Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk
Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk (European Charter for Regional or Minority Languages) är ett mellanstatligt avtal ingånget 1992. Syftet är att skydda och gynna traditionella landsdels- och minoritetsspråk.
Det ska finnas möjlighet för de som talar dessa språk att bland annat nyttja dem vid utövande av sina medborgerliga rättigheter och fullgörande av sina skyldigheter. Även minskning av diskriminering är ett viktigt mål. Det är Europarådets uppgift att se till och kontrollera att konventionens bestämmelser beaktas och följs.
Minoritetsspråkskonventionen är uppbyggd av 23 olika artiklar. De länder som godkänner konventionen får själva underteckna och välja frivilligt vilka artiklar som ska godkännas. 1998 trädde konventionen i kraft efter att fem länder hade godkänt den.
Sverige [redigera]
År 1999 ratificerade och godkände den svenska regeringen konventionen och Sverige godkände då samiska, finska, tornedalsfinska (meänkieli), jiddisch och romani som officiella minoritetsspråk i landet.
Se även [redigera]
- Nationell minoritet
- Etnicitet
- Officiellt språk
- Europarådets ramkonvention om nationella minoriteter
- Europeiska byrån för mindre använda språk
- SWEBLUL
Externa länkar [redigera]
- Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter
- Council of Europe: European Charter for Regional or Minority Languages
Denna artikel om internationell rätt eller folkrätt är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
|
|||||||
 |
Språkportalen — portalen för språk på svenskspråkiga Wikipedia. |
