Enkronan
Enkrona är ett mynt värt 1 krona i t.ex. den svenska, norska, danska, isländska och tjeckiska valutan.
Innehåll |
Svenska enkronor [redigera]
| Enkrona (Sverige) | |
| Värde | 1 SEK |
|---|---|
| Diameter | 25,00 mm |
| Kanthöjd | 1,88 mm |
| Kant | Räfflig |
| Präglad | 1875- |
| Åtsida | |
 |
|
| Frånsida | |
 |
|
Det svenska enkronemyntet är ett silverfärgat svenskt mynt med värdet 1 svensk krona. Det väger 7 gram, har en diameter på 25 mm, en kanthöjd på 1,88 mm och är legerad av 75 % koppar och 25 % nickel. Alla svenska 1-kronor som getts ut från och med år 1875 är giltiga betalningsmedel.[1]
Historia [redigera]
Det silverfärgade enkroneformatet har präglats näst intill utan storleksförändring i Sverige sedan 1830. Namnet krona infördes 1873 och det äldsta 1-kronasmyntet har årtalet 1875. Enkronan har inte präglats varje år, senast inte 2010. Tabellen visar de små förändringar som inträffat.
| År | Valör | Diameter [mm] |
Vikt [g] |
Silvervikt [g] |
Not |
|---|---|---|---|---|---|
| 1830 | 1/4 riksdaler specie | 24,6 | 8,5 | 6,375 | |
| 1857 | 1 riksdaler riksmynt | 24,9 | 8,5 | 6,375 | 1 riksdaler specie byts till 4 riksdaler riksmynt |
| 1875 | 1 krona | 25 | 7,5 | 6 | riksdaler riksmynt döps om till krona |
| 1942 | 1 krona | 25 | 7 | 2,8 | |
| 1968 | 1 krona | 25 | 7 | 0 |
Enkronan har också ändrat utseende flera gånger utan att mått eller vikt förändrats. Den har dock alltid haft ett porträtt på kungen.
1875–1907 [redigera]
Enkronan har ett porträtt av Oscar II på ena sidan och Stora riksvapnet med kungakrona och vaktande lejon samt valspråk på den andra. Porträttets utseende ändrades flera gånger och finns i fyra variationer, där det med den kraftigare kungaprofilen endast förekom 1906-1907. Lea Ahlborn och Adolf Lindberg stod för porträtten på Oscar II:s enkronor.
1909–1941 [redigera]
Enkronan har ett porträtt på Gustaf V på ena sidan och Stora riksvapnet med kungakrona och serafimerkedja samt valspråk på den andra. Adolf Lindberg gjorde det porträtt, som användes 1910-1942, medan hans son, Erik Lindberg gjorde det efterföljande, 1942-1950.
1942–1950 [redigera]
Enkronan skiljer sig från den tidigare genom en mer utslätad gravyr och ett avsevärt åldrat porträtt av Gustaf V. Årtalet är flyttat till sidan med riksvapnet och valspråket till sidan med porträttet. Samtidigt sänktes silverhalten från 80 till 40% och vikten från 7,5 till 7 gram. Genom att förändringen gjordes alldeles i början av räkenskapsåret 1942, kom en liten andel av enkronorna med årtalet 1942 att vara av den gamla designen och en avsevärt större del den nya. Enkronor av år 1942 med den högre silverhalten, kom därmed att bli eftertraktade av samlare.
1952–1975 [redigera]
Enkronan har ett porträtt på Gustaf VI Adolf på ena sidan och Stora riksvapnet med kungakrona samt valspråk på den andra. Den slutade innehålla silver från 1969. 1968 präglades enkronor både i silver och i nickel. Många nickelmynt från 1968-1973 är i cirkulation, medan de äldre före 1969, som innehöll silver innehas av samlare, fast många mynt har smälts ned, då silvervärdet är cirka 7 kr på 2000-talet.
1976–2000 [redigera]
Detta är den vanligaste enkronan och är designad av Lars Englund.
