Eukalyptol
| Eukalyptol | |
| Systematiskt namn | 1,3,3-Trimetyl-2-oxabicyklo[2,2,2]oktan |
|---|---|
| Övriga namn | 1,8-Cineol, 1,8-Epoxi-p-mentan |
| Kemisk formel | C10H18O |
| Molmassa | 154,249 g/mol |
| Utseende | Färglös vätska |
| CAS-nummer | 470-82-6 |
| Egenskaper | |
| Densitet | 0,9225 g/cm³ |
| Smältpunkt | 1,5 °C |
| Kokpunkt | 176 - 177 °C |
| Faror | |
| LD50 | 2 480 mg/kg |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Eukalyptol är en kemisk förening som framställs av eukalyptusolja genom stark avkylning och inledning av klorväte till denna. Den då bildade eukalyptolkloriden sönderdelas av vatten i saltsyra och eukalyptol som frånskiljes och renas genom destillation. Den utgör en färglös vätska som vid stark avkylning bildar nålformiga kristaller.
Ämnet är ej lösligt i vatten, men lättlösligt i alkohol, eter, kloroform och feta oljor.
Det identifierades år 1870 av F S Cloez som tillskrev namnet till den dominerande delen i olja från Eucalyptus globulus. Eukalyptusolja, som samlingsnamn på oljor från eukalyptussläktet ska inte förväxlas med den kemiska föreningen eukalyptol.
Användning [redigera]
Eukalyptol kan användas som desinfektionsmedel vid sårbehandling, samt mot kronisk bronkit, astma och sjukdomar i urinorganen. Det har även använts som beståndsdel i insektsmedel.[1]
Vid intag av högre än normala doser är eukalyptol giftigt vid förtäring, hudkontakt eller inandning. Det kan ha akuta hälsoeffekter på beteende, luftvägarna och nervsystemet.
Källor [redigera]
- ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia