Etyn
| Acetylen | |
| Systematiskt namn | Etyn |
|---|---|
| Övriga namn | Acetylen |
| Kemisk formel | C2H2 HCCH |
| Molmassa | 26,04 g/mol |
| Utseende | Färglös gas |
| CAS-nummer | 74-86-2 |
| SMILES | C#C |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,097 × 10-3 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 1,185 g/l (20 °C) |
| Smältpunkt | -84 °C |
| Kokpunkt | -80,8 °C |
| Faror | |
| Huvudfara | |
| NFPA 704 | |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Etyn eller acetylen är den enklaste av alkynerna. Molekylen består av två väteatomer som är bundna till var sin kolatom, och två kolatomer som har en trippelbindning mellan sig. Eftersom det finns en trippelbindning mellan kolatomerna kallas kolvätet omättat. Etyn upptäcktes av Edmund Davy år 1836.
Acetylen förvaras löst i aceton i gasflaskor.
Innehåll |
Egenskaper [redigera]
Acetylen är en luktfri gas som dock ges en säregen lukt som kan liknas vid en svag vitlöksdoft, detta för att upptäcka läckor. När gasen blandas med syre, bildas vid de rätta proportionerna en explosiv gasblandning.
Produktion [redigera]
Acetylen produceras när kalciumkarbid får reagera med vatten, det bildas även kalciumhydroxid.
För att producera kalciumkarbid värmer man en blandning av kalciumoxid och kol till cirka 2000 °C.
Acetylen kan även produceras genom upphettning av till exempel metanol- eller etanol-ångor i ett syrefritt rör.
Användning [redigera]
Etyn används vid svetsning tack vare den höga förbränningstemperaturen (cirka 3600°C) (flamtemperatur 3100°C) när den blandas med ren syrgas. Acetylen är den industribränngas som ger den hetaste och mest koncentrerade lågan. När etyn brinner i luft bildas en klar, starkt sotande låga som förr användes för belysning i karbidlampor, till exempel i form av cykellyktor och gruvlampor.
Se även [redigera]
Externa länkar [redigera]
- Acetylen i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1904)
|
|||||

