Eslövs kommun är en kommun i Skåne län. Eslövs kommun ingår sedan 2005 i Stormalmö enligt SCB:s definition. Centralort är Eslöv. Sånglärkan är Eslövs kommunfågel.
[redigera] Administrativ historik
Vägverkets skylt längs riksväg 17 vid dagens gräns mellan Höörs och Eslövs kommuner.
Socknar i nuvarande Eslövs kommun.
Dagens kommun har i flera steg bildats av de tjugo socknar i området som, när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft 1863, inrättades som landskommuner.
1875 bröts en del av Västra Sallerups landskommun ut och bildade Eslövs köping. I den resterande delen inrättades 1894 ett municipalsamhälle med namnet Västra Sallerup. 1909 delades kommunen ånyo i och med att Västra Sallerups municipalsamhälle inkorporerades med Eslövs köping, som 1911 ombildades till Eslövs stad. Ytterligare två municipalsamhällen inrättades. Dessa var Löberöd i Hammarlunda och Högseröds landskommun 1899 samt Marieholm i Reslövs kommun 1915.
[redigera] Kommunreformen 1952
Vid kommunreformen 1952 bildades följande storkommuner:
- Bosarp av de fyra tidigare kommunerna Bosarp, Stehag, Trollenäs och Västra strö.
- Harrie av de sex tidigare kommunerna Lilla Harrie, Rammarlöv, Stora Harrie, Virke, Västra Sallerup och Örtofta.
- Löberöd av de tre tidigare kommunerna Hammarlunda, Harlösa och Högseröd. I kommunen fanns det 1899 inrättade och 1954 upplösta municipalsamhället Löberöd, vilket gav kommunen dess namn.
- Marieholm av de tre tidigare kommunerna Reslöv, Torrlösa och Östra Karaby. I kommunen fanns det 1915 inrättade och 1960 upplösta municipalsamhället Marieholm, vilket gav kommunen dess namn.
- Röstånga av de fyra tidigare kommunerna Ask, Billinge, Konga och Röstånga. I kommunen fanns det 1935 inrättade och 1966 upplösta municipalsamhället Röstånga, vilket gav kommunen dess namn.
- Skarhult av de sex tidigare kommunerna Borlunda, Gårdstänga, Holmby, Skarhult, Skeglinge och Östra Strö.
- Snogeröd av de tre tidigare kommunerna Bosjökloster, Gudmunstorp, Hurva och Snogeröd.
[redigera] Kommunreformen 1971
Sammanläggningarna inom kommunblocket inför nästa kommunreform skedde dels 1967 då Bosarp inkorporerades med Eslövs stad, dels 1969, då Harrie och Röstånga och Snogeröd upplöstes och delar av dem slogs samman med Eslövs stad. Slutligen färdigbildades Eslövs kommun 1971 då dittillsvarande Eslövs stad lades samman med Löberöd, Skarhult och del av Marieholm.
Blasonering: En blå sköld med ett vingadt hjul och däröfver ett klöfverblad, allt af guld. Skölden täckes af en murkrona.
Eslövs kommunvapen innehåller ett bevingat hjul som symbol för järnvägen och ett klöverblad som symbol för handel och lantmannaprodukter. Vapnet fastställdes för Eslövs stad 1911. Inga konkurrerande vapen fanns i de enheter som lades samman till Eslövs kommun. Udda är att gammalstavningen behölls vid registreringen 1975 samt att murkronan omnämns i blasoneringen.
[redigera] Orter i Eslövs kommun
I Eslövs kommun finns tolv tätorter och tio småorter.
[redigera] Socknar inom Eslövs kommun
[redigera] Befolkningssiffror
Befolkningssiffror
| År |
Antal invånare |
| 1875 |
1 240[3]. |
| 1890 |
1 428[3]. |
| 1911 |
5 396[3]. |
| 1916 |
6 020[3]. |
| 1921 |
5 964[3]. |
| 1926 |
6 163[3]. |
| 1931 |
6 035[3]. |
| 1936 |
5 971[3]. |
| 1941 |
6 392[3]. |
| 1946 |
6 720[3]. |
t.o.m. 1874 Eslövs by
1875-1910 Eslövs köping
1911-1970 Eslövs stad
fr.o.m. 1971 Eslövs kommun
I tabellen nedan presenteras de 12 tätorterna i storleksordning efter folkmängd per den 31 december 2005[4]. Centralorten är i fet stil.
I siffrorna ovan ingår folkmängden även i den mindre del av tätorten Löberöd som ligger i Höörs kommun.
I tabellen nedan presenteras de tio småorterna i storleksordning efter folkmängd per den 31 december 2005[5].
Några mindre orter i bokstavsordning.
|
|
- Hunneberga
- Högestorp
- Högseröd
- Kastberga
- Kromhult
- Näs
- Ljushem
- Remmarlöv (i Eslövs församling)
|
|
|
[redigera] Kyrkor, tempel och kapell i Eslövs kommun
Inom Eslövs kommun finns fem naturreservat:
Sen efter valet 2010 styr Socialdemokraterna och Moderaterna tillsammans.
Kommunalråd mandatperioden 2010-: Cecilia Lind (s) och Henrik Wöhlecke (m).
