

33

16

1982

1

24

14

2

10

24

14

10

51

89,3

36

15

1985

1

23

12

5

10

23

12

5

10

51

87,7

34

17

1988

1

22

2

12

5

9

22

12

5

9

51

83,0

34

17

1991

1

20

1

2

11

4

2

10

20

11

4

10

51

83,9

33

18

1994

2

23

2

11

4

9

23

11

4

9

51

84,4

29

22

1998

3

18

2

12

2

3

11

3

18

12

3

11

51

79,40

29

22

2002

3

18

2

12

4

3

7

3

18

12

4

3

7

51

77,50

29

22

2006

2

18

2

1

11

2

13

18

11

13

51

79,41

29

22

2010

2

16

4

2

7

2

16

4

7

16

51

82,20

28

23

2014

2

16

2

5

8

5

2

11

16

5

8

5

11

51

84,04

30

21

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se även

Referenser

^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Enköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

Externa länkar

Enköpings kommuns webbplats

[Statmallen_Areal_land_i_Sveriges_Kommuner-1] [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_kommuner-2] [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.

[Statmallen_Tätortsgrad_i_Sveriges_kommuner-3] ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[4] ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Enköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_Tätorter_2015-8] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]