Erik Turesson den äldre (Bielke)
| Erik Turesson den äldre | |
| Född | |
|---|---|
| Död | |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker |
| Befattning | |
| Riksråd, Sveriges riksråd (1315–)[1] Lagman, Tiohärads lagsaga (1328–)[1] | |
| Barn | Ingeborg Eriksdotter[2][1] |
| Föräldrar | Ture Kettilsson[2][1] Sigrid (Sparre)[2][1] |
| Släktingar | Bengt Turesson (syskon)[1] Nils Turesson (syskon)[1] Sten Turesson (syskon)[1] |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Erik Turesson av ätten Bielke, död omkring 1328, var en svensk riddare och diplomat. Han kallas Erik Turesson den äldre för att skilja honom från sin brorsons sonsons son Erik Turesson den yngre (Bielke).
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Turesson var son till riksrådet och lagmannen Ture Kettilsson (Bielke) och Sigrid (Sparre).[3]
Erik Turesson deltog på hertig Erik Magnussons sida som väpnare 1310 och var 1315 riddare då han deltog i framförhandlandet av fördraget mellan Erik och Valdemar Magnusson. Senare var Erik Turesson en av de svenska legater som slöt unionstraktaten mellan Sverige och Norge i Oslo 1319. Samma år var han riksråd och medlem av Magnus Erikssons förmyndarstyresle. Under framförhandlandet av Nöteborgstraktaten med Republiken Novgorod 1323 var han den främste svenske delegaten. Hans sista kända uppträdande i dokumenten var deltagandet i Södermannalagens redigering 1327.
Familj[redigera | redigera wikitext]
Turesson gifte sig före 1315 med Margareta Bengtsdotter (Folkunge). De fick tillsammans dottern Ingeborg Eriksdotter som var gift med riddaren och riksrådet Kettil (Puke) Glysing).[3]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Erik Turesson den äldre (Bielke) i Svenskt biografiskt lexikon
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g h] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 1, Norstedts Förlagsgrupp, 1925, s. 355, läst: 13 januari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Elgenstierna Gustaf, red (1925). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 1 Abrahamsson-Celsing. Stockholm: Norstedt. sid. 355. Libris 10076137