Ernst Öpik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ernst Julius Öpik
Ernst Öpik
Ernst Öpik
Född 22 oktober, 1893
Kunda, Estland Estland
Död 10 september, 1985
Bangor, Nordirland
Bosatt i Estland Estland, Nordirland
Nationalitet Estnisk
Forskningsområde Astronomi
Känd för Öpik-Oorts kometmoln, metod för att mäta stjärnors densitet, kärnprocesser i tunga stjärnor (trippel-alfa-processen).
Nämnvärda priser Brucemedaljen (1976)[1]
Royal Astronomical Societys guldmedalj
Har fått asteroiden 2099 Öpik uppkallad efter sig.

Ernst Julius Öpik var en estnisk astronom och astrofysiker som verkade i exil vid Armaghobservatoriet i Nordirland. Hans främsta insatser var: En metod för att beräkna avståndet mellan galaxer, Oorts kometmoln, en metod för att beräkna densiteten hos dubbelstjärnor och Trippel-alfa-processen.

Forskning[redigera | redigera wikitext]

Öpiks forskning är, med undantag av The rocking camera[2] (Den svängande kameran), helt teoretisk.

Densiteten hos dubbelstjärnor[redigera | redigera wikitext]

Öpik publicerade 1916 en artikel i Astrophysical Journal där han beräknar densiteten hos dubbelstjärnor. Med i studien var stjärnan o2 Eridani (40 Eri B). Öpik beräknade år 1915 densiteten till 25 000 gånger solens och fastslog att värdet var helt orimligt och att hans metod tydligen inte kunde appliceras på alla typer av stjärnor. Vad han inte insåg var att han hade upptäckt en vit dvärg.[3]

Avståndsbestämning av utomgalaktiska objekt[redigera | redigera wikitext]

Publicerade 1922 beräkningar på avståndet till Andromedagalaxen. Enligt Öpiks beräkningar låg Andromedagalaxen på 450 kpc från jorden. Edwin Hubble beräknade avståndet till 275 kpc. Ett modernt resultat är 778 kpc. Öpiks metod är fortfarande i bruk och bedöms som tillförlitlig.[4]

Öpik-Oorts kometmoln[redigera | redigera wikitext]

År 1932 föreslog han att det borde finnas ett kometmoln långt utanför solsystemet. Samma sak föreslogs 1950 av den Nederländske astronomen Jan Oort. Kometmolnet har, trots att Öpik föreslog det först, fått namnet Oorts kometmoln.[5]

Röda jättar[redigera | redigera wikitext]

År 1938 sammanställde Öpik en modell om hur lätta stjärnor som solen utvecklas till röda jättar innan de slutligen blir vita dvärgar.[6]

Kraterförekomst på Mars[redigera | redigera wikitext]

År 1950 förutsåg Öpik kraterfrekvensen på Mars yta. Öpiks förutsägelser visade sig stämma när man på 1970-talet skickade sonder till Mars.[7]

Trippel alfa processen[redigera | redigera wikitext]

År 1951 publicerade Öpik en avhandling över hur massiva stjärnor förbränner helium-4 till kol-12. Öpiks insats förbises ofta då Edwin Salpeter publicerade ett liknande arbete innan Öpiks rapport om trippel-alfa-processen nådde den engelskspråkiga världen.[5]

Klimatförändringar[redigera | redigera wikitext]

Framlade 1952 en teori om hur långa perioder av istider övergår i långa perioder av varmt klimat. Enligt Öpik så skulle dessa bero på att solen förbränner sitt bränsle ojämnt och pulserar i cykler om många hundratusen år.[5]

Krönika[redigera | redigera wikitext]

Ernst Öpiks släkt bestod av framstående akademiker. Hans intressen i unga år var naturvetenskap och musik. När han efter gymnasiestudierna skulle söka sig vidare till en högre utbildning stod valet mellan att bli musiker eller astronom. Han valde det senare och antogs vid universitetet i Moskva där han studerade småplaneter, meteoriter och kometer. Han tog anställning på universitetet i Moskva och tänkte göra sig en karriär där, men ryska revolutionen kom emellan.

Han tog värvning för de vita för att bekämpa bolsjevikerna som han ansåg fördärvade Ryssland. Svälten i Moskva gjorde till sist att han 1919 flydde 3 000 km söder ut till Tasjkent - en resa som tog 70 dagar. Där arbetade han under 2 år på det nystartade Turkestanuniversitetet. År 1921 gifte han sig med Vera Oreshkina och flyttade därefter tillbaks till det nyligen självständiga Estland och började arbeta på Tartuobservatoriet.

