Eulalia av Mérida

Från Wikipedia
För John William Waterhouse målning, se Sankta Eulalia (Waterhouse).
Sankta Eulalia av Mérida
Sankta Eulalia av Mérida
Sankta Eulalia av Mérida
Jungfru, Martyr
Född292
Mérida, Spanien
Död10 december 304
Mérida
Vördas inomRomersk-katolska kyrkan
HelgonförklaradFornkyrklig tid, av
tradition
HelgedomCatedral de San Salvador, Oviedo, Spanien
Helgondag10 december
AttributKors; korsfästelse; duva
Skyddshelgon förMérida, Oviedo; tortyroffer

Eulalia av Mérida (Olalla, Aulaire), född omkring 292 i Mérida, Spanien, död 10 december 304 i Mérida, var en romersk kristen flicka som led martyrdöden under kejsar Diocletianus kristendomsförföljelse. Det finns andra uppgifter som anger hennes martyrium till kejsar Decius tid (249–251). Hon vördas som helgon inom Romersk-katolska kyrkan och är skyddshelgon för Mérida, Oviedo och Totana. Hennes minnesdag firas den 10 december.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Eulalia föddes i en förnäm kristen familj och kom tidigt att ägna sig åt bön och meditation. Hon hade hört om de kristna martyrerna i Rom och längtade efter att efterlikna dessa.

När Eulalia var 12 år sökte hon enligt hagiografin upp den romerske ståthållaren i Mérida (dåvarande Emerita Augusta) och bekände sin troJesus Kristus. Romerska soldater började då att tortera flickan, bland annat genom att hugga med köttkrokar i hennes kropp. Hon kastades därefter naken ut på en gata. Hennes bröst blev bortskurna. Enligt en legend skall då snö ha fallit för att skyla hennes nakna sargade kropp. Slutligen brändes hon på bål. En vit duva uppenbarade sig från henne

På platsen för hennes gravvård i Mérida restes en basilika, La Basilica de Santa Eulalia, redan under kejsar Konstantin den Stores tid, på 300-talet, och var sedan dess ett pilgrimsmål. Omkring år 350 blev det populärtat att vörda Eulalia som martyr och helgon [1] Hon torde ha kanoniserats tidigt, innan noggrann helgondokumentation började föras och den heliga stolen övertog kanoniseringen från lokala kyrkoledare. Vad som uppges vara hennes reliker har emellertid flyttats runt i Spanien för att undkomma fientliga härar i samband med den muslimska närvaron, år 780 till Oviedo, där de förvaras idag.

Dokument[redigera | redigera wikitext]

Aurelius Prudentius (348-405) skrev en hyllningsdikt över Eulalia (jämte 13 andra helgon) i sin samling Peristephanon, Hymnus in honorem passionis Eulaliæ beatissimæ martyris.

Séquence de Sainte Eulalie är en hagiografi i 29 verser från omkring år 880, skriven på äldre franska (Langue d'oïl).

Sammanblandning[redigera | redigera wikitext]

Det finns även uppgifter om en Santa Julia av Mérida, som antas ha dött med Eulalia år 304 i Mérida, och också har minnesdag 10 december. Enligt traditionen ville hon följa Eulalia i dennas öde. Julia kan dock ha uppkommit genom en felläsning av Eulalia.

Santa Eulalia av Barcelona (290-303) kanoniserad 633 och med minnesdag 12 februari, har så många likheter i sin biografiska legend, att det har antagits att bägge dessa martyrer "Eulalia" är samma historiska person. Bland annat att de som 13-åringar protesterade mot kejsarens förföljelse hos guvernör Dacianus, blev dömda till hemska straff, misshandlades med köttkrokar, att en vit duva flög till himlen från deras kroppar vid dödens inträdande och att snö slutligen föll och täckte deras kroppar. Ángel Fábrega Grau publicerade 1958 en granskande analys, Santa Eulalia de Barcelona, revisión de un problema histórico. Även bollandisterna fann skäl till att de bägge helgonen var en och samma person. Se vidare ca:Duplicació de personalitat hagiogràfica. Det uppges att relikerna av Eulalia av Barcelona finns i Katedralen i Barcelona, som även bär hennes namn. Denna vördas som Barcelonas skyddhelgon.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Farmer, David Hugh, The Oxford Dictionary of Saints. 3rd ed. Oxford: Oxford University Press 1992. ISBN 0-19-283069-4
  • The Book of Saints: A Dictionary of Servants of God. 6th ed. London: Cassell 1994. ISBN 0-304-34357-9

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Collins, Roger (1998) Spain: An Oxford Archaeological Guide. Oxford: Oxford University Press. s.199

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]