Etableringsersättning
Etableringsersättning[1] är den ersättning som utbetalas i Sverige till nyanlända flyktingar för att dessa inte ska vara hänvisade till försörjningsstöd. Bidraget riktar sig enbart till personer i arbetsför ålder som fått uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting eller skyddsbehövande. I väntan på beslut får asylsökande istället ett avsevärt lägre bidrag enligt Lagen om mottagande av asylsökande.
Etableringsersättningen utbetalas av försäkringskassan, och beslutas av arbetsförmedlingen som upprättar etableringsplanen för de nyanlända flyktingarna. Etableringsplanen syftar till att den nyanlände flyktingen ska närma sig arbetsmarknaden och kunna skaffa sig egen försörjning. För att ha rätt till etableringsersättning måste den nyanlände flyktingen medverka till och följa etableringsplanen. Etableringsersättningens storlek är grundad på bedömningen av den nyanlända flyktingens prestationsförmåga som kan vara 100 %, 75 %, 50 % eller 25 %, om prestationsförmågan understiger 25 % har den nyanlände flyktingen inte rätt till etableringsersättning. De som inte är berättigade till etableringsersättning eller inte klarar sig på den ersättning de får är hänvisade till försörjningsstöd.
Etableringsersättningen består av:
- Ett grundbelopp per nyanländ flykting i arbetsför ålder. Om den nyanlände flyktingen deltar 100% i etableringsplanen och har full prestationsförmåga är beloppet 308 kronor per vardag år 2016.
- Barntillägg för hemmavarande barn till den nyanlände flyktingen om 800 kr per månad och barn som inte har fyllt 11 år och 1 500 kronor per barn som har fyllt 11 år (år 2016). Tillägget utbetalas endast för de tre äldsta barnen om man har fler barn.[2]
- Bostadsersättning som kan beviljas nyanlända flyktingar som inte är berättigade till bostadsbidrag. Bostadsersättning betalas ut för bostadskostnad som överstiger 1 800 kronor per månad, och kan högst uppgå till 3 900 kronor.[2]
Etableringsersättningen upphör sex månader efter påbörjat arbete vid heltidsarbete, eller minskas i motsvarande grad vid deltidsarbete enligt etableringsplanen.
Etableringsersättningen har kritiserats eftersom den ger invandrare bättre bidrag än svenskar i motsvarande situation, samt ger dem bättre bidrag än de skulle få i andra länder, vilket lockar asylsökande till just Sverige.