Ensamkommande barn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ensamkommande barn, eller ensamkommande ungdomar, är enligt FN:s definition personer under 18 år, eller annan lägre myndighetsålder, som söker asyl i ett land utan att ha föräldrar eller andra vårdnadshavare tillgängliga i mottagarlandet. Som annan vårdnadshavare räknas normalt släktingar.[1]

Inom EU är det officiella begreppet minimigranter eller underåriga utan medföljande vuxen. Till denna kategori räknas alla asylsökande under 18 år som kommer till unionens territorium utan tillgång till legal vårdnadshavare eller annan vårdnadshavare. Enligt EU kan även den som kommer med till exempel släktingar rymmas i begreppet, om dessa inte faktiskt tar hand om migranten.[2]

I Sverige kallas gruppen ensamkommande flyktingbarn och i officiella sammanhang vanligen ensamkommande barn. Den svenska definitionen liknar EU:s men Sverige skiljer sig genom att migranter, vuxna som barn, kan få permanent uppehållstillstånd utan att ha asylskäl eller vara skyddsbehövande i övrigt. Till gruppen "ensamkommande flyktingbarn" räknas i Sverige alltså alla migranter som oavsett skäl kommer till Sverige och som i övrigt stämmer in på EU:s definition.[3]

Även Norge ger uppehållstillstånd till ensamkommande barn utan asylskäl om det inte går att hitta någon omsorgsperson som barnet kan skickas tillbaka till. Detta har medfört att antalet ensamkommande har ökat kraftigt. [4]

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Nästan alltid är det familjen och inte barnet som har fattat beslutet.[3] [5] [6] I en undersökning (Grundin 1994) var det en av 20 unga som själva ville åka hit, i en annan (Hessle 2000) var det 8 av 100. [6] De flesta som skickas iväg är pojkar i de övre tonåren, och de är oftast äldst bland sina syskon.[5]

Ensamkommande barn i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Till Sverige kom åren 2004-2005 omkring 400 ensamkommande barn som sökte asyl. Antalet steg kraftigt under augusti 2006 och har sedan eskalerat ytterligare.[7]. Under 2009 sökte 2250 ensamkommande barn och ungdomar asyl i Sverige.[8].

Under 2010 sökte 2393 ensamkommande barn och ungdomar asyl i Sverige[8]. Prognosen för 2011 är 2400 asylsökande, varav Migrationsverket uppskattar att cirka 85% kommer att beviljas uppehållstillstånd i år, och bristen på platser för dessa barn är akut[9]. Stora medel satsas därför av staten för att förbättra situationen. Kommunerna ersätts med 1900 kr per dag [10] för varje besatt boendeplats, vilket blir ca 1,4 miljarder kr enbart för ankommande år 2011.

För att komma till EU behöver barnets familj anlita en smugglare vilket kostar ca 100 000 kr. Den höga kostnaden är anledningen till att familjen endast har råd att skicka ett barn.[11]Visumtvånget är det största hindret att ta sig till Europa, ofta köper man ett falskt eller äktapass(med liknande foto) för att komma ombord på flyget. Efter resa till Europa måste detta pass återlämnas till smugglarna.[12]

Asylbedömning[redigera | redigera wikitext]

Vid bedömningen av ett ensamkommande barns asylskäl görs samma bedömning som vid vuxna asylsökande, men med ett barnperspektiv och med iakttagande av barnkonventionen. Det innebär bland annat att lite lägre krav ställs på att barnet i detalj ska kunna redogöra för sin flyktinghistoria för att den ska bedömas som sammanhängande, oförändrad och sannolik, de krav som ställs på den sökandes berättelse för att den skall anses ha högt bevisvärde och den asylsökande ska anses vara trovärdig.

