Europas mikrostater
Wikipedia
Europas mikrostater är mikrostater (självständiga stater som tar upp en mycket liten yta) i Europa. En av dem, Vatikanstaten, är världens minsta stat. Mikrostater blandas ibland ihop med "mikronationer", där den förstnämnda är erkända som suveräna stater, medan de senare inte är det.
Dessa stater är i regel anomalier — de är enstaka överlevare från Europas historia.
Innehåll |
[redigera] De fem nutida mikrostaterna
- Vatikanstaten är den sista resten av den tidigare Kyrkostaten, områden i centrala Italien som styrdes av påven. Denna stat försvann i och med Italiens enande 1870, men återskapades i och med Lateranfördraget 1929, mellan påven och den italienska regeringen. I avtalet erkände påven den italienska staten i utbyte mot att påven erkändes överhöghet över den lilla staten, helt omsluten av staden Rom.
- Furstendömet Andorra är en feodal kvarleva belägen i Pyrenéerna, en förläning gemensamt styrd av biskopen av Urgel i Spanien och greven av Foix i Frankrike. Frankrikes kung och sedermera Frankrikes president övertog grevens av Foix roll. Dagens franska president är således furste av Andorra. Staten har varit självständig sedan 1278.
- Furstendömet Liechtenstein är den enda kvarlevan av Tysk-romerska riket. Det är skapat av grevskapen Vaduz (landets huvudstad) och Schellenberg år 1699 som en förläning åt den rika österrikiska familjen ätten Liechtenstein. På grund av sitt geografiska läge mellan Schweiz och Österrike undgick det att beröras av den stora omorganiseringen av Tyskland, eller tas upp av det tyska kejsardömet på 1800-talet.
- Republiken San Marino är den sista kvarlevan av ett stort antal självstyrande italienska stater från medeltiden. Den överlevde konsolideringen i medelstora stater på 1400-talet och Italiens enande på 1800-talet, mycket tack vare sitt avlägsna läge i de apenninska bergen.
- Furstendömet Monaco på den franska rivieran, sedan 1200-talet styrd av ätten Grimaldi, fick full självständighet efter att den omkringliggande Nice-regionen blev en del av Frankrike, istället för Piemonte i Italien, på 1860-talet.
Genom sin ringa storlek har dessa länder begränsade naturresurser och liten befolkning. Därför har de antagit andra metoder för att växa ekonomiskt; de flesta har antagit låg eller obefintlig inkomst- och företagskatt. Detta för att uppmuntra investeringar och placeringar inom landets gränser. De flesta av staterna har också ingått en tullunion med sina större grannar för att förbättra sin ekonomiska situation: Vatikanstaten och San Marino med Italien, Liechtenstein med Schweiz, Monaco med Frankrike. Genom dessa unioner har mikrostaterna djupgående relationer med Europeiska unionen, utan att ha gått med i den.
Malteserorden är en självständig icke-territoriell enhet som även kan anses vara en ministat; dess självständighet är erkänd av ett dussintal stater. Det har dock inget territorium, annat än ett kvarter i Rom. Det kan jämföras med en ambassads territorium.
[redigera] Spelen för små stater i Europa
Det sker regelbundet en sportfestival bland europeiska ministater kallad The Games for Small States in Europe (GSSE). De vanliga medtävlande länderna är Andorra, Cypern, Island, Liechtenstein, Luxemburg, Malta, Monaco och San Marino.
[redigera] Mikrostater i historien
Många länder i Europa har under historien innehållit enheter som idag skulle kallas mikrostater: till exempel Tyskland före Napoleons enande i Rhenförbundet där vissa stater kunde bestå av endast en muromgärdad by. Vissa delstater i det tyska kejsardömet hade både exklaver och enklaver.
Numera ej existerande mikrostater som har varit betydelsefulla:
- Neutrala territoriet Moresnet, 1816-1919
- Fristaten Rijeka (Fiume), 1919-20-1924
- Fristaden Danzig, 1920-1939 (numera Gdansk)
- Tangers internationella zon, 1923-1945 (vilken dock är belägen i Afrika)
- Fria territoriet Trieste, 1947-1954
- Staden Cartagena, Spanien förklarade sig vara en självständig kanton under den första republiken 1873. Dess flotta försökte starta uppror i flera spanska städer vid Medelhavet.
[redigera] Kvasi-mikrostater
Bland resterna av det brittiska imperiet finns tre Crown Dependencies. I övriga Europa finns tre halvautonoma regioner och flera enklaver, som skulle vara mikrostater om de vore självständiga.
