Eric Nordewall

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Erik Nordewall)
Hoppa till: navigering, sök
För hjulångarna Eric Nordevall och Eric Nordevall II, se Eric Nordevall (fartyg)
Eric Nordewall

Eric Nordewall, före adlandet Nordwall, född 2 juli 1753 i Överkalix, död 2 maj 1835 i Stockholm, var en svensk bergsmekaniker och vattenbyggnadsingenjör.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Eric Nordewall föddes i Överkalix där fadern, nämndemannasonen från Njurunda socken Jonas Nordvall, då var kyrkoherde. Fadern blev senare kyrkoherde i Råneå socken. Sonen Eric föddes i faderns andra äktenskap med rådmannadottern från Luleå Sophia Kråka, vars morfar var Bureättling.

Nordewall blev student i Uppsala 1770 samt studerade under Jonas Meldercreutz geometri och fortifikation. År 1774 blev han auskultant i Bergskollegium och fick samma år uppdrag att verkställa avvägningarna för Strömsholms kanal. År 1775 antogs han till byggmästare vid Hjälmare slussverk och 1778 vid Strömsholms kanalbyggnad, vilken befattning han innehade till 1784. Efter sin lärare Sven Rinman mottog han 1784 styrelsen över Eskilstuna fristad och var 1787-99 ordningsman där. Av direktionen för Älvdalens porfyrverk kallades han 1788 att inrätta verken för stenens upphämtning och utse plats för nya anläggningar. År 1790 erhöll han av Brukssocieteten en livstidspension, dels som belöning för Afhandling rörande mechaniquen, med tillämpning i synnerhet till bruk och bergverk (I, tryckt 1800; II, utarbetad av S. Rinman, 1794), dels för att som bergsmekaniker uppgöra planer för större byggnader inom bergslagen och handleda studerande i denna vetenskapsgren.

Sitt kanske förnämsta verk utförde emellertid Nordewall, då han, av direktionen för Trollhätte kanalbyggnad tillkallad att granska planerna för kanalens ledande förbi det väldiga vattenfallet, förkastade dem och framlade det djärva förslaget att bryta sig mitt genom berget. Detta gillades, och 1795 flyttade han till Trollhättan samt kvarstannade, tills kanalen 1800 blev färdig och segelbar. Även andra företag av vikt sysselsatten honom, till exempel byggandet av en damm för skyddande av Dannemoraverken mot Gruvsjöns översvämningar, ordnandet av Norrbros södra del, förflyttningen av Söderhamns gevärsfaktori till Karl Gustavs stad och inrättandet av vattenverken och maskinerna där. Han fullbordade ännu ett betydande verk, nämligen Södertälje kanal, vars hela utförande från 1803 till 1819 han planlade och ledde.

Nordewall utnämndes till finsmidesdirektör i Eskilstuna 1799, major-mekanikus 1801 och överstelöjtnant vid flottans mekaniska kår 1819. Han blev ledamot av Vetenskapsakademien 1794 och adlades 1816 i (han hette förut Nordwall). Korrekta stavningen är Eric Nordewall (enligt vapenskölden, som han lät hänga upp i Riddarhuspalatset samt Nordisk Familjebok 1958). Hans egen adliga ätt nr 2257 utgick med honom själv, eftersom hans ende son dog ogift före honom.

Högt uppe på fasaden till Järnkontorets förutvarande byggnad (är numera bankbyggnad) på Kungsträdgårdsgatan i Stockholm finns en relief, en avbildning av Nordewall. (Relieferna intill föreställer andra berömda män).

Passagerarångfartyget Eric Nordevall är döpt efter honom.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svenskt Biografiskt Lexikon (1991), Band 27, sidorna 335 - 337: Nordewall, Eric.
  • Svensk Uppslagsbok (1952), Band 21, spalterna 209-210: Nordewall, Eric.
  • Nordisk Familjebok (1958), Band 16, spalt 41: Nordewall, Eric.
  • Nordewall, Erik i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
  • Anreps ättartavlor
  • Bygdéns herdaminne för Råneå