Om barnet gjort sin identitet sannolik och anses trovärdig bedöms vid en asylprövning om barnet har flyktingskäl, är skyddsbehövande i övrigt eller om det vid en samlad bedömning föreligger synnerligen ömmande omständigheter. Som flyktingskäl räknas om den asylsökande känner en välgrundad fruktan för förföljelse, grundad på ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp.[13] Den sökande ska heller inte kunna eller på grund av sin fruktan inte vilja, begagna sig av sitt lands skydd.[14] Skyddsbehövande i övrigt anses de barn vara som känner en välgrundad fruktan för att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.[15] Även barn som behöver skydd på grund av yttre eller inre väpnad konflikt i hemlandet eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp anses vara skyddsbehövande i övrigt, liksom de som på grund av en miljökatastrof inte kan återvända till sitt hemland.[16] Med allvarliga övergrepp menas exempelvis risken att barnet utsätts för tortyr, barnarbete, trafficking eller om de riskerar att rekryteras som barnsoldater.

Vid den samlade bedömningen om det finns synnerligen ömmande omständigheter lägger man särskild vikt vid barnets hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. Det är en undantagsregel[17] som enligt praxis används restriktivt, men när det gäller barn behöver inte omständigheterna ha samma tyngd som vid en bedömning av en vuxen asylsökande.[18] I praktiken kan det innebära att det inte måste handla om livshotande tillstånd, utan kanske bara en mycket allvarlig sjukdom, som inte kan behandlas lika bra i hemlandet eller ett par års års vistelse i Sverige, istället för uppåt tio och femton års vistelse som ofta krävs av vuxna.

Om barnet inte uppfyller något av de uppräknade villkoren och antas ha föräldrar i hemlandet avvisas eller utvisas barnet. Det anses då vara det bästa för barnet, också av internationella människorättsorganisationer.[19] Om barnet däremot inte antas ha varken föräldrar eller andra vuxna släktingar som kan ta hand om barnet i hemlandet kan barnet få uppehållstillstånd, vanligen på grund av synnerligen ömmande omständigheter.

De flesta som får stanna beviljas uppehållstillstånd eftersom Migrationsverket inte kan hitta någon anhörig som barnet kan sändas tillbaka till. Runt två procent beviljas flyktingförklaring och tio procent av de som får stanna anses vara skyddsbehövande. [20]

Antal ensamkommande asylsökande barn[redigera | redigera wikitext]

År 2008 kom fler än 9 000 ensamkommande barn till Europa. Sverige var det näst största mottagarlandet i Europa 2008.[21]

År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Antal ensamkommande barn per år i Sverige[22] 350 461 550 561 388 398 820 1264 1510 2250 2393 2657 3578[23] 4000 (prognos[23])

Majoriteten av barnen är pojkar 13-17 år gamla från Irak, Somalia, Afghanistan och Eritrea.[24] En utredning av Integrationsverket visade att under 1998-2000 hade 87 procent av de undersökta ensamkommande barn som fått uppehållstillstånd senare fått kännedom om var föräldrarna befann sig.[25]. Det var 9% som hade återförenats med föräldrarna i Sverige och 2,5% som hade återförenats med dem i hemlandet.

UNHCR producerar tillsammans med några andra organisationer en årlig statistik över antalet ensamkommande barn till europeiska länder.[26]

Omhändertagande, ansvar och stödverksamhet[redigera | redigera wikitext]

Migrationsverket har 2012:27 Utvidgad målgrupp för etableringslagen. Här finns även länk till full information. OBS! Måste sökas innan december 2013!! www.migrationsverket.se/info/5850.html

Det är den kommun där det ensamkommande barnet vistas som är skyldig att ansvara för barnets skydd och stöd, på samma grund som kommunen är skyldig att agera när andra barn i kommunen behöver särskilt skydd och stöd.[27] Migrationsverket anvisar vilken kommun som ska ta emot barnet och socialnämnden i kommunen beslutar om lämpligt boende. Det kan vara familjehem hos släktingar eller nära anhöriga som sådan finns i Sverige, andra familjehem eller ett tillfälligt boende för asylsökande barn.