Kanten är räfflad och myntet är silverfärgat. Åtsidan är ett porträtt på Carl XVI Gustaf med texten "CARL XVI GUSTAF • SVERIGE".
Frånsidan är en avbildning av Lilla riksvapnet med kunglig krona. Ovan visas texten "FÖR SVERIGE I TIDEN" som är kungens valspråk och nedtill visas valören "1 KR".
2000, millenniemyntet [redigera]
Myntet präglades i begränsad upplaga med anledning av millennieskiftet och är designat av Bo Thorén.
Kanten är räfflad och myntet är silverfärgat. Åtsidan är ett porträtt av kung Carl XVI Gustaf med texten ”KUNG CARL XVI GUSTAF” och ”SVERIGE * ÅR 2000”.
Frånsidan är bestående av Carl XVI Gustafs krönta namnskiffer med kunglig krona. Ovan visas texten ”FÖR SVERIGE I TIDEN” som är kungens valspråk och nedtill visas valören ”1 KRONA”.
2001– [redigera]
Denna enkrona är designad av Ernst Nordin.
Kanten är räfflad och myntet är silverfärgat. Åtsidan är ett porträtt av Carl XVI Gustafs med texten "CARL XVI GUSTAF • SVERIGES KONUNG ". Frånsidan är en avbildning av en kunglig krona med kungens valspråk "FÖR SVERIGE • I TIDEN". Undertill den kungliga kronan visas valören "EN KRONA" samt siffran "1".
2009, Finlandsmyntet [redigera]
Från 15 januari och under resten av 2009 hade de enkronor som gavs ut en annan utformning på frånsidan för att uppmärksamma att det då var tvåhundra år sedan Finland separerades från Sverige i efterdyningarna av Finska kriget, 1809. Frånsidan har designats av Annie Winblad Jakubowski och ska symboliskt avbilda havet som förbindelselänk mellan Sverige och Finland. Ett citat löper runt myntets övre kant och omringar havet. Citatet är hämtat ur Anton Rosells bok Studentbesöket i Finland 1857 och lyder "DEN UNDERBARA SAGAN OM ETT LAND PÅ ANDRA SIDAN HAFVET". Åtsidan är oförändrad, formgiven av Ernst Nordin, och avbildar Carl XVI Gustafs porträtt i profil.
Falska enkronor [redigera]
På grund av enkronans ringa värde är det numera sällan den förfalskas. Ett fall uppmärksammades i juni 2012, då det verkade dyka upp falska enkronor, där texten CARL XVI GUSTAF SVERIGES KONUNG ersatts med VÅR HORKARL TILL KUNG.[2][3][4] Det var copywritern och amatörkonstnären Karl Fredrik Mattsson som låtit tillverka åtta enkronor och gett dessa till släktingar och vänner för att sedan be dem kontakta pressen. Processen, efterverkningarna och mediebevakningen har filmats och filmen är en del av konstprojektet.[5]
Norska enkronor [redigera]
Norska enkronor har präglats sedan 1875. Dagens norska enkrona[6] har präglats sedan 1997 och har 21 mm diameter och väger 4,35 g. Den har ett hål i mitten och består av 75% koppar och 25% nickel.
Danska enkronor [redigera]
Danska enkronor har präglats sedan årtal 1875. Dagens danska enkrona[7] har präglats sedan 1993 och har 20,25 mm diameter och väger 3,6 g.
Referenser [redigera]
- ^ Riksbanken.se 1-krona
- ^ Så kan kuppen mot kungen ha gått till, Svenska Dagbladet 2012-06-14
- ^ Falsk kung i semesterkassan, Hallandsposten 2012-07-19
- ^ Fler smädelsemynt hittade, Svenska Dagbladet 2012-08-08
- ^ Han ligger bakom mynten. SvD.
- ^ Norges bank:Mynter
- ^ Danmarks Nationalbank:Danmarks møntserie
Källor [redigera]
|
|||||||||||||||||
