Esa-Pekka Salonen

Från Wikipedia
Esa-Pekka Salonen
Esa-Pekka Salonen, 18 juni 2014.
Född30 juni 1958[1][2][3] (65 år)
Helsingfors[4]
Medborgare iFinland[5][4]
Utbildad vidKonstuniversitetets Sibelius-Akademi
Samskolan Helsingin Suomalainen Yhteiskoulu
SysselsättningDirigent[6][4], kompositör[6][4]
Utmärkelser
Pro Finlandia-medaljen av Finlands Lejons orden (1992)
Litteris et Artibus (1996)
Officer av Arts et Lettres-orden (1998)[7]
Hedersdoktor vid Royal College of Music (2011)[8]
Grawemeyer Award (2012)
Grawemeyer Award för musikkomposition (2012)
Echo Klassik för årets dirigent (2013)
Finnish Music Hall of Fame (2019)[9][10]
Kommendörstecknet av I klass av Finlands Lejons orden (2019)[11]
Kommendör av 1 klass av Brittiska imperieorden (2020)[12]
Sibeliusmedaljen
Webbplatsesapekkasalonen.com/
Redigera Wikidata

Esa-Pekka Salonen, född 30 juni 1958 i Helsingfors, är en internationellt verksam finländsk dirigent och kompositör.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Salonen har studerat vid Sibelius-akademin i Helsingfors och har två examina: horn (1977) och dirigering (1980). Han studerade också komposition i Helsingfors och för Niccolò Castiglioni och Franco Donatoni i Italien. I början såg han sig mest som en kompositör, som även dirigerade, men med tiden har de många dirigentuppdragen gjort rollerna ombytta.

År 2024 tilldelades han Polarpriset.[13]

Dirigentskap[redigera | redigera wikitext]

Som dirigent debuterade han 1979 med Radions symfoniorkester i Finland och fick han sitt internationella genombrott 1983 när han uppförde Mahlers tredje symfoni med Philharmonia Orchestra i London. Han var därefter (1985-94) förste gästdirigent hos samma orkester. Under åren 1985–95 var han chefsdirigent för Sveriges Radios symfoniorkester. Han har varit konstnärlig ledare för Stockholms Nya Kammarorkester (SNYKO) och var 1992-2009 chefsdirigent för Los Angeles Philharmonic; sedan 2009 utnämnd till dess "Hedersdirigent" (Conductor Laureate). Salonen är numera bosatt i Kalifornien. 1995-96 var han också Konstnärlig ledare för Helsingfors festspel.

Salonen är känd för framföranden av stora mängder verk av samtida tonsättare, däribland finlandssvenske Magnus Lindberg och flera andra finska tonsättare, och han samarbetar gärna i experimentella projekt med modern teknologi, multimedia och olika slags kulturpersoner och -parter. Med den amerikanske regissören Peter Sellars har han bland annat gjort Olivier Messiaens opera Saint François d'Assise vid Festspelen i Salzburg (1992), Wagners Tristan och Isolde i Los Angeles (2007) och Kaija Saariahos La Passion de Simone på Helsingfors festspel (2007).

1996 skapade han med tonsättaren Pierre Boulez en Stravinskij-festival i Paris. 2011 dirigerade han i Los Angeles världspremiären av den nyligen upptäckta operan Orango av Dmitrij Sjostakovitj. Han har också dirigerat opera på merparten av världens stora operahus, såsom La Scala, Metropolitan Opera, Royal Opera House Covent Garden. Han är återkommande gästdirigent för flera av världens framträdande orkestrar och har gjort ett stort antal skivinspelningar, TV-konserter och filmade produktioner.

Från och med hösten 2008 är Esa-Pekka Salonen chefsdirigent och konstnärlig rådgivare för Philharmonia Orchestra i London. Den första säsongen ledde han bland annat det stora projektet City of Dreams med musik från Wien perioden 1900-1935, innefattande en turné till 18 europeiska städer.

Komposition och övrigt[redigera | redigera wikitext]

Salonen arbetar också när tiden medger som tonsättare och har komponerat ett stort antal verk, vissa av dem benämnda som "moderna klassiker" internationellt, bland andra orkesterverken Floof (1992), LA Variations (1996), Insomnia (2002), Wing on Wing (2004), en Pianokonsert (2007) och en Violinkonsert (2009).

Esa-Pekka Salonen är initiativtagare till och konstnärlig ledare för Östersjöfestivalen, som grundades 2003 för fokus på Östersjöns ekologiska tillstånd via musik och sunt ledarskap och arrangeras årligen runt månadsskiftet augusti-september i Stockholm i samverkan med bland andra Sveriges Radio och ett stort antal europeiska orkestrar och musiker.

Från 2010 har hyllningsprojektet Expedition Salonen haft konserthuset i Dortmund som centrum. Projektet inbegriper flera europeiska städer och Salonens roller som dirigent, kompositör och multimedia-kreatör.

Från september 2015 till och med 2018 var Salonen New York Philharmonics huskompositör (Composer in Residence) med uppförande av ett flertal av hans verk.[14]

Priser och utmärkelser (urval)[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SNAC, Esa-Pekka Salonen, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Encyclopædia Britannica, Esa-Pekka Salonen, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Esa-Pekka Salonen, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, 118874934, läst: 2 september 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ Libris, 30 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] B.R.A.H.M.S., läst: 5 april 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, seura.fi , läst: 2 juni 2023.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.rcm.ac.uk .[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, musiikkimuseofame.fi .[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.hs.fi .[källa från Wikidata]
  11. ^ Annetut kunniamerkit (på finska), läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.sfsymphony.org .[källa från Wikidata]
  13. ^ [a b] ”Esa-Pekka Salonen — Polar Music Prize” (på engelska). www.polarmusicprize.org. https://www.polarmusicprize.org/laureates/esa-pekka-salonen/. Läst 12 mars 2024. 
  14. ^ Dagens Nyheter 22 januari 2015, "Salonen ny huskompositör i New York"
  15. ^ ”Suomen Leijonan Pro Finlandia -mitalin saajat 1945-2015”. Ritarikuntien kanslia. Arkiverad från originalet den 12 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180612143515/http://www.ritarikunnat.fi/index.php/fi/ritarikunnat/rekisterit/173-suomen-leijonan-pro-finlandia-mitalin-saajat-1945-2015. Läst 19 maj 2016. 
  16. ^ ”Prestigepris till Esa-Pekka Salonen”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/prestigepris-till-esa-pekka-salonen_6668484.svd. Läst 28 november 2011. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]