Det händer att det saknas plats för barnen i de kommuner som Migrationsverket har samarbetsavtal med, då blir barnet kvar i den kommun där de ankom och den kommunen ansvarar då för barnets behov. Av de 1364 ensamkommande barn som år 2009 vistades i Sverige och ännu inte fått uppehållsstillstånd vistades 352 i ankomstkommunen, 581 på gruppboenden för asylsökande och 432 i familjehem med släktingar eller nära anhöriga.[28] Socialtjänsten är skyldig att anordna beslutat boende, ansvara för barnets skydd och stöd i övrigt samt att eftersöka barnets anhöriga.[29]

Det finns en del stödverksamhet för ensamkommande barn i Sverige. Bland annat Allmänna Arvsfonden ger bidrag till olika projekt för ensamkommande, både vad gäller stödverksamhet, metodutveckling, och organisationsutveckling. Bland mottagarorganisationer återfinns exempelvis Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar[30] , High Coast youth and sailing service [31] och Svensk Flyktignhjälp/Swera[32]

Barnens psykiska hälsa[redigera | redigera wikitext]

Allmänna arvsfonden bedömer att de ensamkommande som söker sig till Sverige ofta utgörs av den äldste sonen i syskonskaran. Ett problem för ensamkommande barn och unga är att det förekommer att de emigrerar till följd av familjens vilja. Således kan just denna grupp av barnen känna press att lyckas i det nya landet för att kunna hjälpa familjen som är kvar i hemlandet[5].

Experter med erfarenhet av ensamma flyktingbarn har påpekat att det är en särskilt stor psykisk press för de barn och ungdomar som av vuxna blivit ålagda att lämna felaktiga uppgifter om sig själva. De blir fråntagna sin identitet och tvingas leva med och upprätthålla en lögn som de tror är avgörande för deras egen och ibland familjens framtid. De har därmed inte heller någon som de i förtroende kan vända sig till för att få hjälp och stöd med sin oro, förtvivlan och hemlängtan.[33]

Det är långt ifrån säkert att barnets egen önskan är att få stanna i landet. Barnets lojalitet mot den eller de personer som skickat henne eller honom till Sverige är emellertid ibland så stark att barnet fullföljer ansökan om uppehållstillstånd mot sin egen vilja. [3]

I psykolog Marie Hessles avhandling "Ensamkommande men inte ensamma", där hon gjorde en 10-årsuppföljning av 100 ensamkommande barn som kom till Sverige 1996-97, fann hon att ganska få uppfyllde kriterierna för regelrätta psykiatriska diagnoser. De hade oftast problem med sömnstörningar och koncentrationssvårigheter, i överraskande få fall uppfyllde de kriterierna för PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) och inget barn hade uppgivenhetssymtom. Cirka hälften av ungdomarna behövde stödsamtal från barn- och ungdomspsykiatrin. Vid uppföljningen 10 år senare hade nästan alla barn fått ett gott liv i Sverige, de var etablerade med arbete eller studier, hade ett socialt nätverk och hade ofta bildat familj.[34]

Kostnader[redigera | redigera wikitext]

Liksom för övriga asylsökande i Sverige betalar migrationsverket huvuddelen av kostnaden för ensamkommande barns uppehälle. Om barnet beviljas uppehållstillstånd får kommunen bidrag för dessa kostnader.[35][36] Det ensamkommande barnet får, i likhet med övriga asylsökande en dagsersättning från migrationsverket [37]

Kommunerna får 1600 kronor per dygn för varje överenskommen plats på gruppboendena samt 300 kronor extra per dygn om platsen är belagd.[38]

Vidare tillkommer kostnader för transport, gode män, tolk samt vård. Vid extern vård i till exempel behandlingshem betalar Migrationsverket vårdkostnaden. En månad efter den unge fått permanent uppehållstillstånd kommunplaceras barnet i den kommun barnet bor i. Barnet är då att anse som kommunens ansvar fullt ut. Kommunen erhåller dock fortfarande 1900 kronor per belagd plats. Varje kommun som tecknat avtal med Migrationsverket får varje år en summa om 500 000 kronor samt att 50 000 000 delas ut till kommunerna beroende på antal barn. Dessa pengar skall gå till "förebyggande insatser". Ytterligare ersättningar som staten ger kommunerna är för "utredning" av placering i familjehem (39 000 kr per barn) eller i hem för vård eller boende (31 000 kr per barn). Schablonersättning för skolgång för samtliga asylsökande barn är mellan 31 000 och 68 900 kronor årligen beroende på barnets ålder.[39]

Generaldirektören för Regeringskansliet skriver i Dagens Nyheter 2011-07-05[40] att den totala kostaden uppgår till drygt 2 miljarder kronor.

