Eugene O'Neill

Från Wikipedia
Eugene O'Neill Nobelpristagare i litteratur 1936
Porträtt av Alice Boughton, okänt datum.
Porträtt av Alice Boughton, okänt datum.
FöddEugene Gladstone O'Neill
16 oktober 1888
New York, USA
Död27 november 1953 (65 år)
Boston, Massachusetts, USA
YrkeDramatiker
NationalitetUSA Amerikan
SpråkEngelska
Verksam19131953
GenrerDramatik
Noterbara verkLång dags färd mot natt (1956)
PriserPulitzerpriset i drama (1920, 1922, 1928, 1957)
Nobelpristagare i litteratur 1936 Nobelpriset i litteratur (1936)
Tony Award för bästa talteater (1957)
Make/makaKathleen Jenkins (g. 1909–1912)
Agnes Boulton (g. 1918–1929)
Carlotta Monterey (g. 1929–1953; hans död)
BarnEugene O'Neill, Jr. (1910–1950)
Shane O'Neill (1918–1977)
Oona O'Neill (1925–1991)
InfluenserIbsen, Strindberg, Tjechov
Namnteckning
Webbplatshttp://www.eoneill.com

Eugene Gladstone O'Neill, född 16 oktober 1888 i New York, död 27 november 1953 i Boston i Massachusetts, var en amerikansk dramatiker. O'Neill belönades 1936 med Nobelpriset i litteratur.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

I sin ungdom levde O'Neill ett kringflackande liv med olika ströjobb i New York. 1906–07 studerade han vid Princeton University. Han kom därefter att delta i en guldgrävarexpedition till Honduras, och arbetade sedan som sjöman. År 1912 blev O'Neill sjuk i tuberkulos, och lades in på sanatorium där han började intressera sig för dramatik.[1] Efter att 1914–15 ha genomgått G.P. Bakers dramatikerutbildning vid Harvard University[2] slog sig O'Neill 1916 slog sig ner i staden ProvincetownCape Cod i Massachusetts, där han arbetade som fiskare och författade pjäser.[1]

O'Neill inledde sitt författarskap med några naturalistiska enaktare med inslag av drömstämning och ödesmystik.[1] Som organisatör och dramatiker bidrog han med att introducera realismen inom den amerikanska dramatiken under 1920-talet, samtidigt som han utvecklade en ymnig produktivitet. Till hans influenser räknas Anton Tjechov, Henrik Ibsen och August Strindberg.[3]

O'Neill belönades med Purlitzerpriset för dramatik år 1920, 1922, 1928 och 1957 (postumt). År 1936 mottog han Nobelpriset i litteratur ”för [sin] av kraft, ärlighet och stark känsla samt självständig, tragisk uppfattning präglade dramatik”.[4] Hans konst mötte särskild respons i Sverige, och Dramaten i Stockholm fick rätten till flera urpremiärer, bland annat av Lång dags färd mot natt 1956. Sedan dess utdelas årligen O'Neill-stipendiet för skådespelarinsatser vid teatern.

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Eugene O'Neill var son till skådespelaren James O'Neill och dennes hustru Ella, som var av irländskt påbrå. Modern utvecklade efter Eugenes smärtsamma förlossning ett beroende av morfin. Missbruket ledde till ett självmordsförsök 1903, vilket O'Neill tog mycket hårt.[1]

Eugene O'Neill var gift tre gånger: med Kathleen Jenkins 1909–12, med författaren Agnes Boulton 1918–29 och från 1929 till sin död med skådespelaren Carlotta Monterey.

Dottern Oona O'Neill, som han fått i det andra äktenskapet, gifte sig som 18-åring 1943 med den 36 år äldre skådespelaren Charlie Chaplin. O'Neill, som sällan träffade dottern efter att tidigt ha skilt sig från hennes mor, blev rasande och försköt henne i vredesmod, och de försonades aldrig. Under sina sista år led O'Neill av Parkinsons sjukdom.

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

I Lars Noréns pjäs Och ge oss skuggorna (1991) skildras O'Neill med familj under de sista åren av hans liv.[1]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • [Okänd originaltitel]: ("Tran", översättning Elsa af Trolle; ingår i Tre dramer, Bonnier, 1924)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Dag Kronlund, ”Eugene O'Neill, Lars Norén och Dramaten”, Dramaten. Läst 27 juli 2023.
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 775 
  3. ^ ”Eugene O'Neill”, americanliterature.com. Läst 27 juli 2023.
  4. ^ ”Nobelpristagare i litteratur”, Svenska Akademien. Läst 27 juli 2023.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]