Erna Solberg
| Erna Solberg | |
.jpg) | |
| Innehar befattningen | |
| Tillträdde befattningen 16 oktober 2013 | |
| Monark | Harald V |
|---|---|
| Företrädare | Jens Stoltenberg |
| Innehar befattningen | |
| Tillträdde befattningen 9 maj 2004 | |
| Företrädare | Jan Petersen |
| Född | 24 februari 1961 Bergen, Norge |
| Politiskt parti | Høyre |
| Alma mater | Universitetet i Bergen |
| Ministär | Regeringen Solberg |
Erna Solberg, född 24 februari 1961 i Bergen i Norge, är en norsk politiker, sedan 2004 partiledare för Høyre och sedan 2013 Norges statsminister. Hon var tidigare kommun- och regionminister 2001–2005.
Familj och uppväxt
Solberg föddes i Bergen i Norge. Hon växte upp i det förmögna området Kalfaret. Hennes far Asbjørn Solberg (1925–1989) arbetade som konsult vid Bergen Sporvei AS och hennes mor Inger Wenche Torgersen (1926–) var kontorist. Hon har två systrar. Solberg hade stora bekymmer med dyslexi i skolan. Som gymnasieelev blev hon 1979 invald i styrelsen för Norges studentkårer och ledde den nationella välgörenhetsgalan Operasjon Dagsverk samma år där studenterna samlade in pengar till Jamaica. Hon avlade en kandidatexamen i sociologi, statsvetenskap, statistik och nationalekonomi vid Universitetet i Bergen år 1986. Hon ledde sitt partis studentförbund i Bergen 1985-1986.
Karriär
Solberg var suppleant i Bergens kommunfullmäktige under perioderna 1979–1983 och 1987–1989, den sista perioden i den verkställande kommittén. Hon ledde både den lokala och den kommunala delen i Unge Høyre och i Høyre. Hon var ledare för partiets kvinnoorganisation 1994–1998, vice partiledare 2002–2004 och är partiledare sedan 2004.
Hon invaldes som ledamot av Stortinget första gången år 1989 och har blivit omvald fem gånger. Hon representerar Hordaland fylke. Hon var kommun- och regionminister 2001–2005 i regeringen Bondevik II. Hennes påstådda tuffa politik som minister, bland annat den fasta ståndpunkten gällande asylpolitik, gav henne smeknamnet "Jern-Erna" (norska för "Järn-Erna") i media.[1]
Som partiledare ledde hon partiet till en klar förlust i stortingsvalet 2005, efter att partiet sedan 2001 suttit i regering tillsammans med Kristelig Folkeparti och Venstre. Resultatet på 14 % var Høyres sämsta någonsin. Men med ett mer pragmatiskt budskap, med inspiration bland annat från Nya Moderaterna i Sverige, lyckades Solberg sakta men säkert lyfta partiets siffror och stortingsvalet 2009 blev en framgång med 17 % och Høyreledamöter invalda för samtliga fylken.
Inför stortingsvalet 2013 var det tydligt att Solberg var den borgerliga statsministerkandidaten, och valet blev en stor framgång för Høyre. Partiet fick 27 % och kunde bilda en minoritetsregering tillsammans med Fremskrittspartiet. Høyre var nu återigen det klart största borgerliga partiet, en postition som 2005 och 2009 tagits av just Fremskrittspartiet.
År 2015 intervjuades hon av NRK och hon uttalade att ingen som bär heltäckande slöjor som niqab eller burka skulle få anställning i hennes stab eftersom hon vill kunna se ansiktet på sina medarbetare. Hon uppfattade också de heltäckande slöjor som politiska symboler som bärs för att utmana gränser i det norska samhället. Hon var inte positiv till ett heltäckande förbud för alla religiösa symboler i arbetslivet.[2]
Referenser
- ^ Morken, Johannes (8 maj 2009). ”Solberg varnar för hårdare integrationspolitik” (på norska). vl.no. Arkiverad från originalet den 19 september 2012. https://archive.is/20120919075137/http://www.vl.no/samfunn/erna-solberg-varsler-toffere-integrering/.
- ^ NRK. ”Erna Solberg ville ikke ha ansatt en med nikab” (på norska). NRK. https://www.nrk.no/norge/erna-solberg-ville-ikke-ha-ansatt-en-med-nikab-1.13184508. Läst 20 maj 2017.
| Politiska ämbeten | ||
|---|---|---|
| Företräddes av Sylvia Brustad |
Kommun- och regionsminister 2001–2005 |
Efterträddes av Åslaug Haga |
| Företräddes av Jens Stoltenberg |
Norges statsminister 2013– |
Efterträddes av Innehar posten |
| Partipolitiska uppdrag | ||
| Företräddes av Jan Petersen |
Høyres partiledare 2004– |
Efterträddes av Innehar posten |