Ensläktet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ensläktet
En Juniperus communis
En Juniperus communis
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Barrväxter
Coniferophyta
Klass Pinopsida
Ordning Pinales
Familj Cypressväxter
Cupressaceae
Släkte Ensläktet
Juniperus
Vetenskapligt namn
§ Juniperus
Auktor L.
Arter
Se text
Hitta fler artiklar om växter med

Ensläktet (Juniperus) är ett växtsläkte av träd och buskar inom familjen cypressväxter. Släktets systematik är omdiskuterad och mellan 50-67 arter förs hit. Enar förekommer över hela norra halvklotet; från Arktis till tropiska Afrika i den palearktiska regionen och till Centralamerikas bergskedjor i den nearktiska regionen.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Kottar och barr från en (J. communis)

Enar kan variera i storlek från 20-40 meter höga träd till låga vida buskar med låga hängande grenar. De är städsegröna med antingen barr eller fjälliknande blad. Bland arterna finns både enbyggare och tvåbyggare. Honkottarna är mycket karakteristiska med fruktliknande fjäll som smälter samman och bildar en bärliknande struktur som är 4-27 millimeter lång och som innehåller 1-12 hårda frön. Hos några arter är dessa "bär" rödbruna eller orange, men vanligen är de blå. Dessa "bär" är ofta aromatiska och används som krydda. Hur lång tid det tar för fröna att mogna varierar mellan arterna, från 6 till 18 månader efter pollinering. Hankottarna påminner om de hos övriga cypressväxter; de har 6-20 fjäll och lämnar vanligen ifrån sig sitt pollen under tidig vår. Det finns dock arter som pollinerar under hösten.

Blad från kinesisk en. I centrum kan ses barrliknande blad, medan bladen runt omkring är de fjälliknande blad som är vanligast på äldre plantor.

Många enar, däribland kinesisk en J. chinesis och blyerts-en (J. virginiana), har två distinkta typer av blad: unga plantor och en del skott på äldre träd är 5-25 millimeter långa barr, medan bladen på vuxna plantor vanligen är små (2-4 millimeter långa) fjälliknande och överlappande blad. När barr uppträder på äldre träd så är det vanligen på grenar i skugga.

Några arter, däribland en (J. communis) och himalaya-en (J. squamata) har enbart barr. Dessa barr kan då som hos enen sitta ihop vid basen i små knippen, eller växa ut en och en direkt från grenen.

Enarnas barr är mycket hårda och vassa, vilket kan tjäna till att skilja dem från liknande barr hos cypresser och andra nära besläktade växtsläkten, där barren vanligen är mjuka.

Enar är enda födoväxt för ett antal fjärilslarver, däribland Bucculatrix inusitata och Thera juniperata. Det finns också andra fjärilslarver som kan använda sig av enar, men inte är begränsade till dessa, däribland återfinns Chionodes electella, Chionodes viduella, Eupithecia pusillata och Panolis flammea.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Vilka arter som skall föras till släktet enar är omdiskuterat. Två nyligen utförda studier ger olika resultat, Farjon (2001)[1] omfattar 52 arter medan Adams (2004)[2] omfattar 67 arter. Enarna indelas i ett flertal avdelningar men vilka arter som hör till vilken avdelning är ännu oklart. Enarnas status som en monofyletisk grupp är dock ej ifrågasatt.[3]

Juniperus phoeniceaEl Hierro, Kanarieöarna

Användning[redigera | redigera wikitext]

Många av de tidigaste förhistorska folken bodde i eller i närheten av enskogar som tillhandahöll mat, ved och trä för skydd och verktyg. Många arter, som kinesisk en från Östasien används i stor utsträckning inom trädgårdsarkitektur och hortikultur. Den är också ett populärt bonsaiträd och en symbol för långt liv.

Enbär används vid produktion av gin och genever och vid bryggning av sahtiöl. Enbär användes även för att krydda öl innan humlet kom i generellt bruk.

Bären och barren är lätt giftiga och kan irritera hud med mera.

Vissa enar är mottagliga för rostsjukdomen Gymnosporangium och kan därmed vara ett problem för odling av äpplen, då äppleträdet är den andra växelvis utnyttjade värden för denna sjukdom.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Engelska Wikipedia anger följande som källa: Farjon, A. (2001). World Checklist and Bibliography of Conifers. Kew. ISBN 1-84246-025-0
  2. ^ Engelska Wikipedia anger följande som källa: Adams, R. P. (2004). Junipers of the World: The genus Juniperus. Trafford. ISBN 1-4120-4250-X
  3. ^ Little, Damon P.. Evolution and Circumscription of the True Cypresses (Cupressaceae: Cupressus) i Systematic Botany, Volume 31, Number 3, July-September 2006, pp. 461-480(20). abstrakt (engelska). Läst 2007-01-05.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]