Europas kulturhuvudstäder
Europeisk kulturhuvudstad är en stad i Europa som av EU utsetts till kulturhuvudstad och fått möjligheten att visa upp och utveckla sitt kulturliv.
Innehåll |
Historia[redigera]
År 1985 startades ett projekt som kom att kallas Europas kulturstad. Syftet var att föra Europas folk närmare varandra. 15 år senare ändrades benämningen till Europas kulturhuvudstad. Fram till år 2004 valdes en stad ut med ett gemensamt beslut mellan medlemsländerna.
Förfarande[redigera]
Varje år väljs en eller flera städer ut av en jury, bestående av sju noga utvalda personer. Även kommissionen ger en rekommendation. Under året då Stockholm var kulturstad blev besökarsiffrorna i staden rekordhöga. Hela 11% fler besökare än året tidigare. Turisterna besökte bland annat kungliga operan, museer och teatrar. Till de olika evenemangen köptes 72% fler biljetter än året innan.
Kulturhuvudstäder[redigera]
- 1985 Aten (Grekland)
- 1986 Florens (Italien)
- 1987 Amsterdam (Nederländerna)
- 1988 Västberlin (Västtyskland)
- 1989 Paris (Frankrike)
- 1990 Glasgow (Storbritannien)
- 1991 Dublin (Irland)
- 1992 Madrid (Spanien)
- 1993 Antwerpen (Belgien)
- 1994 Lissabon (Portugal)
- 1995 Luxemburg (Luxemburg)
- 1996 Köpenhamn (Danmark)
- 1997 Thessaloniki (Grekland)
- 1998 Stockholm (Sverige)
- 1999 Weimar (Tyskland)
- 2000 Avignon (Frankrike), Bergen (Norge), Bologna (Italien), Bryssel (Belgien), Helsingfors (Finland), Krakow (Polen), Prag (Tjeckien), Reykjavik (Island), Santiago de Compostela (Galicien, Spanien)
- 2001 Porto (Portugal), Rotterdam (Nederländerna)
- 2002 Brygge (Belgien), Salamanca (Spanien)
- 2003 Graz (Österrike)
- 2004 Genua (Italien), Lille (Frankrike)
- 2005 Cork (Irland)
- 2006 Patras (Grekland)
- 2007 Luxemburg och Grande région[1] (Luxemburg), Sibiu (Rumänien)
- 2008 Liverpool (Storbritannien), Stavanger (Norge)
- 2009 Linz (Österrike), Vilnius (Litauen)
- 2010 Istanbul (Turkiet), Essen (Tyskland), Pécs (Ungern)
- 2011 Tallinn (Estland), Åbo (Finland)
- 2012 Guimarães (Portugal), Maribor (Slovenien)
- 2013 Marseille (Frankrike), Košice (Slovakien)[2]
Framtida[redigera]
- 2014 Umeå (Sverige), Riga (Lettland)
- 2015 Mons (Belgien), Plzeň, (Tjeckien)
- 2016 San Sebastián (Spanien), Wrocław (Polen)
- 2017 Århus (Danmark), Pafos (Cypern)[3]
- 2018 Valetta (Malta)[3]
Ännu ej fastställda städer[redigera]
- 2018 (Nederländerna)
- 2019 (Italien), (Bulgarien)
- 2020 (Rumänien), (Serbien), (Irland)
- 2021 (Grekland), (Kroatien), (Schweiz)
- 2022 (Storbritannien), (Makedonien), (Turkiet)
- 2023 (Litauen), (Norge), (Bosnien och Hercegovina)
- 2024 (Ukraina), (Tyskland), (Albanien)
Se även[redigera]
Noter och hänvisningar[redigera]
- ^ « Luxembourg and Grande Région, European Capital of Culture 2007 » Culture-routes.lu. Läst 2 november 2012. (engelska)
- ^ "Future European Capitals of Culture". Europa.en. Läst 2 november 2012. (engelska)
- ^ [a b] Rådets beslut av den 17 maj 2013 om utseende av de europeiska kulturhuvudstäderna för 2017 i Danmark och Cypern och av den europeiska kulturhuvudstaden för 2018 i Malta (2013/286/EU)