Eric Gustafson

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Eric Gustafsson)
För ishockeyspelaren, se Eric Gustafsson (ishockeyspelare).
Eric Gustafson
Eric Gustafson uppträder på Skansen, augusti 1969.
Eric Gustafson uppträder på Skansen, augusti 1969.
Född27 maj 1897
Växjö, Sverige
Död9 april 1981 (83 år)
Oscars församling, Stockholm, Sverige
Aktiva år1919–1979
MakaAstrid Skogh
(1932–1964)
Birgit Rosengren
(1977–1981; hans död)
IMDb SFDb

Eric Gustafson, ibland Eric Gustafsson, född 27 maj 1897 i Växjö, död 9 april 1981 i Oscars församling, Stockholm, var en svensk skådespelare, sångare [1] och tecknare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gustafson, som var son till källarmästaren Sven August Gustafsson och Anna Hansen, han växte upp i Kalmar. Han medverkade både i revyer och operetter. Han debuterade i Karl Gerhards revy Svart eller vitt 1919 och medverkade senare även i revyer hos Ernst Rolf, Kar de Mumma och Nils Poppe. Hans mest kända nummer torde vara kupletten Kom, kom, kom till smörgåsbordet. Han filmdebuterade 1920 i Victor Sjöströms Karin Ingmarsdotter och medverkade i ytterligare ett 70-tal filmer i mindre roller fram till 1979. Han utvecklade en betydande tecknartalang som han effektfullt demonstrerade som snabbtecknare från teaterscenen. Hans teckningar består till största delen av karikatyrer.[2]