År 1922 föddes deras dotter Maija. På sin arbetsplats träffade han (1925) forskningsassistenten Alide Piiri som han startade en romans med. Året efter födde både hans fru Vera och hans älskarinna Alide en dotter respektive son. Öpik levde sedan växelvis med båda kvinnorna. Hans fru nedkom med ytterligare en dotter och hans älskarinna med ytterligare två döttrar. Under 1930 - 1934 var Öpik gästprofessor vid Harvardobservatoriet.

År 1940 drog kriget fram i Estland och 1944 när Sovjetunionen invaderade Estland flydde han och hans familj med båt till Tyskland. De två äldsta döttrar han hade med Vera hjälpte han att fly till USA. Vera och Ernsts yngsta dotter Elina stannade kvar i Estland. Det skulle dröja till efter Stalins död 1954 innan KGB tillät brevväxling mellan Öpik och Elina. År 1978 fick Elina utresetillstånd och hon kunde träffa sin pappa för första gången på 34 år.

Åren 1944 - 1948 arbetade Ernst vid Baltiska universitetet i Hamburg - ett flyktingläger för intellektuella balter där han var lärare och rektor. År 1947 fick han ett erbjudande från det lilla ArmaghobservatorietNordirland där han, trots erbjudanden från stora amerikanska universitet, arbetade fram till 1981. Öpik hade från 1956 fram till sin död 1985 en professur vid Marylanduniversitetet.[8][9][10]

Studier[redigera | redigera wikitext]

1911 Studentexamen vid gymnasiet i Tallinn.
1912 – 1916 Astronomistudier vid universitetet i Moskva, med inriktning på små planeter, kometer och meteoriter.
1923 Doktorerade vid Tartu universitet.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

1916 – 1920 Universitet i Moskva.
1920 – 1921 Tasjkentobservatoriet.
1921 – 1930 Tartuobservatoriet.
1930 – 1934 Harvardobservatoriet.
1934 – 1944 Tartuobservatoriet.
1938 – 1940 Var med och grundade Estniska vetenskapsakademien.
1945 – 1947 Professor vid Baltiska universitetet i Hamburg.
1946 – 1948 Rektor vid Baltiska universitetet i Hamburg.
1948 – 1981 Armaghobservatoriet.
1956 – 1985 Professor vid Universitetet i Maryland.

Asteroid[redigera | redigera wikitext]

Ernst Öpik fick 1978 asteroiden 2099 Öpik uppkallad efter sig.[11]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • [12] London Evening Standard - Lembit and his very cheeky family.
  • [13] Armagh Observatory - Short Biography of Ernst Julius Öpik.
  • [14] An estimate of the distance of the Andromeda Nebula av Ernst Öpik 1922.
  • [15] The Densities of Visual Binary Stars av Ernst Öpik 1916.
  • [16] Annual Review of Astronomy and Astrophysics, vol. 15 år 1977 - About Dogma in Dcience, and Other Recollections of an Astronomer av Ernst Öpik.
  • [17] Irish Astronomical Journal Supplement, Vol. 10 år 1972 - Dedication: Ernst Julius Öpik av Lindsay, E. M.
  • [18] Armaghobservatoriet - Short Biography of Ernst Julius Öpik.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [1] Brucemedajjörer - Sammanställning
  2. ^ [2] Armaghobservatoriet - E.J. Öpik and his Rocking Camera.
  3. ^ [3] The Densities of Visual Binary Stars av Ernst Öpik 1916.
  4. ^ [4] An estimate of the distance of the Andromeda Nebula av Ernst Öpik 1922.
  5. ^ [a b c] [5] Armaghobservatoriet - Short Biography of Ernst Julius Öpik.
  6. ^ [6] Annual Review of Astronomy and Astrophysics, vol. 15 år 1977 - About Dogma in Dcience, and Other Recollections of an Astronomer av Ernst Öpik. sidan 6, 13 - 14
  7. ^ [7] Annual Review of Astronomy and Astrophysics, vol. 15 år 1977 - About Dogma in Dcience, and Other Recollections of an Astronomer av Ernst Öpik. sidan 8 - 10
  8. ^ [8] Annual Review of Astronomy and Astrophysics, vol. 15 år 1977 - About Dogma in Dcience, and Other Recollections of an Astronomer av Ernst Öpik. sidan 1 - 5
  9. ^ [9] London Evening Standard - Lembit and his very cheeky family.
  10. ^ [10] Irish Astronomical Journal Supplement, Vol. 10 år 1972 - Dedication: Ernst Julius Öpik av Lindsay, E. M.
  11. ^ [11] Armagh Observatory - Short Biography of Ernst Julius Öpik.