Eric Hermelin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Eric Hermelin i sin fårskinnspäls, omkring 1940

Axel Eric Hermelin, född 22 juni 1860 i Svanhals, död 8 november 1944 i Lund, var en svensk friherre, översättare och författare.

Hermelin är mest känd för sina översättningar av Jacob Böhme[1] och sina internationellt sett tämligen unika översättningar av främst klassisk persisk poesi skriven av sufiska diktare, främst från perioden 1000–1400 e. Kr. Sammanlagt har han översatt över 10 000 sidor i 36 volymer.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kronologi över Eric Hermelins livsdata[2]
1860-06-22 född på Renstads gård i Svanshals socken i Östergötland
1878 Mogenhetsexamen i Stockholm (Ateneum)
1878–1880 tre terminer vid Uppsala akademi
1880–1883 i jordbrukarlära i Småland
1883–1885 en första Amerika-vistelse, bland annat som värvad i den nordamerikanska armén
1885–1886 ett år i Tyskland (på kuranstalten Siloah i Lintorf, Westfalen)
1886–1893 värvad i den brittiska armén 24 november 1886. Tjänstgör 1888–93 i Indien. Avskedad i Portsmouth 29 april 1893
1893–1896 vistelser i England, Amerika och på Jamaica
1896–1897 hemma på gårdarna i Småland och Östergötland, men tidvis intagen på Eolshälls kuranstalt för manliga alkoholister (Stockholm)
1897-07-05 omyndigförklarad av Kongl.Maj:ts och Rikets Göta Hofrätt (Jönköping)
1897–1907 immigrant i Australien (Melbourne och Flinder's Island i Tasmanien). Arbetar bland annat som informator, trädgårdsmästare och fiskare
1907–1908 några månader i London
1908-10-18 intagen på Katarina sjukhus (Stockholm)
1909-02-11 förklarad "sinnessjuk och i stort behof af vård å hospital" av doktor K.O.N. Olander
1909–1944 intagen på Lunds hospital (sedan 1931 kallat St Lars' sjukhus). Här utger han sammanlagt 42 titlar översättningslitteratur (inklusive broschyrer och faksimil av persiska texter) under åren 1913–1943
1944-11-08 avlider på St Lars i Lund

Hermelin föddes 1860 som femte barn till Axel HermelinRenstad och Theodora Eugenia Fjellstedt, som föddes i Bengalen under en av hennes faders, Peter Fjellstedt, bortavistelser. En av hans äldre bröder var Joseph Hermelin. Hermelins ättregren var friherrlig sedan hans förfader Carl Hermelin varit riksråd. Genom dennes hustrus, Hedvig Ulrica Benzelstjernas, släkt var han ättling till flera ärkebiskopar i Svenska kyrkan och Bureättling.[3]

Hermelin vistades efter studier vid Uppsala universitet 1878-80 lång tid utomlands, bland annat i Ostindien, Persien och Australien.[1]

Hermelin tillbringade många år utomlands, bland annat i USA, Tyskland, Australien, på Jamaica och i den brittiska armén i Indien. Från och med 1909 fram till sin död 1944 vistades han på Lunds hospital/S:t Lars sjukhus i Lund. Det var där han gjorde sin översättargärning. Hermelin hade tidigare råkat i många svårigheter, bland annat på grund av sin periodvisa alkoholism.

Översättningar[redigera | redigera wikitext]

Det var på S:t Lars sjukhus Hermelin översatte verk från latin, tyska och persiska av bland andra Attar, Jalal al-din Rumi, Jacob Böhme, Emmanuel Swedenborg, poeten Omar Khayyam (Rubaiyat), Shaikh Sa'di, Ferdousi och Sana'i.

Hermelins mystika tolkning av Bibeln och Koranen var att den mänskliga "personligheten" är intet och Gud allt. Syftet med hans översättningar var att de skulle tina upp "vår frusna tankeförmåga" och "sätta hjertats vågor i svallning". Härigenom skulle människan bli mänskligare. Hermelin menade, som han skriver i ett brev till ett tryckeri i Lund, att hans översättningar tjänade ett praktiskt syfte; genom läsningen skulle man "komma äntligen från sounds to things, från sken till verklighet".

Inflytande[redigera | redigera wikitext]

Hermelin anses ha haft stort inflytande på svensk vitterhet, däribland på Vilhelm Ekelund, Gunnar Ekelöf och Hjalmar Gullberg. Nikanor Teratologen har kallat honom ”Sveriges mest underskattade författare”. Med anledning av att det år 2010 hade gått 150 år sedan han föddes hyllades hans författar- och översättargärning i en understreckare i Svenska dagbladet den 24 augusti 2010.[4]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Hans handskrifter finns arkiverade på Lunds universitetsbibliotek.

