Envälde

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Envälde, monokrati eller autokrati (grekiska αυτοκρατία, självvälde, från αυτός, själv, och κρατείν, härska) är ett statsskick utan maktdelning där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare eller självhärskare (autokrat) med absolut makt, till exempel diktatur, absolut monarki och tyranni.

Autokrati är ofta synonymt med diktatur. En distinktion är att en autokrati har makten samlad hos en person, medan en diktatur kan ha ett kollektivt styre. Diktaturen skiljer sig även från de övriga genom att den är tänkt att vara provisorisk, och att diktatorn som regel inte ärvt sin position. De ryska tsarerna hade i sin titel "Kejsare och självhärskare över allt Ryssland".[1]

I Sveriges historia brukar man i huvudsak tala om (det karolinska) enväldet som tiden 1680-1718, under Karl XI och Karl XII. I Danmarks historia betecknar enväldet perioden 1660-1848.

Autokrati är inte synonymt med totalitarism, men kan vara totalitärt. Dessa former av totalitarism kallas fascism, nazism eller stalinism. Traditionella former av autokrati har inte varit sådant att autokratorn själv styr över alla, utan gör det med hjälp av andra. Dessa andra, vanligen en form av adel, som får fördelar genom sitt deltagande. Dessa kan i många fall ha verkat som en motvikt mot monarken/autokraten. I Sverige och många andra länder användes Kungadömet av Guds nåde som motivering till det rådande förhållandet. I Kina var det himmelska mandatet en liknande motivering.

En enväldig kung styrs inte längre av adeln som på 1500-talet och som blir rik på böndernas pengar och kan styra själv med utan hjälp av adeln.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Ryssland", i Theodor Westrin (red.), Nordisk familjebok, andra upplagan, tjugotredje bandet, Stockholm 1916, sp. 1420.
  • Herbert Tingsten, Demokratiens problem, Bokförlaget Aldus/Bonnier Stockholm 1963