Etanol (motorbränsle)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Etanol är en alkohol som kan användas som bränsle för personbilar. I Sverige saluförs det som blandningen E85, med cirka 85 procent etanol och 15 procent bensin på sommaren och 75 procent etanol och 25 procent bensin på vintern (men skyltar etc. ändras inte under vintern utan anger fortfarande "E85"). Förutom etanol och bensin innehåller detta bränsle även denatureringsmedlen MTBE/ETBE och isobutanol. Bensinen i E85 är bland annat där för att bilarna ska klara kallstarter lättare, eftersom förvärmda insprutare inte används än. Anledningen till detta är att de "etanolbilar" som hittills har sålts i Sverige har vanliga bensinmotorer och därför inte är anpassade till etanol. Därför blandas istället bensin i etanolen för att bränslet ska bli mer likt bensin. Dessutom skulle etanol utan bensininblandning beläggas med alkoholskatt (501,41 kr) eftersom denatureringen MTBE/ETBE och isobutanol ännu inte har godkänts av regeringen som fullständig denaturering.

Miljöpåverkan[redigera | redigera wikitext]

Etanolen i E85 utvinns ur grödor som vete och sockerrör samt annan biomassa som energiskog och är därför en förnyelsebar energikälla. Det innebär att etanol inte bidrar till att öka mängden växthusgaser i atmosfären, i motsats till till exempel bensin och dieselolja. E85 är dock inte klimatneutralt så som E100 är eftersom E85 innehåller bensin.

Energiinnehållet i bränslet är cirka 35 procent lägre, men bränsleförbrukning vid E85 körning i en vanlig varm bensinmotor ökar bara med cirka 30 procent på grund av i första hand mindre värmeförluster och ett högre oktantal. Etanolmotorn får alltså en högre verkningsgrad jämfört med en bensinmotor och alltså lägre energiförbrukning.

Några fördelar E85 har jämfört med bensin och diesel är minskade partikelutsläpp, eftersom etanol inte sotar, minskade kväveoxid-utsläpp till följd av den lägre förbränningstemperaturen och kraftigt minskade kolväteutsläpp eftersom de oförbrända resterna av en E85-driven bil till största delen består av etanol. Etanol löser sig lätt i vatten, då den är svagt polär och har så kort kolkedja. Detta medför att etanol som släpps ut i naturen löser sig snabbt i vatten och bryts ner av mikroorganismer utan negativa miljökonsekvenser.

Enligt allt fler rapporter är inte bränslen som etanol bra för miljön, till följd av vad som kallas ILUC (Indirect land-use change).[1][förtydliga]

Status i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Etanolinnehållet i E85 är i Sverige i dag befriat från koldioxidskatt och energiskatt. Dock beläggs E100 med alkoholskatt även om den är denaturerad, vilket gör att den fortfarande inte säljs eftersom den blir för dyr. Bensininnehållet beskattas däremot som vanlig bensin, och moms tas ut på hela bränslet. Bilar som drivs med etanol har också skattefördelar som lägre förmånsbeskattning, kostnadsfri parkering i storstäder och befrielse från biltullar (endast för bilar registrerade före 2009). Det finns inga särskilda miljökrav eller avgasregler för bilar som drivs med E85 – de avgascertifieras som bensinbilar.

Historia[redigera | redigera wikitext]

En blandning av 25% bensin och 75% etanol, vad som idag skulle kallas "E75", såldes från 1920-talet och framåt i Sverige under produktnamnet Bentyl[2]. Motivationen bakom detta var inte omsorg om miljön, utan att minska beroendet av importerad petroleum; så kallad sulfitsprit fås som biprodukt från massaindustrin och fanns därför som inhemsk råvara. Fram till 1960-talet fick Bentyl, även kallad motorsprit, skattelättnader[3] - något som återkommit under 2000-talet men nu av miljöhänsyn. Etanolens oktanhöjande egenskaper framhölls också i marknadsföringen, i en tid då tetraetylbly annars tillsattes för att få upp oktantalet.

Lättbentyl var en bensinvariant med 25% etanolinblandning (det vill säga E25), avsedd för användning i bensinmotorer utan vidare justeringar.[3]

Användning av E85[redigera | redigera wikitext]

