Erinnyer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Klytaimnestra försöker väcka de sovande Erinnyerna. Detalj från en apulisk rödfigurig klock­krater, 380–370 f.Kr.

Erinnyer (grek. erinyes), hämndgudinnor i grekisk mytologi, av romarna kallade furier.

Erinnyerna tänktes förfölja missdådare och driva dem till vansinne. Dessa kunde inbegripa personer som mördat, begått mened, inte visat tillbörlig respekt mot föräldrarna eller brutit mot gästfrihetens lag. De hämnades också de mördade som ej fått upprättelse. Eufemistiskt kallades erinnyerna för eumenider, ”de välsinnade”, och refererades även till som semnai theai, vilket betyder ”ärevördiga gudinnor”. Enligt Aischylos tragedi Eumeniderna fick de detta namn sedan de slutit fred med Orestes. Erinnyernas grekiska namn var Alekto (”den oeftergivliga”), Megära (”den avundsamma”) och Tisifone (”mordhämnerskan”). De sades ha uppstått ur Uranos blod och Jorden (Gaia) på vilken det föll när Uranos kastrerades av Kronos. De avbildades med vingar, ormar som hårslingor och med facklor och piskor i händerna. De har sin motsats i gracerna.[1]

Erinnyerna nämn också i boken Starcrossed, författad av Josephine Angelini. I boken förföljs personerna av dessa om de skulle råka träffa på en person som kommer från en annan släkt (det finns fyra). Personen känner då en stark ilska och försöker mörda denne. Det enda sättet att få dem att försvinna är om personen räddar en person ur en annan släkt.

Populärkultur [redigera]

Referenser [redigera]

  1. ^ Hans Biedermann - Symbollexikonet. s.107-108, Stockholm: Bokförlaget Forum, 1991, ISBN 91-37-11155-8