Ett drömspel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uno Henning och Gunn Wållgren i Strindbergs Ett drömspel (1955).
Karantän Inspectör (Ett drömspel).

Ett drömspel är en teaterpjäs av August Strindberg, utgiven 1902. Pjäsen kan räknas till Strindbergs så kallade vandringsdramer och betraktas som föregångare till det expressionistiska dramat. I pjäsen kommer guden Indras dotter ned till jorden för att uppleva människornas livsvilkor. Som ett ledmotiv för pjäsen upprepar Indras dotter gång på gång "Det är synd om människorna".

I förordet till Ett drömspel skriver författaren:

Tid och rum existerar icke; på en obetydlig verklighetsbakgrund spinner inbillningen ut och väver nya mönster; en blandning av minnen, upplevelser, fria påhitt, orimligheter och improvisationer. - Personerna klyvas, fördubblas, dunsta av, förtätas, flyta ut, samlas. Men ett medvetande står över alla, det är drömmarens; för det finns inga hemligheter, ingen konsekvens, inga skrupler, ingen lag.

Det är bland annat på grund av dessa egenskaper, det som kallas hans "drömspelsteknik", som Strindberg, vid sidan av kretsen kring Abbey Theatre i Dublin och Maeterlinck betraktas som en av den modernistiska teaterkonstens portalgestalter.

Vilken sida av Strindberg som betonas är naturligtvis en fråga om regissörens val; medan den modernistiskt abstrakta sidan betonades av Max Reinhardt framhöll Olof Molander i sina uppsättningar av Ett drömspel i högre grad de realistiska aspekterna.

Strindberg själv kallade Ett drömspel för "mitt mest älskade drama, min största smärtas barn".

Pjäsen uruppfördes på Svenska teatern i Stockholm 17 april 1907 med Harriet Bosse som Indras dotter.[1]

Tillkomst[redigera | redigera wikitext]

Hösten 1901 genomgick Strindberg en svår kris. Den 6 maj hade han gift sig med den unga skådespelerskan Harriet Bosse, som dock efter en kontrovers i slutet av augusti lämnat honom och skrivit att hon gått för alltid. August blev förtvivlad men fortsatte dock att skriva till Harriet. Ungefär samtidigt berättar Strindbergs occulta dagbok om utkast till Ett Drömspel. Den 5 oktober återvände Harriet till August. Då var kanske redan en del av pjäsen skriven. Hela texten, bortsett från avsnittet om kolbärarna, och scenanvisningarna bör ha färdigställts under november 1901. Avsnittet om kolbärarna antas ha lagts till senast i början av 1902. Pjäsen utkom i tryck gemensamt med verken Kronbruden och Svanevit på senvåren 1902 och fick goda recensioner i juni samma år.[1]

Innehåll[redigera | redigera wikitext]

Skådespelet börjar och slutar i ett slott som växer uppåt. Däremellan förekommer delvis återkommande scener, såsom:

Många av dessa scener antas relatera till Strindbergs egna upplevelser[1]

Huvudpersoner[redigera | redigera wikitext]

  • Dottern, även kallad Agnes eller Indras dotter
  • Officeren
  • Advokaten
  • Diktaren

Uruppförande[redigera | redigera wikitext]

Uruppförandet 1907 regisserades av Victor Castegren med dekor av Carl Grabow[2]. Dotterns spelades av Harriet Bosse, Officeren av Ivar Kåge, Advokaten av Tore Svennberg och Diktaren av Ivan Hedqvist. Recensionerna var blandade, framför allt kritiserades det tekniska: de många och komplicerade scenombyggnaderna störde framförandet.[1]

Teateruppsättningar i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Mauritz Stiller Ett drömspel, 1916, Lorensbergsteaterns invigningsföreställning, Göteborg.
  • Max Reinhardt Ett drömspel, 1921, Dramaten, Stockholm, med Jessie Wessel som Indras dotter.
  • Olof Molander Ett drömspel, 1935, Dramaten, Stockholm, med Tora Teje som Indras dotter.
  • Ingmar Bergman Ett drömspel, 1963, TV-film.
  • Ingmar Bergman Drömspelet, 1970, Dramatens lilla scen, Stockholm
  • Ingmar Bergman Ein Traumspiel, 1977, Residenztheater, München.
  • Ingmar Bergman Ett drömspel, 1986, Dramatens lilla scen, Stockholm.
  • Robert Lepage "Ett drömspel", 1994, Dramaten, Målarsalen, Stockholm, med Fransesca Quartey som Indras dotter. Scenografi Jan Lundberg
  • Mats Ek Ett drömspel, 2007, Dramatens stora scen, Stockholm.
  • Ragna Weisteen Drömspelet, 2008, vandringsföreställning med Teater InSite i Malmö Stad
  • Måns Lagerlöf Ett drömspel, 2009, Ung Scen Öst - Östgötateatern, Linköping & Norrköping.

Musikdramatiska verk och operor i urval[redigera | redigera wikitext]

Filmatiseringar[redigera | redigera wikitext]

Referenser i andra skådespel[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


  1. ^ [a b c d] Strindberg, August. Ett Drömspel - Nationalupplagan (1988). ISBN 91-1-871972-4 
  2. ^ ”Carl Grabow”. Nationalmuseum. http://emp-web-22.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&siteId=1&module=artist&objectId=14522&viewType=detailView&lang=sv. Läst 9 augusti 2014. 
  3. ^ ”Fem gånger Gud”. Riksteatern. http://www.riksteatern.se/femgangergud. Läst 4 augusti 2014.