Barnets rättigheter[redigera | redigera wikitext]

Ett ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har rätt att, utöver boende och omvårdnad, få en god man utsedd.[29] Barnet har också rätt att få skolundervisning. Om barnet får uppehållstillstånd, skall en särskilt förordnad vårdnadshavare utses.

Återförvisning till Grekland enligt Dublinförordningen[redigera | redigera wikitext]

Migrationsverket beslutade i maj 2008 att ej utnyttja Dublinkonventionen för att utvisa ensamkommande barn till Grekland i de fall när Grekland är första asylland. Detta motiverades med att de ensamkommande i Grekland hålls i låsta förvar i upp till 3 veckor.[41] Rädda Barnen menade att beslutet var bra men att Sverige bör följa UNHCR:s rekommendationer fullt ut och inte återförvisa någon till Grekland.[42] UNCHR menar att Greklands hantering av asylsökande inte når upp till Europeisk och internationell standard och att asylsökande riskerar att inte få en rättssäker prövning av sina asylskäl. UNHCR rekommenderade därför i juli 2007 att inga asylsökande bör avisas till Grekland till dess läget förändras.[43]

Barn eller vuxna?[redigera | redigera wikitext]

Det förekommer att Migrationsverket skriver upp åldern på ensamkommande barn, vilket kan resultera i att denne utvisas.[44] Verket skriver upp åldern i cirka 15 % av fallen.[44] Förfarandet har mött kritik från bland annat Kristdemokraterna.[45]

Tandtester har i Norge använts för att åldersbestämma ensamkommande barn, men forskning på testmetoderna[46] visar att de är för osäkra[47] för att kunna användas, då forskningen visar att sannolikheten för att testerna anger en annan ålder än den verkliga kan variera mellan 30 % och 50 %, testerna angav en annan ålder än den uppgivna i 90 % av fallen.[48]

Metoder för åldersbestämning finns beskrivet i ett juridiskt examensarbete ("Åldersbestämning i utlänningsärenden") vid Uppsala Universitet.[49]

Kriminalitet[redigera | redigera wikitext]

