Esab

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
ESAB Aktiebolag

ESAB.svg

Goteborg ESAB.jpg
Huvudkontoret för ESAB Aktiebolag i Göteborg.
Org.nr 556005-7738
Typ Privat aktiebolag
Huvudkontor Sverige Göteborg, Sverige
Nyckelpersoner Birger H. V. Lund
Styrelseordförande
P. Håkan H. Führ
Vd
Bransch Verkstadsindustri
Produkter Skärning
Svetsning
Antal anställda 1 731 - December 2010
Historia
Grundat 1904
Grundare Oscar Kjellberg
Ekonomi
Omsättning 2,207 miljarder SEK
Rörelseresultat 76 miljoner SEK
Vinst efter skatt 47 miljoner SEK
Tillgångar 968 miljoner SEK
Eget kapital 319 miljoner SEK
Struktur
Ägare Colfax Corporation
Moderbolag Bay Tree Holdings Aktiebolag
Övrigt
Webbplats ESAB.se
Fotnoter Siffror från 2010 års bokslut.[1]

ESAB Aktiebolag (urspr. Elektriska svetsningsaktiebolaget.), ett svenskt industri-företag grundat av den belagda svetselektrodens uppfinnare, Oscar Kjellberg i Göteborg 1904.

Uppfinningen[redigera | redigera wikitext]

Malmtratt, vikt 29 ton och 1,5 m hög som erhållit en spricka i godset, reparerades med elektrisk svetsning och behövde inte kasseras.

Kjellberg uppfann en metod att på elektrisk väg framställa svetsar med hållfasthetsegenskaper som var helt överlägsna tidigare använda metoder. Det geniala var själva OK-elektroderna, som var prisbilliga och materialbesparande och därmed gav starka svetsfogar till låg kostnad. Kjellberg hade starkt finansiellt stöd av sin tidigare arbetsgivare Lindholmens verkstad då han utvecklade sin uppfinning.

Tillverkningsindustrin[redigera | redigera wikitext]

Oscar Kjellberg startade en experimentverkstad i liten skala i en lokal på Masthuggskajen 1903. Året därpå grundades Elektriska Svetsnings-Aktiebolaget och verkstaden inrymdes i olika lokaler på Hisingen. Dessutom använde man verkstadsfartyg ESAB I till IV.[2]. 1915 flyttade bolaget till mer permanenta lokaler på Marieholm, vid Säveåns mynning i Göta Älv. Den verkstaden utvecklades till ett eget betydande företag som blev dotterbolaget AB Elektrosvets. ESAB avvecklade sina intressen i företaget 1944. Det bytte senare namn, först till AB Svetsmekano och senare till AB Pullmax.

Tillverkningen av svetsmaterial flyttade i slutet av 1930-talet till en fastighet på Herkulesgatan på Hisingen.[3]

1989 flyttades tillverkningen av elektroder på Herkulesgatan till ESAB:s fabrik i Perstorp. Fram till 2007, hade ESAB även tillverkning av flux på Herkulesgatan.

ESAB-koncernen[redigera | redigera wikitext]

Den Kjellbergska svetsningsmetoden gjorde snabbt sitt segertåg över världen. Det började med försäljning av licensrättigheter i Sverige 1906-07. Men redan 1905 började metoden att tränga utanför landets gränser då patenträttigheterna överläts för hela Norge till en firma i Oslo. 1906 följde Finland, 1907 Danmark, 1909 Ryssland, 1910 Storbritannien med kolonier, 1913 Frankrike med kolonier, 1914 Belgien med kolonier, 1914 Japan, 1921 Tyskland. Därefter fortsatte man med att upprätta generalagenturer i olika länder som Nederländerna, Polen och Brasilien. År 1929 täckte bolagets representation i stort sett alla jordens länder utom Ryssland.[4].

