Ernst Lindley

Ernst Isidor Lindley, född Ohlsson 18 februari 1878 i Karlsdal, Örebro län, död 27 november 1949 i Söderhamn, var en svensk kamrerare och politiker (socialdemokrat).

Ohlsson var en tid tidningsförsäljare och därefter bokbindarlärling, innan han 1893 blev metallarbetare. Han svarvade bland annat de metallspön, som användes då Andrées polarexpedition monterade upp ballongen "Örnen". År 1900 anställdes Ohlsson vid Nordiska Metallaktiebolaget i Västerås och tog då namnet Lindley efter den svenske fackföreningsmannen Charles Lindley. I november samma år bildades den första verkstadsklubben på företaget, i vilken Ernst Lindley efter en tid blev ordförande. Endast fyra månader efter verkstadsklubbens bildande avskedades med omedelbar verkan Ernst Lindley tillsammans sin bror och far på grund av den fackliga agitation som inletts på företaget.

Lindley flyttade därefter till Söderhamn, där han var ledamot av stadsfullmäktige från 1905 (ordförande från 1920) och av Gävleborgs läns landsting 1910-47 (ordförande 1919-47). I egenskap av stadsfullmäktiges ordförande var han bland annat, tillsammans med borgmästare Axel Bäckman och drätselkammarens ordförande Carl Gustav Johansson, drivande för tillkomsten av Hälsinge flygflottilj (F 15). Lindley tillhörde riksdagens andra kammare (1:a lagutskottet) 1912-20 och 1922-32. Han var även ordförande i Gävleborgs läns sångarförbund (GLSF) 1929-35.

Källor

• Finspång - ett 1900-tal: Ett glänsande sekel
• Ernst Lindley i Vem är det 1943, även årgång 1949
• Ernst Lindley i gravar.se
• GLSF styrelser per år