Erik Gandini

Från Wikipedia
Erik Gandini
Erik Gandini under presentationen av filmen The Swedish Theory of Love i Filmhuset i Stockholm 2015.
Erik Gandini under presentationen av filmen The Swedish Theory of Love i Filmhuset i Stockholm 2015.
Född14 augusti 1967 (56 år)
Bergamo, Italien
GenrerDokumentärfilm
MakaJohanna Westman (2006–2015)[1]
Betydande verkSacrificio - Vem förrådde Che Guevara? (2001)
IMDb SFDb

Erik Gandini, född 14 augusti 1967 i Bergamo, Italien, är en italiensk-svensk regissör och dokumentärfilmare. Han är verksam i Sverige.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gandini flyttade till Sverige som 19-åring. Åren 1986–1988 studerade han film på Biskops-Arnös folkhögskola.[2]

Erik Gandini är en av grundarna av produktionsbolaget Atmo.[2]

Gandini blev mycket omtalad med filmen Sacrificio - Vem förrådde Che Guevara? som han gjorde med Tarik Saleh 2001. Filmen ifrågasätter den officiella historieskrivningen kring Che Guevaras död. Med Tarek Saleh gjorde han även GITMO - New Rules of War om USA:s fångläger Guantánamo.

Surplus - Terrorized into being consumers om konsumismens globala spridning vann första pris vid Internationella dokumentärfilmsfestivalen i Amsterdam (IDFA) 2003. Den blev även belönad vid filmfestivalerna i Tel Aviv, Vila do Conde och Torino.[3]

Gandinis uppmärksammade film Videocracy, om hur Berlusconi med hjälp av sitt TV-imperium vilselett och förfört det italienska folket, har fått lovord både i Sverige och utomlands. Den har bland annat vunnit pris som bästa dokumentär vid Toronto International Film Festival och svenska dokumentärfestivalen Tempo.[4] Filmen gav även dess klippare Johan Söderberg en Guldbagge.

2012 tilldelades Erik Gandini Konstnärsnämndens Mai Zetterlingstipendium[2] om 200 000 kronor med motiveringen:

"2012 års Mai Zetterlingstipendium tilldelas regissören Erik Gandini. I filmer som Surplus och Videocracy har han gett den politiska dokumentären en form som envist och elegant blottlägger maktens manipulationer och dimridåer. Genom rytmiskt berättande, humor och visuell stringens spinner han sina filmer kring internationellt angelägna ämnen. Med Mai Zetterling-stipendiet vill Konstnärsnämnden stödja och uppmuntra en stridbar filmare som bidragit till förnyelse av det filmiska gestaltandet inom dokumentärfilmsgenren."[5]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

2006 gifte sig Gandini med TV-personligheten Johanna Westman och tillsammans har de tre barn. Paret ansökte om skilsmässa 2015.[6]

Filmografi (regi)[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Erik Gandini på Svensk Filmdatabas [2]
  • ATMO:s hemsida [3]
  • Konstnärsnämnden [4]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gelin, Gustav (16 december 2015). ”»Det är relevant att visa baksidorna«”. Fokus. http://www.fokus.se/2015/12/det-ar-relevant-att-visa-baksidorna/. Läst 13 oktober 2016. 
  2. ^ [a b c] Lena Wreede (14 augusti 2012). ”Gandini har sökaren inställd på Sverige”. Sydsvenska Dagbladet. http://www.sydsvenskan.se/familj/gandini-har-sokaren-installd-pa-sverige/. Läst 5 maj 2015. 
  3. ^ ATMO Surplus ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120211042016/http://www.atmo.se/film-and-tv/surplus/. Läst 14 augusti 2012. 
  4. ^ ATMO Videocracy ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 december 2013. https://web.archive.org/web/20131215112238/http://atmo.se/film-and-tv/videocracy/. Läst 12 november 2009. 
  5. ^ Konstnärsnämnden [1] Arkiverad 15 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Lilian Andersson. ”Kända tv-kocken skiljer sig”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/klick/article20742713.ab. Läst 5 maj 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]