Det finns misstankar om att unga flickor kommer hit som offer för trafficking, där hallickar uppmanar flickorna att göra en asylansökan för att inte få problem med myndigheter.[3]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ (pdf) Guidelines on Policies and Procedures in dealing with Unaccompanied Children Seeking Asylum. UNHCR. sid. 5. http://www.unhcr.org/3d4f91cf4.pdf. ”ett Ensamkommande barn är en person under 18 år, såvida inte den lag som är tillämplig på barnet stadgar en tidigare myndighetsålder, som är åtskild från båda sina föräldrar och som inte tas om hand av någon annan vuxen person som enligt lag eller sedvana har sådant ansvar” Noia 64 mimetypes pdf.png PDF
  2. ^ ”Rådets resolution av den 26 juni 1997 om underåriga medborgare i tredje land utan medföljande vuxen” (html). http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:31997Y0719(02):SV:HTML. 
  3. ^ [a b c d] Departementsserien 2004:54, avsnitt 1.1, Varför kommer barn till Sverige? (Sidan 17-18) Noia 64 mimetypes pdf.png PDF
  4. ^ http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_3040207.svd
  5. ^ [a b c] Rapport Barn och Migration text på sidan 10
  6. ^ [a b] http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10917/2002-107-7_20021077.pdf De kommer sällan på eget initiativ, sidan 20
  7. ^ Aktuellt om ensamkommande barn och ungdomar sid 1, juni 2011, Migrationsverket
  8. ^ [a b] Aktuellt om ensamkommande barn och ungdomar sid. 1, tabell, juni 2011, Migrationsverket
  9. ^ Aktuellt om ensamkommande barn och ungdomar sid. 2, juni 2011, Migrationsverket
  10. ^ http://www.migrationsverket.se/info/3163.html#h-Ersattningformottagandeavensamkommandebarnochungdomar
  11. ^ Frågor & svar om ensamkommande flyktingbarn Dagens Nyheter Publicerat 2009-11-18 Uppdaterat 2010-06-20 10:13.
  12. ^ http://www.svd.se/nyheter/inrikes/svenska-pass-saljs-till-flyktningar_674769.svd
  13. ^ Utlänninglagen, kap 4 § 1, st 1
  14. ^ Utlänninglagen, kap 4 § 1, st 2
  15. ^ Utlänninglagen, kap 5 § 6, p 1
  16. ^ Utlänninglagen, kap 5 § 6, p 2-3
  17. ^ http://www.regeringen.se/sb/d/2675#item15004 Frågor och svar - Migrationpolitik, läst 18 oktober 2009
  18. ^ http://www.migrationsverket.se/index.jsp?swedish/asyl/barn.jsp Vanliga frågor och svar – ensamkommande barn och ungdomar, Migrationsverket, läst 18 oktober 2009
  19. ^ UNHCR - Save the children, The rights and needs of separated children, läst 26 juli 2008
  20. ^ http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/69/59/36eefbf0.pdf sidan 26
  21. ^ Migrationsverket - Fler ensamkommande barn till Europa
  22. ^ http://www.migrationsverket.se/index.jsp?news/getArticleList.do?name=faq&ldid=19&nolist=true
  23. ^ [a b] Kommuner tvingas ta emot flyktingbarn, Dagens Nyheter, 2 maj 2013.
  24. ^ Södermanlands Nyheter 2009-11-12 som citerar Migrationsverket
  25. ^ http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10917/2002-107-7_20021077.pdf Förbättringar i mottagandet av barn från annat land som kommer till Sverige utan medföljande legal vårdnadshavare (s.k. ensamkommande barn), Socialstyrelsen, sid. 31, läst 18 oktober 2009
  26. ^ UNHCR - Save the children, Who are 'separated children'?, läst 26 juli 2008
  27. ^ Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar, Migrationsverket, läst 18 oktober 2009
  28. ^ Aktuellt om ensamkommande barn och ungdomar, sid 1, Migrationsverket, läst 18 oktober 2009.
  29. ^ [a b] Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar, sid 2 Migrationsverket, läst 18 oktober 2009
  30. ^ Samverkan till stöd för ensamkommande barn, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar 2005, läst 18 oktober 2009
  31. ^ Barn och migration - projektutvärdering 2007, sid 39, Allmänna Arvsfonden, läst 18 oktober 2009
  32. ^ Barn och migration - projektutvärdering 2007, sid 45, Allmänna Arvsfonden, läst 18 oktober 2009
  33. ^ http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10917/2002-107-7_20021077.pdf De kommer sällan på eget initiativ, sidan 27
  34. ^ Hessle, Marie (2009), Ensamkommande men inte ensamma. Elanders. ISBN 978-91-7155-902-9
  35. ^ http://www.migrationsverket.se/info/3163.html
  36. ^ http://www.migrationsverket.se/infomaterial/asyl/allmant/ensamkommandebarn.pdf
  37. ^ http://www.migrationsverket.se/index.jsp?swedish/asyl/arendetsgang.html
  38. ^ http://www.migrationsverket.se/index.jsp?swedish/kommuner/barn/ersattningar.html
  39. ^ http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/documents/ensamkommande-barn-2012.pdf
  40. ^ http://www.dn.se/debatt/staten-bor-ta-mer-ansvar-for-flyktingbarn?rm=print
  41. ^ http://www.migrationsverket.se/news/getArticle.do?ldid=10&id=43961&view=1
  42. ^ Rädda Barnen, läst 18 oktober 2009
  43. ^ UNHCR position on the return of asylum-seekers to Greece under the "Dublin regulation", UNHCR, läst 18 oktober 2009
  44. ^ [a b] http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=34007&a=1435013
  45. ^ http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=33874&a=1434102&from=tipsa
  46. ^ www.kunnskapssenteret.no/binary?id=1192
  47. ^ http://www.aftenposten.no/iriks/UDIs-alderstest-far-strykkarakter-6403502.html
  48. ^ http://www.vg.no/nyheter/innenriks/artikkel.php?artid=552786
  49. ^ http://www.sweref.org/mediabank/FileDownload.aspx?ID=1658&file=aldersbestamning_060406.pdf