Et tu, Brute?

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Caesars död, målning av Vincenzo Camuccini 1804–1805.

Et tu, Brute? (Även du, Brutus?) påstås vara Julius Caesars sista ord.

Orden var riktade till Marcus Junius Brutus, son till Caesars älskarinna Servilia, som var med i sammansvärjningen mot Caesar år 44 f.Kr. och har tolkats antingen som ett förebrående eller som en varning. De återfinns dock inte i någon tidigare källa än William Shakespeares Julius Caesar.[1]

Enligt den betydligt mer samtida Suetonius skall Caesar när gärningsmännen först grep honom ha ropat ut "Detta är ju våld!", och sedan, efter att han knivhuggits och när han såg Brutus, enligt vissa källor, på grekiska (det var inget ovanligt att lärda romare talade grekiska med varandra) till honom sagt ”καὶ σὺ τέκνον;” (Kai sy teknon), 'Och du barn/Även du mitt barn',[1][2] vilket på latin borde ha varit Et tu fili eller eventuellt Tu quoque, fili mi?.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Persson & Oldrup (2012), sid 150-141
  2. ^ Suetonius, Julius Caesar, 82

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]