[redigera] Kommunorganisation
Eslövs kommun är uppdelad i åtta förvaltningar;
- Arbete och försörjning
- Barn och familj
- Gymnasie- och vuxenutbildning
- Kommunledningskontoret
- Kultur och fritid
- Miljö och samhällsbyggnad
- Service och teknik
- Vård och omsorg
- Harald Billing, 1964–67. 1 januari 1964 blev Harald Billing Eslövs förste heltidsengagerade drätselkammarordförande (drätselkammaren var föregångaren till dagens kommunstyrelse). År 1965 ändrades titeln till kommunalråd.
- Ture Pettersson (s), 1968–73, varav en mandatperiod då Eslöv hade borgerligt styre
- Malte Jeppsson (c), 1974–82
- Kjell Jansson (s), 1983–85
- Bertil Jönsson (c), 1986–94
- Gunnar Nilsson (s), 1994–02
- Cecilia Lind (s), 2002–2010
- Cecilia Lind (s) och Henrik Wöhlecke (m), 2010–
[redigera] Mandatfördelning i valen 1970–2010
| Valår |
V |
S |
MP |
SD |
NYD |
ESL |
KV |
NKE |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
|
23 |
|
|
|
|
|
|
15 |
6 |
|
5 |
|
49 |
88,5 |
|
| 1973 |
|
23 |
|
|
|
|
|
|
17 |
3 |
|
6 |
|
49 |
91,1 |
|
| 1976 |
1 |
22 |
|
|
|
|
|
|
16 |
4 |
|
6 |
|
49 |
90,7 |
|
| 1979 |
2 |
21 |
|
|
|
|
2 |
|
12 |
4 |
|
8 |
|
49 |
89,2 |
|
| 1982 |
2 |
23 |
|
|
|
|
1 |
|
11 |
2 |
|
10 |
|
49 |
89,7 |
|
| 1985 |
1 |
23 |
1 |
|
|
|
|
|
10 |
4 |
|
10 |
|
49 |
87,8 |
|
| 1988 |
1 |
25 |
2 |
|
|
|
|
|
10 |
3 |
|
8 |
|
49 |
84,1 |
|
| 1991 |
1 |
20 |
1 |
|
|
|
|
|
11 |
3 |
2 |
11 |
|
49 |
84,0 |
|
| 1994 |
2 |
26 |
2 |
|
1 |
|
|
|
8 |
2 |
|
8 |
|
49 |
84,2 |
|
| 1998 |
3 |
21 |
2 |
|
|
2 |
|
|
8 |
2 |
2 |
9 |
|
49 |
75,23 |
|
| 2002 |
1 |
22 |
2 |
2 |
|
|
|
|
8 |
5 |
2 |
7 |
|
49 |
74,09 |
|
| 2006 |
2 |
20 |
1 |
6 |
|
|
|
|
8 |
3 |
1 |
8 |
|
49 |
75,73 |
|
| 2010 |
2 |
17 |
2 |
6 |
|
|
|
2 |
5 |
4 |
1 |
10 |
|
49 |
80,28 |
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Nedan visas hur det gick för de 9 partierna i Eslövs kommun, fet text är de partier som regerar i kommunen.
| Valresultat 2010 |
| Moderata Samlingspartiet |
20,92 % |
+4,43 % |
| Centerpartiet |
10,21 % |
–4,45 % |
| Folkpartiet liberalerna |
7,48 % |
+0,76 % |
| Kristdemokraterna |
1,56 % |
–1,23 % |
| Arbetarpartiet–Socialdemokraterna |
35,08 % |
–4,89 % |
| Vänsterpartiet |
3,11 % |
–0,52 % |
| Miljöpartiet de gröna |
4,02 % |
+1,60 % |
| Sverigedemokraterna |
13,47 % |
+1,43 % |
| Nya Kommunpartiet Eslöv |
3,29 % |
+3,29 % |
| År |
Församling |
Kommun |
Län |
Svenska Kyrkan |
Begravning |
Skattesats inkl. kyrkoavgift |
Skattesats exkl. kyrkoavgift |
| 2010 |
Eslöv, Östra Onsjö |
19.74 % |
10.39 % |
0.94 % |
0.32 % |
31.39 % |
30.45 % |
| Löberöd |
1.32 % |
0.32 % |
31.77 % |
30.45 % |
| Reslöv, Östra Karaby |
1.09 % |
0.49 % |
31.71 % |
30.62 % |
| Ringsjö, Del |
1.15 % |
0.38 % |
31.66 % |
30.51 % |
Källa: Skatteverket
[redigera] Externa länkar
- ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2011” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2011A01/mi0802tab3_2011.xls. Läst 13 mars 2011.
- ^ [a b c d] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2011”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____167885.aspx. Läst 8 november 2011.
- ^ [a b c d e f g h i j] Sallius, J: Fälad blev stad, sid 109
- ^ SCB-folkmängden per tätort vart femte år
- ^ SCB-folkmängden per småort vart femte år
- ^ http://www.eslov.se/omvarkommun/vanorter.505.html
Arvastson, Allan, Johannesson, Gösta och Sallius Joel. (1961). Fälad blev stad. Eslöv: Eslövs stads drätselkammare
Sverige
Rudersdal, Danmark (tidigare Birkeröds kommun)
Viljandi, Estland
Jakobstad, Finland
Gardabaer, Island
Asker, Norge