Bioetanolproduktion (GWh)[4]
UsinaSantaElisa.jpg
No Land 2005 2006
1  Tyskland 978 2554
2  Spanien 1796 2382
3  Frankrike 853 1482
4  Sverige 907 830
5 Italien 47 759
6 Polen 379 711
7 Ungern 207 201
8 Litauen 47 107
9 Nederländerna 47 89
10 Tjeckien 0 89
11 Lettland 71 71
12 Finland 77 0
27 EU Total 5411 9274
100 l bioetanol = 79,62 kg, 1 ton bioetanol = 0,64 toe
Bioetanolbruk i EU (GWh)[4][5]
No Land 2005 2006 2007
1  Tyskland 1 682 3 544 3 408
2  Frankrike 871 1 719 3 174
3  Sverige 1 681 1 894 2 113
4  Spanien 1 314 1 332 1 310
5  Polen 329 611 991
6  Storbritannien 502 563 907
7  Bulgarien - 0 769
8  Österrike 0 0 254
9  Slovakien 0 4 154
10  Litauen 10 64 135
11  Ungern 28 136 107
12  Nederländerna 0 179 101
13  Danmark - 42 70
14  Irland 0 13 54
15  Lettland 5 12 20
16  Luxemburg 0 0 10
17  Slovenien 0 2 9
18  Tjeckien 0 13 2
19  Portugal 0 0 0
20  Italien 59 0 0
21  Belgien 0 0 0
22  Grekland 0 0 0
23  Finland 0 10 n.a.
24  Rumänien - 0 n.a.
25  Malta 0 0 n.a.
26  Estland 0 0 n.a.
27  Cypern 0 0 n.a.
27 EU 6481 10138 13563
1 toe = 11,63 MWh, n.a. = not available

Bilar som kan drivas med E85 kallas ofta felaktigt etanolbilar. Dessa bilar körs både på bensin och etanol och använder sig av vanliga bensinmotorer vilket gör att det är mycket bränsletörstiga när de körs på etanol eftersom motorn inte är konstruerad för etanol.

Etanol i bensindrivna motorer[redigera | redigera wikitext]

Det är i regel möjligt att köra vilken bil som helst (även äldre) på en blandning mellan bensin och etanol. De flesta moderna bilar kan hantera fem–tio procents inblandning. Moderna motorer som lambdaregleras (katalysatormotor) kan klara olika nivåer av inblandning under vissa varvtals- och belastningsområden.

Å ena sidan erfordrar en motor som går på E85 mer bränsle, emedan detta bränsle innehåller cirka 35–40 procent mindre energi. Å andra sidan innehåller varje etanolmolekyl en syreatom och tillsammans med en lägre förbränningstemperatur och större initial nedkylning av bränsle-luftblandningen ger etanolen i bränslet en effektivare förbränning än med ren bensin (bland annat mindre kylförluster).

Dessutom har E85 ett högre oktantal, cirka 104 – jämfört med bensin som har 95 eller 98 – vilket ger möjligheter för styrsystemet att bibehålla en bättre tändförställning även när motorn belastas hårdare eller körs under varma förhållanden. Beroende på hur väl motor och styrsystem kan utnyttja fördelarna med etanol som bränsle måste bränsleblandningen anpassas efter detta för att motorn fortfarande skall kunna köras på lambda 1. Det högre oktantalet innebär att tändningen kan höjas utan att knackningsrisken ökar (spikning). Etanol har sämre kallstartsegenskaper, men detta kan kompenseras till exempel med hjälp av motorvärmare. Motorns styrsystem kan ändras så att det ger en ökad bränslemängd vid kallstart.

E10[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: E10 (bränsle)

I stort sett all 95-oktanig bensin i Sverige innehåller fem procent etanol (95 E5) och det klarar de flesta motorer konstruerade för bensindrift utan problem. Inblandningen kommer att höjas till 10%, så kallad 95 E10 bensin. Dock är det ännu inte klart när detta slår igenom på bred front bland bensinbolagen i Sverige. I de länder där 95 E10 införts och 95 E5 förbjudits, exempelvis i Finland och Tyskland, har det inte mottagits så väl av anledningar som att det inte är bra för motorn. Detta har inneburit att försäljningen av 98-oktanig bensin (i vilken etanolmängden är oförändrad - s.k. 98 E5) ökat.[6]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Bråk om etanols klimateffekter”. Sydsvenska Dagbladet. http://www.sydsvenskan.se/sverige/brak-om-etanols-klimateffekter. Läst 2012-06-13. 
  2. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1947-1955). ”Bentyl”. Svensk uppslagsbok (2). Malmö: Baltiska förlaget. Libris 11112  (Läs på webben)
  3. ^ [a b] ”Kol & Olja”. Tekniska Museet. http://www.tekniskamuseet.se/1/627.html. Läst 25 mars 2011. 
  4. ^ [a b] Biofuels barometer 2007 - EurObserv’ER Systèmes solaires Le journal des énergies renouvelables n° 179, s. 63-75, 5/2007
  5. ^ Biofuels barometer 2008 - EurObserv’ER Systèmes solaires Le journal des énergies renouvelables n° 185, p. 49-66, 6/2008
  6. ^ ”Oviss framtid för etanolen”. Sydsvenska Dagbladet. http://www.sydsvenskan.se/sverige/oviss-framtid-for-etanolen. Läst 2012-06-13. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]