Entreprenad
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Entreprenad är ett löfte att, till ett i förväg uppgjort pris mellan en beställare och en entreprenör, utföra ett arbete eller leverans inom en viss tid.[1].
Entreprenadformer
Utförandeentreprenad
En utförandeentreprenad karaktäriseras av att beställaren utfört projekteringen (tar fram bygghandlingar såsom ritningar och beskrivningar) och därefter upphandlar en entreprenör som åtar sig att utföra arbetet som framgår av handlingarna. Ersättningsformerna är vanligen att entreprenören utför arbetet till ett fast pris eller på s.k. löpande räkning. Om entreprenören anlitar underentreprenörer kallas han eller hon normalt generalentreprenör. Beställaren är då ansvarig för konstruktionen, och entreprenören enbart för att utförandet blir i linje med av beställaren tillhandahållna handlingar. Det standardavtal som gäller för utförandeentreprenader är AB (Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader).
Totalentreprenad
En totalentreprenad karaktäriseras av att entreprenören själv utför, eller låter för egen räkning utföra, projekteringen. Beställaren har som underlag vanligen lämnat ifrån sig någon form av enklare handlingar, där krav på den tänkta funktionen framgår, men inte exakt hur något skall vara. Entreprenadformen kallas ibland på grund av detta för funktionsentreprenad. Det standardavtal som gäller för totalentreprenader är ABT (Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten).
Styrd totalentreprenad
För att beställaren ska få större kontroll över det arbete som entreprenören utför, tillämpas ibland styrd totalentreprenad. Detta innebär att entreprenören ansvarar för att leverera den totala funktionen, men att beställaren specificerar någon eller några delar av entreprenaden, exempelvis att entreprenören skall använda sig av en särskilt angiven modell av hissar eller fönster. Nackdelen med denna entreprenadform är att beställaren övertar ansvaret från entreprenören gällande funktionen hos just dessa delar. Däremot är entreprenören fortfarande skyldig att se till så att de specifika delarna inte försämrar den totala funktionen i entreprenaden. [2]
Totalentreprenad inom industriellt byggande
I det industriella byggandet genomförs de flesta projekt gällande volymbyggnation uteslutande genom totalentreprenad. Inom totalentreprenad är det ofta beställaren som ger riktlinjer gällande byggnadens krav, något som inom industriellt byggande ej efterfrågas.
Funktionsentreprenad inom industriellt byggande
Det som är utmärkande för en funktionsentreprenad är att beställaren formulerar sina mål i funktionella termer. Entreprenören försöker sedan lösa de funktionella kraven med tekniska lösningar. Entreprenören kan även stå för drift och underhåll, under en tid efter projektets avslut.
Underentreprenad
Underentreprenader (delad entreprenad) utförs på beställning av huvudentrepenören. Dessa ingår egna avtal, avtalet mellan beställaren och huvudentreprenören påverkas inte. Den som anlitas arbetar åt huvudentreprenören, inte åt dennes beställare (som oftast är byggherren) direkt. Men oftast skall beställaren (byggherren) godkänna de som av huvudentreprenören får anlitas för underentreprenader.
Underentreprenader kan vara i form av utförandeunderentreprenad eller i form av totalunderentreprenad (se förklaring ovan).
Det standardavtal som gäller för underentreprenader är AB-U (Allmänna Bestämmelser för underentreprenader i utförandeentreprenader) resp. ABT-U (Allmänna Bestämmelser för underentreprenader på totalentreprenad).