Erik Hjalmar Linder
| Erik Hjalmar Linder | |
| Född | 17 maj 1906 Fellingsbro |
|---|---|
| Död | 25 januari 1994 (87 år) Vallentuna |
| Yrke | Författare, litteraturvetare |
| Nationalitet | Svensk  |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1931–1986 |
| Make/maka | Sigbrit Gerdner (g. 1932–63) Ulla Isaksson (g. 1963–94) |
| Barn | Hans Linder Anders Linder Lotten Linder Lars Linder |
Gustaf Erik Hjalmar Linder, född 17 maj 1906 i Fellingsbro, död 25 januari 1994 i Vallentuna, var en svensk författare och litteraturvetare.
Biografi
Linder blev fil. dr 1942, docent vid Stockholms högskola 1956 och erhöll professors namn 1973. Han var chef för föredragsavdelningen vid Radiotjänst 1947–1949 och chefredaktör på Svenska Morgonbladet 1957–1958; han hade varit knuten till denna frikyrkliga tidning från 1930-talets början men publicerade sig också livligt på andra håll. Linder var vidare ordförande för Svenska PEN-klubben 1954–1957.
Erik Hjalmar Linders vetenskapliga gärning kretsade i stor utsträckning kring Hjalmar Bergmans författarskap, och hans biografi i tre delar över Bergman har blivit ett grundläggande verk. Han författade även delen om 1900-talet i Tigerstedts Ny Illustrerad svensk litteraturhistoria; Fyra decennier av 1900-talet 1949 (2 rev. uppl. 1958, utvidgad till Fem decennier av 1900-talet 1965). Han förenade litteraturkritisk precision, intresse för olika idéströmningar och journalistisk iakttagelse, och hade en omvittnad aptit på rykande verklighet, vetenskap och andliga frågor. Denna mångfasetterade, odogmatiska hållning präglar både Fem decennier och mycket annat i hans publicistik.
Mot slutet av sitt liv drabbades Linder av Alzheimers sjukdom. Sjukdomstiden har beskrivits av hustrun Ulla Isaksson i Boken om E (1994).
Han var 1932–1963 gift med tandläkare Sigbrit Gerdner (1906–1998), dotter till Gustaf Gerdner, med vilken han fick barnen Hans Linder (född 1938), Anders Linder (född 1941), Lotten Linder (född 1943) och Lars Linder (född 1946). Från 1963 var han sedan gift med Ulla Isaksson (1916–2000).[1]
Bibliografi
- 1931 – Jeremias i Tröstlösa
- 1934 – Hjalmar Bergmans barndom
- 1935 – Vad bör vi läsa
- 1938 – Kristen motivering för kulturarbetet
- 1938 – Kristendom och dikt
- 1940 – Mänskligt och kristet
- 1940 – Hjalmar Bergman
- 1941 – Kristendomen i krisen
- 1942 – Hjalmar Bergmans ungdom
- 1942 – Stenarna där barn jag lekt
- 1942 – England hösten 1942
- 1943 – Sveriges neutralitetspolitik
- 1944 – Om jag skulle hålla en predikan
- 1945 – Religiöst minimum
- 1946 – Livsåskådning och kultur
- 1948 – Kristligt och liberalt i svenskt kulturliv
- 1950 – Litteraturhistoria och kristendom
- 1950 – Kristet kulturarbete i vår tid
- 1954 – En ny giv i alkoholfrågan
- 1954 – Möte med Indien
- 1955 – Guds pennfäktare
- 1955 – Sommarresa till diktens städer
- 1956 – Resor i rum och tid
- 1957 – Med Lars Ahlin i Sundsvall
- 1958 – Rödskinn och madonnor
- 1958 – Den återuppväckta alkoholfrågan
- 1958 – Alkoholkunskap, ett välbehövligt begrepp
- 1959 – Föräldrar, barn och alkoholtraditioner
- 1962 – Sju världars herre
- 1962 – Bildning i tjugonde seklet
- 1965 – Fem decennier av 1900-talet (2 band)
- 1966 – Wadköpingsvandring
- 1969 – Varför och därför studerar studenten
- 1969 – Levande liberalism
- 1970 – Gudsbilder i svensk lyrik
- 1970 – Se ansiktet
- 1970 – Liberal i vänstervirvlar
- 1973 – Kärlek och fadershus farväl
- 1975 – Hjalmar Bergman
- 1975 – Tal på Övralid 1968
- 1975 – Mitt levande förflutna del 1
- 1977 – Elin Wägner del 1 (Amazon med två bröst 1882–1922), tillsammans med Ulla Isaksson
- 1979 – Mitt levande förflutna del 2
- 1980 – Elin Wägner del 2 (Dotter av Moder Jord 1922–1949), tillsammans med Ulla Isaksson
- 1983 – Se fantasten
- 1984 – Fem decennier med Hjalmar Bergman
- 1986 – På jakt efter verkligheten
Priser och utmärkelser
Referenser
- ^ LINDER, G ERIK HJALMAR, fil dr, Danderyd i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 803.
Externa länkar
- Erik Hjalmar Linder på Libris