Företaget kontrollerades länge i huvudsak via Asea av familjen Wallenberg. Det var i september 1965, under vad som internt kallades för "septemberrevolutionen", som Wallenbergarna blev majoritetsägare i ESAB, varpå en nöjd Curt Nicolin stolt kunde spatsera in genom ESAB:s portar i Laxå. I och med detta förvärv så dröjde det inte länge förrän Asea stärkte sitt varumärke betydligt genom att överta produktionen av elmotorer/generatorer från ESAB som inte användes till svetsning. Aseas egna motsvarande utrustningar vid denna tid rosade inte marknaden enl. Civ.Ing A.K. fd Asea- sedan ESAB-anställd. 1994 köptes ESAB upp av engelska Charter plc. I januari 2012 sålde Charter verksamheten till amerikanska Colfax Corporation.

Hösten 2009 beslutades att nästan all utveckling av svetsmaskiner skulle flyttas från Laxå till Göteborg.

ESAB är en mycket stor tillverkare av elektroder och svetsutrustning. Elektroderna benämns fortfarande OK efter företagets grundare.

I november 2012 stängde ESAB sin fabrik i Ihtiman, Bulgarien (förvärvades 2007). Samtliga 120 anställda fick sparken. Detta var i slutet av en 50-år gamla tillverkning och den enda industriella inkomstkällan i staden.

Verkställande direktörer[redigera | redigera wikitext]

  • Oscar Kjellberg, 1904-1931
  • Walter Edström, 1931-1956
  • Göran Edström, 1956-1970
  • Åke Ahlström, 1970-1980
  • Bengt Eskilson, 1980-1991
  • Lars Westerberg, 1991-1994
  • Lars-Erik Andersson, 1994-1995
  • Per Svantesson, 1995-1999
  • Ray Hoglund, 1999-2000
  • Howard van Schoyck, 2000-2003
  • Jon Templeman, 2003-2009
  • Michael Foster, 2009-2011
  • Brendan Colgan, 2011-2012
  • Clay Kiefaber, 2012-

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Bokslut & Nyckeltal - ESAB Aktiebolag”. AllaBolag.se. http://www.allabolag.se/5560057738/bokslut. 
  2. ^ Elektriska svetsnings-aktiebolaget 1904-1929: minnesskrift utgiven med anledning av bolagets tjugofemåriga verksamhet.. Göteborg: ESAB. 1929. Libris 2040389 [sidnummer behövs]
  3. ^ Andersson, Hans; Attman, Artur (1973). Nya Lödöse - Gamlestaden femhundra år. Göteborg: Göteborg-Gamlestadens rotaryklubb. Sid. 35-36. Libris 792303 
  4. ^ Elektriska svetsnings-aktiebolaget 1904-1929: minnesskrift utgiven med anledning av bolagets tjugofemåriga verksamhet.. Göteborg: ESAB. 1929. Sid. 37-41. Libris 2040389 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Almqvist, Ebbe (1992). ”Svetsning och skärning i historisk belysning”. Dædalus (Stockholm) "1993(61),": sid. 110-153 : ill.. 0070-2528. ISSN 0070-2528.  Libris 10672772
  • Elektriska svetsnings-aktiebolaget 1904-1929: minnesskrift utgiven med anledning av bolagets tjugofemåriga verksamhet.. Göteborg: ESAB. 1929. Libris 2040389 
  • ESAB - 80 år i svetsbranschen.. Göteborg: ESAB. 1984. Libris 501551 
  • Fredholm, Eva M.; Jonsson Dan R. (1986). Rättvis lön: en företagsrapport från ESAB AB. Göteborg: Sociologiska institutionen, Göteborgs univ. Libris 669873 
  • Henriksén, Jan-Erik (2008). ESABs verkstadsskola i Laxå 1949-1971: en historisk återblick på skolan, eleverna och företaget. Mjölby: Atremi. Libris 11336873. ISBN 978-91-86129-06-4 (inb.) 
  • Högström, Anders (1995). Vinna tillit. Stockholm: Sveriges verkstadsindustrier. Libris 7647441. ISBN 91-7548-418-8 
  • Isacson, Maths (1988). ”Från nitning till svetsning: hur ett teknikskifte förändrade arbetet inom verkstadsindustrin”. Dædalus (Stockholm) "1988(57),": sid. 46-59 : ill.. ISSN 0070-2528. ISSN 0070-2528 ISSN 0070-2528.  Libris 2834142

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]