Översättningar av Eric Hermelin[redigera | redigera wikitext]

  • Alexander Whyte, Jakob Böhme : En värdesättning, 1913
  • Jakob Böhme, De poenitentia/Om den sanna hängifvenheten/Om den heliga bönen, 1918
  • Sa'di, Lustgården, 1918
  • Jakob Böhme, Om de fyra lynnena/Gudomlig syn/Om födelse på nytt/Mysterium pansophicum, 1918
  • Jakob Böhme, Det gudomliga väsendets tre principia, 1920
  • Jakob Böhme, Om människans trefaldiga lif, 1920
  • Emanuel Swedenborg, Andlig dagbok : Swedenborg öfversatt från latinet, 1920
  • Hussain Āzad, Persiska dikter, 1921 (Består av två delar: Vetenskapens rosengård och Hoppets morgonrodnad)
  • Mahmūd Shabistari, "Gulshan-i-Rāz"/"Mystikens rosengård", 1926
  • 'Umr Khaiyām, Rubā Iyāt, 1928
  • Hakīm Sanāi, Hadīqat, 1928 ("Sanningens inhägnade Örtagård")
  • [Bīdpāi], Sagor ur "Anwār-i-Suhaili", 1929
  • Shaihk 'Attār, Pand-Nāmah I, 1929 ("Rådsboken", persiskt faksimil)
  • Shaihk 'Attār, Pand-Nāmah II, 1929
  • Shaihk 'Attār, Mantiq-ut-Tayīr I, 1929 ("De bevingades språk", persiskt faksimil)
  • Shaihk 'Attār, Mantiq-ut-Tayīr II, 1929
  • Shaihk 'Attār, Ur Tazkiratú 'l-Awliyā I, 1931 ("Vännernas minne")
  • Firdausi, Shāh-Nāmah I-V, 1931
  • Shaihk 'Attār, Ur Tazkiratú 'l-Awliyā II, 1932
  • Samuel Rutherford, Vägen uppåt, 1933 ("The upward way")
  • Shaikh Nizāmī, Sikāndar-Nāmah I-XV, 1933
  • Djalālu 'd-dīn Rūmī, Mesnavī I, 1933
  • Persiska låtar (I) : Utdrag ur Djalālu 'd-dīn Rūmīs "Mesnavī"/Fjerde boken/Verser 1263–1357, 1934
  • Persiska låtar II : Utdrag ur Djalālu 'd-dīn Rūmīs "Mesnavī"/Fjerde boken/Verser 1358–2029, 1934
  • Djalālu 'd-dīn Rūmī, Mesnavī II, 1935
  • Djalālu 'd-dīn Rūmī, Mesnavī III, 1935
  • Djalālu 'd-dīn Rūmī, Mesnavī IV, 1936
  • Sagan om De Tre Fiskarne, 1937 (texten utgörs av berättelse 15 i Kalilah I)
  • Sagan om De Tre Fiskarne, 1937 (texten utgörs av ett utdrag ur Mesnavī IV, vers 2202–2312)
  • Kalīlah I, 1938
  • Om englarne och djeflarne hos menniskan : Utdrag ur "Mēsnāvī" och "Arcāna coeléstia", 1939
  • Shaihk 'Attār, Ur Tazkiratú 'l-Awliyā III, 1939
  • Kalīlah II, 1939
  • Djalālu 'd-dīn Rūmī, Mesnavī V, 1939
  • Djalālu 'd-dīn Rūmī, Mesnavī VI, 1939
  • Kalīlah III, 1942
  • Shaihk 'Attār, Ur Tazkiratú 'l-Awliyā IV, 1943

Hermelins egenförfattade småskrifter[redigera | redigera wikitext]

Det MÖRKER våre »theologer», öfver Bibeln, söka sprida, är roten till vår samtids dictatorers TYRANNI.
— Not av Eric Hermelin i Rumis Mesnavî VI, 1939
  • "Förnufts-förfäade", 1937
  • Om judarne, 1938
  • Om sans, 1939
  • Factum et causa, 1940
  • Den jagade jägar'n eller Nemesis på jagt, 1942

Återutgivningar[redigera | redigera wikitext]

Biografier[redigera | redigera wikitext]

  • Ångest-hjulets svängningar – en biografi om Eric Hermelin av Per-Erik Lindahl, 1976, ISBN 91-504-0458-X (Bo Cavefors Bokförlag)
  • Ett "hospitalhjons" bibliotek – Eric Hermelin och böckerna av Per-Erik Lindahl, 1979, ISBN 91-7408-051-2 (Walter Ekstrand Bokförlag)
  • "Jag kan hvissla Beethovens sonater!" – En biografi om Eric Hermelin. Del I 1860-1909 av Per-Erik Lindahl, 1982, ISBN 91-7260-650-9 (Bibliognosi)
  • "När man varit vagabond..." – En biografi om Eric Hermelin. Del II 1909-1928. av Per-Erik Lindahl, 1985, ISBN 91-7810-305-3 (Bibliognosi)

Övrig litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Bo Werne, Tro och gärning i islam: det religiösa budskapet i Eric Hermelins översättningar av Rumi, Sa`di, `Attar, Sana'i m. fl. (två volymer: Texten och Kommentarer), 2000, ISBN 91-630-8400-7 och ISBN 91-630-9803-2 (Risala)
  • Ashk Dahlén, "Eric Hermelin och islams mystik", Res Publica nr 44, 1999.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 1143.
  2. ^ Där ingenting annat anges, Lindahl (1979), s. 6
  3. ^ Se Anreps ättartavlor, och jämför broderns artikel i Joseph Hermelin, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/artikel/12917, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2013-02-10
  4. ^ ”Hermelins tolkningar är litterär allkemi”. Svd.se. http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/hermelins-tolkningar-ar-litterar-alkemi_5176733.svd. Läst 7 juli 2011. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]