Eric Gabriel von Rosén

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Erik Gabriel von Rosén.jpg

Erik Gabriel Rosén, adlad von Rosén, född 2 maj 1775 i Stockholm, död 10 september 1866, var justitieråd, president för Svea hovrätt och kyrkomusiker.

Eric Gabriel Roséns far var överhovpredikanten Gabriel Rosén och modern Anna Margareta Rath var dotter till politieborgmästaren i Stockholm. Två av hans farbröder var mycket framstående professorer och läkare, nämligen Nils Rosén von Rosenstein och Eberhard Rosenblad. En annan var radikalpietisten Sven Rosén. I sammanhanget kan även nämnas kusinsonen Carl von Rosenstein som blev ärkebiskop. Fadern var flera gånger föreslagen som biskop i olika stift men Gustav III motsatte sig detta kraftigt sedan Gabriel Rosén uttalat sig frispråkigt om sederna vid hovet vid riksdagen 1769.

År 1790 blev Eric Gabriel Rosén student vid Uppsala universitet, och anställdes tre år senare som kanslist i Justitierevisionsexpeditionen och blev året därpå knuten till kammarexpeditionen av Konungens kansli. Samma år fick han tjänst som auskultant och notarie vid Svea hovrätt. Han hade domaretjänst i lagsagorna i Stockholm och Uppland från 1795. 1797 blev han häradshövding samt vid sidan av detta organist i Klara kyrka i Stockholm. 1798 blev han sekreterare och auditör vid flottans eskader i Stockholm och ett par år senare organist i Storkyrkan. 1802 blev han assessor i Svea hovrätt, där han 1815 avancerade till hovrättsråd, för att 1825 bli justitieråd, och 1836 president vid Svea hovrätt, vilket han förblev tills han drog sig tillbaka vid 70 års ålder.

Vid sidan av sin offentliga karriär som ämbetsman var han självlärd organist och behärskade redan vid tjugotvå års ålder instrumentet så väl att han fick tjänsten som organist i Klara kyrka. På höjden av sin bana var han organist i flera av Stockholms kyrkor, och även efter att han lämnat de officiella organistbefattningarna då hans ämbete efter 1825 tog alltmer tid, spelade han gärna vid gudstjänstena. Han betraktades som Sveriges främsta organist på sin tid, och var också väl insatt i instrumentets uppbyggnad; han konstruerade två helt nya typer av kabinettsorgel. 1835-60 var han preses i Musikaliska Akademien där han blivit invald 1814. Han komponerade ett flertal psalmer och finns representerad i Den svenska psalmboken 1986 med tonsättningen av en psalm (nr 552).

Han adlades 1816 och upphöjdes till friherre 1843 varvid han lade till "von" till sitt efternamn, von Rosén. Han var medlem av flera akademier och kungliga ordnar, ledamot av Svenska Bibelsällskapet, kommendör och ceremonimästare in survivance av Kungl. Maj:ts orden, riddare av Carl XIII:s orden, ombuds- och uppbördsman av Svenska akademien, samt ledamot av Krigsvetenskapliga akademien.

Eric Gabriel von Rosén gifte sig första gången 1800 på Hargs bruk med Catharina Charlotta Rydberg, dotter till direktören där och Catharina Margareta Fogman. I äktenskapet föddes sex barn, varav tre dog späda. Hustrun avled 1843 och han gifte om sig 1847 med änkan efter en hovpredikant, Eva Margareta Widegren, vars far Olof Widegren var kommerseråd och vars mor, Eva Laurentia Kirstein, tillhörde den adliga ätten nummer 1181.

Psalmer[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Jonas Evelius
President för Svea hovrätt
1836–1845
Efterträdare:
Carl Eric Isberg

Källor[redigera | redigera wikitext]