Erik Marks von Würtemberg

Från Wikipedia
Erik Marks von Würtemberg


Tid i befattningen
11 november 192318 oktober 1924
Statsminister Ernst Trygger
Företrädare Carl Hederstierna
Efterträdare Östen Undén

Tid i befattningen
7 november 190529 maj 1906
Statsminister Karl Staaff

Född Erik Teodor Marks von Würtemberg
11 maj 1861
Björnlunda socken, Södermanlands län
Död 22 juli 1937 (76 år)
Oscars församling, Stockholms stad
Nationalitet Sverige Svensk
Utbildning Uppsala universitet
Yrke Jurist, ämbetsman, politiker
Ministär Staaff I, Trygger
Maka Olga Carolina Clotilde Kotzian (g. 1885–1937; hans död)
Föräldrar Ulrik Johan Theodor Ludwig Marks von Würtemberg (1820–1904)
Clara Gustava Kjellgren (1828–1910)

Erik Teodor Marks von Würtemberg, född 11 maj 1861 i Björnlunda socken, Södermanlands län, död 22 juli 1937 i Oscars församling, Stockholms stad,[1] var en svensk friherre, jurist och politiker. Han var bror till Robert Marks von Würtemberg.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Erik Marks von Würtenberg blev fil. kand. 1880 och jur. utr. kand. 1885, båda vid Uppsala universitet. Efter tingstjänstgöring och tjänst som vice häradshövding verkade han vid Svea hovrätt, först som fiskal och adjungerad ledamot och därefter som assessor 1894–1898. Han kom dock att lämna sin aktiva hovrättstjänst redan 1894, och tjänstgjorde därefter som tillförordnad revisionssekreterare fram till 1895 och som ledamot av lagbyrån i Justitiedepartementet 1896–1901. Åren 1898–1900 var han ordinarie revisionssekreterare, och därefter häradshövding i Södra Åsbo och Bjäre domsaga från 1900.[2]

År 1903 blev Marks von Würtemberg ledamot av Högsta domstolen. Åren 1905–1906 var han konsultativt statsråd i Karl Staaffs första regering, och kom i denna befattning att genomföra de ändringar i strafflagen som kommit att kallas för Staafflagarna. Marks von Würtemberg var 1923–1924 utrikesminister i Ernst Tryggers regering; under hans ämbetstid kom Sverige bland annat att erkänna den nybildade Sovjetunionen. Han var Sveriges delegat vid fredskonferensen i Versailles 1919 och i Nationernas förbund 1920–1929, samt ledamot av den permanenta skiljedomstolen i Haag från 1921.[3]

Från 1920 var Marks von Würtemberg tillförordnad hovrättspresident i Svea hovrätt, och sedan ordinarie hovrättspresident 1925–1931. Han var därefter ordförande i lagberedningen fram till 1935. Vid sidan av ämbetet hade Marks von Würtemberg ett starkt musikintresse, och var från 1908 ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien samt dess preses 1920–1932.[2]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Erik Marks von Würtemberg var son till fanjunkaren vid Södermanlands regemente och underlöjtnanten i armén friherre Ulrik Johan Theodor Ludwig Marks von Würtemberg (1820–1904) och Clara Gustava, född Kjellgren (1828–1910). Från 1885 var han gift med Olga Carolina Clotilde Kotzian (1865–1938) från Italien.[2]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Svenska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Utländska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ [a b c] Svenska män och kvinnor 5. Lindorm–O (Stockholm 1949), s. 236. Läst 17 december 2023.
  3. ^ Bra Böckers lexikon, 1977
  4. ^ [a b c d e f g h i j] ”Marcks von Würtemberg nr 263 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Marcks_von_W%C3%BCrtemberg_nr_263. Läst 5 april 2018. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Carl Hederstierna
Sveriges utrikesminister
1923–1924
Efterträdare:
Östen Undén
Företrädare:
Hjalmar Westring
President i Svea hovrätt
1920–1931
Efterträdare:
Birger Ekeberg