Han var från 1932 gift med Astrid Skogh [3] och från 1977 till sin död med Birgit Rosengren. Eric Gustafson är gravsatt i minneslunden på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[4][5]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1920 Hennes lilla majestät
Paul Lanzinger
Folkteatern[6]
1922 Medverkande Med Folkan för fosterlandet, revy
Karl-Ewert och G.V. Nordensvan
Hjalmar Peters Folkteatern[7]
1930 Per Haglund Sympatiska Simon
Fridolf Rhudin och Henning Ohlsson
Nils Johannisson Vasateatern[8]
1931 Per Haglund Sympatiska Simon
Fridolf Rhudin och Henning Ohlson
Fridolf Rhudin Södra Teatern
Trötte Teodor
Max Neal och Max Ferner
Folkteatern[9]
1932 Medverkande Här va' de'!, revy
Gösta Stevens och Kar de Mumma
Björn Hodell Södra Teatern[10]
Vi som går köksvägen
Gösta Stevens
Nils Lundell Södra Teatern[11][12]
1933 Sockerbagare Caramel De tre musketörerna
Rudolf Schantzer, Ernst Welisch och Ralph Benatzky
Nils Johannisson Oscarsteatern[13][14]
Lycka på resan!
Max Bertusch, Kurt Schwabach och Eduard Künneke
Nils Johannisson Oscarsteatern[15]
Greve Ferdinand Lichtenfels Leendets land
Franz Lehár
Gösta Ekman Oscarsteatern
Medverkande Oss greker emellan
Karl Gerhard
Folkteatern[16]
Nymånen
Oscar Hammerstein, Laurence Schwab,
Frank Mandel och Sigmund Romberg
Harry Stangenberg Oscarsteatern[17]
1934 Bartucci Paganini
Paul Kneppler, Beda Jenbach och Franz Lehár
Harry Stangenberg Oscarsteatern[18]
Célestin Formant Bal på Savoy
Paul Abraham, Alfred Grünwald och Fritz Löhner-Beda
Gösta Ekman Oscarsteatern[19]
Medverkande Mitt vänliga fönster, revy
Karl Gerhard
Karl Gerhard Folkteatern[20][21]
En kvinna som vet vad hon vill
Louis Verneuil, Alfred Grünwald och Oscar Straus
Nils Johannisson Oscarsteatern[22]
Bambuschek Furstinnan Jadja
Alfred Grünwald, Ludwig Herzer och Robert Stolz
Nils Johannisson Oscarsteatern[23]
1936 Medverkande Köpmännen i Nordens Venedig, revy
Karl Gerhard
Folkan[24][25]
1937 Medverkande Karl Gerhards vershus, revy
Karl Gerhard
Folkan[26]
1943 Roberta
Jerome Kern och Otto Harbach
Leif Amble-Naess Oscarsteatern[27]
1950 Medverkande Farväl till 40-talet, revy
Kar de Mumma
Sven Paddock Södra Teatern[28]
1952 Medverkande Kyss mej Katie
Karl Gerhard
Per Gerhard Chinateatern[29]
1954 Gustaf Adolf Killman Popperetten Bom
Adolf Schütz, Paul Baudisch, Jules Sylvain och Gösta Rybrant
Nils Poppe Vasateatern[30]
1957 Morgondagens män
Maxwell Anderson
Gerda Wrede Svenska Teatern[31]
1964 Pastor Kimball Tolvskillingsoperan
Kurt Weill och Bertolt Brecht
Hans Dahlin Stockholms stadsteater
1966 Medverkande Nya Wermländingarne
Sandro Key-Åberg
Christian Lund Stockholms stadsteater
1968 Sir Francis Chesney Charleys Tant
Brandon Thomas
Leif Amble-Næss Fredriksdalsteatern[32]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Eric Gustafson”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=58082&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3deric+gustafson%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 1 april 2014. 
  2. ^ Svenskt konstnärslexikon del II, sid 334, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390293
  3. ^ Dagens Nyheter, 15 november 1932, sid. 20
  4. ^ Hitta graven
  5. ^ SvenskaGravar
  6. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 3 september 1920. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1920-09-03/237/6. Läst 16 mars 2016. 
  7. ^ ”Folkteaterns nyårsrevy”. Dagens Nyheter: s. 10. 12 januari 1922. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1922-01-12/10/10. Läst 18 mars 2016. 
  8. ^ ”'Sympatiska Simon' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 8. 10 augusti 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-08-10/214/8. Läst 29 augusti 2015. 
  9. ^ ”Trötte Teodor trött igen”. Dagens Nyheter: s. 11. 5 juli 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-07-05/178/11. Läst 3 januari 2016. 
  10. ^ M.I. (2 januari 1932). ”Nyårsrevyerna: 'Här va' de'!' på Södra teatern”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-01-02/1/9. Läst 27 augusti 2015. 
  11. ^ ”Teater Musik Film: Södrans start”. Dagens Nyheter: s. 10. 24 september 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-24/260/10. Läst 7 januari 2016. 
  12. ^ Oscar Rydqvist (25 september 1932). ”Vi som går köksvägen”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-25/261/1. Läst 27 augusti 2015. 
  13. ^ ”De tre musketörerna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25072&pos=30. Läst 4 juni 2015. 
  14. ^ ”Gask på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 21 januari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-21/19/7. Läst 5 januari 2016. 
  15. ^ Erik Nyblom (1 april 1933). ”'Lycka på resan' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-04-01/88/11. Läst 5 januari 2016. 
  16. ^ ”Tilja, Film, Radio”. Svenska Dagbladet: s. 12. 6 maj 1933. https://www.svd.se/arkiv/1933-05-06/12. Läst 4 februari 2017. 
  17. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder...: Ett livs roman i få sekunder. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 192. Libris 784760 
  18. ^ ”Paganini”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25052&pos=116. Läst 10 juni 2015. 
  19. ^ Rosengren (1948), sid 195
  20. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 19. 18 juni 1934. http://arkivet.dn.se/tidning/1934-06-18/162/19. Läst 4 februari 2017. 
  21. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1935) s. 119
  22. ^ L. (6 oktober 1934). ”Teater Musik Film: 'En kvinna som vet vad hon vill'”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1934-10-06/271/9. Läst 9 mars 2019. 
  23. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1935) s. 120
  24. ^ Erik Nyblom (2 januari 1936). ”Karl-Gerhard i gala”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-01-02/1/18. Läst 28 december 2015. 
  25. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1936) sid. 127
  26. ^ ”Teater Musik Film: Nyårsrevyn på Folkan”. Dagens Nyheter: s. 8. 30 december 1936. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-12-30/355/8. Läst 9 januari 2016. 
  27. ^ Y.F. (6 mars 1943). ”"Roberta" på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-03-06/63/10. Läst 11 juli 2015. 
  28. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 26. 17 februari 1950. http://arkivet.dn.se/tidning/1950-02-17/46/26. Läst 5 augusti 2017. 
  29. ^ S. B-L (1 mars 1952). ”Karl Gerhard på China”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1952-03-01/60/22. Läst 27 december 2019. 
  30. ^ ”Popperetten Bom”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14151&pos=468. Läst 6 maj 2016. 
  31. ^ S B-l (25 april 1957). ”Laddad teatervecka i Helsingfors”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-04-25/112/16. Läst 10 juni 2018. 
  32. ^ Bengt Jahnsson (28 juni 1968). ”Porlande Poppe som tant”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1968-06-28/172/14. Läst 31 maj 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]