Ernst Bloch

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ernst Bloch.

Ernst Simon Bloch, född 8 juli 1885 i Ludwigshafen, död 4 augusti 1977 i Tübingen, var en tysk filosof inspirerad av Marx och Hegel.

Kärnan i Blochs expressionistiska och svårsammanfattade filosofi består av tron på utopin och hoppet. Med begrepp som "hoppets princip" och "ännu-icke" försöker Bloch att sätta fingret på en ständigt nuvarande, potentiellt frigörande kraft i nuet. Filosofin hämtar inspiration från bland annat dialektiken och teorin om klasskamp men inte utan att läsa dem på annorlunda sätt och därigenom finna nya funktioner för dem i det blochska systemet, något som inte alltid uppskattats.

Ernst Blochs liv[redigera | redigera wikitext]

I den tyska industristaden Ludwigshafen föddes 1885 Ernst Bloch av föräldrarna Barbara och Markus; två assimilerade judar, beskrivna av Bloch själv som osympatiska och okulturella. Bloch blev tidigt intresserad av socialismen, och var denna trogen livet ut. Det tog inte heller lång tid innan Bloch slog sig in på filosofins bana och redan som 23-åring erhöll han doktorstitel inom ämnet. Han hade då även läst psykologi, fysik och musik. 1914 tvingades Bloch att lämna Tyskland, som en följd av hans vägran att delta i första världskriget. Han flydde till Schweiz och skrev där på sitt första verk, Geist der Utopie. När kriget nådde sitt slut återvände Bloch till Tyskland och stannade till 1933, då han ännu en gång tvingades i landsflykt på grund av sin starka kritik mot nazismen. Hans bok Spuren brändes demonstrativt av nationalsocialisterna under de omfattande bokbålen i Nazityskland våren och sommaren 1933. Han tillbringade de första åren av sin exil runt om i Europa, men reste 1938 till USA och blev kvar där en längre tid. Under denna period skrev Bloch bland annat på sitt livsverk Das Prinzip Hoffnung. Tillbaka till Tyskland reste han först 1949, då för en professur i Leipzig i DDR. Blochs annorlunda tolkning av vissa marxistiska element skapade ganska snart uppståndelse. Efter åtta års professorstjänst blev Bloch vid en marxistisk konferens utmålad som revisionist, vilket ledde till en tvångsemeritering från professorstjänsten. Han erbjöds ungefär samtidigt en professur i västtyska Tübingen och från 1961 tillbringade han där de sista 16 åren av sitt liv. Bloch skrev under denna period en stor mängd böcker och höll uppskattade föreläsningar. Den 4 augusti 1977 avled Ernst Bloch, 92 år gammal. Det verkar som om just Blochs studenter blev mer berörda av hans bortgång än många andra – två dagar efter hans död var universitetets huvudingång prydd med den av studentkåren uppsatta texten ”Ernst-Bloch-Universität”.

Bloch har genom sitt liv berört och blivit berörd av många av 1900-talets stora namn. En tidig bundsförvant fann han i Georg Lukács och etablerade även nära kontakt med bland andra Max Weber och Walter Benjamin. Gemensamt för många av Blochs tänkarkollegor genom tiderna är dock att de, precis som med Lukács, på grund av meningskiljaktigheter glidit ifrån varandra.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Geist der Utopie (1918) (eng. övers.: The Spirit of Utopia, Stanford, 2000)
  • Thomas Müntzer als Theologe der Revolution (1921)
  • Spuren (1930) (eng. övers.: Traces, Stanford University Press, 2006)
  • Erbschaft dieser Zeit (1935)
  • Freiheit und Ordnung (1947)
  • Subjekt - Objekt (1949)
  • Christian Thomasius (1949)
  • Avicenna und die aristotelische Linke (1949)
  • Das Prinzip Hoffnung (3 vols.: 1954–1959) (eng. övers.: The Principle of Hope, MIT Press, 1986)
  • Naturrecht und menschliche Würde (1961) (eng. övers.: Natural Law and Human Dignity, MIT Press 1986)
  • Tübinger Einleitung in die Philosophie (1963)
  • Religion im Erbe (1959-66) (eng. övers.: Man On His Own, Herder and Herder, 1970)
  • Atheismus im Christentum (1968) (eng. övers.: Atheism in Christianity, Herder and Herder, 1972)
  • Politische Messungen, Pestzeit, Vormärz (1970)
  • Das Materialismusproblem, seine Geschichte und Substanz (1972)
  • Experimentum Mundi. Frage, Kategorien des Herausbringens, Praxis (1975)

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

På svenska[redigera | redigera wikitext]

  • Cöster, Henry (1975). Människa - hopp - befrielse: en systematisk studie i Ernst Blochs spekulativa marxism med speciell hänsyn till hans kristendomstolkning, Lund, Håkan Ohlssons förlag
  • Horster, Detlef (1980). Utopi och materialism: en introduktion till Ernst Blochs filosofi, Lund, Röda Bokförlaget AB (sv. övers. Joachim Retzlaff)
  • Zudeick, Peter (1992). Djävulens bakdel: Ernst Blochs liv och verk, Göteborg, Daidalos förlag (sv. övers. Per Carleheden)

På engelska[redigera | redigera wikitext]

  • Adorno, Theodor W. (1991). "Ernst Bloch's Spuren," Notes to Literature, Volume One, New York, Columbia University Press
  • Geoghegan, Vincent (1996). Ernst Bloch, London, Routledge
  • Hudson, Wayne (1982). The Marxist philosophy of Ernst Bloch, New York, St. Martin's Press

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]