Europeiska centralbanken

Från Wikipedia
Uppslagsordet ”ECB” leder hit. För det tekniska branschrådet för öppen kabel-TV-standard, se ECB (DOCSIS).
Europeiska flaggan Europeiska unionens institutioner
Europeiska centralbanken
Europeiska centralbanken
Europeiska centralbanken
Sammansättning Direktionen och ECB-rådet
Ordförande
Funktion – Föra unionens monetära politik
Inrättad 1 juni 1998
Rättslig form Institution
Rättslig grund Art. 13.1 FEU[1]
Säten
ECB-byggnaden
Frankfurt am Main, Tyskland
Officiellt säte
Webbplats
ecb.europa.eu

Europeiska centralbanken (ECB) är en av Europeiska unionens institutioner.[1] Som euroområdets centralbank är den en av världens viktigaste banker.

ECB ansvarar för att, tillsammans med de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta, föra unionens monetära politik med huvudmålet att upprätthålla prisstabilitet. Endast ECB har rätt att tillåta utgivning av euro. Därutöver har ECB till uppgift att stödja den allmänna ekonomiska politiken inom unionen med hänsyn till dess mål. ECB är en egen juridisk person, oavhängig av unionens övriga institutioner, organ och byråer liksom medlemsstaternas regeringar och andra organisationer när den utövar sina befogenheter.[2]

ECB leds av en direktion, bestående av en ordförande (centralbankschefen), en vice ordförande samt fyra andra ledamöter.[3] Mario Draghi är centralbankschef sedan den 1 november 2011 och hans mandatperiod sträcker sig fram till och med den 31 oktober 2019.[4] ECB ägs av medlemsstaternas centralbanker, men dess funktioner och befogenheter regleras direkt av unionsrätten.[2] ECB har sitt säte i Frankfurt am Main, Tyskland.

Historia

Huvudartikel: Europeiska unionens historia
Europeiska centralbankens säte i Frankfurt am Main.

ECB är efterträdaren till Europeiska monetära institutet (EMI) och övertog alla de funktioner som institutet utövade.[5][6] Institutet bildades i samband med inledandet av den andra etappen av Ekonomiska och monetära unionen (EMU) för att hantera gränsöverskridande frågor bland de medlemsstater som skulle införa euron samt för att förbereda bildandet av ECB och Europeiska centralbankssystemet. ECB ersatte Europeiska monetära institutet den 1 juni 1998 i enlighet med fördraget om Europeiska unionen. Centralbanken erhöll dock inte sina fulla befogenheter förrän i samband med införandet av euron den 1 januari 1999.[6]

Den första centralbankschefen var nederländaren Wim Duisenberg, som tidigare hade varit centralbankschef i Nederländerna och ordförande för Europeiska monetära institutet.[6] Frankrike ville istället ha en fransman på posten för att uppväga att sätet hade förlagts till Tyskland, och hotade därför med att inte stödja Wim Duisenberg som centralbankschef. En överenskommelse nåddes som innebar att Duisenberg skulle lämna över till Frankrikes centralbankschef Jean-Claude Trichet efter att ha fullgjort mer än hälften av sin mandatperiod. Därför tillträdde Jean-Claude Trichet som centralbankschef den 1 november 2003.[7] Det var inte bara centralbankschefen som gav upphov till spänningar inom unionen. Storbritannien krävde att få utse en av ledamöterna i direktionen, trots att landet inte avsåg att införa euron.[7] Under påtryckningar från Frankrike, tilldelades tre av de sex mandaten i direktionen till de tre största medlemsstater som skulle införa euron: Tyskland, Frankrike och Italien. Efter liknande krav från Spanien reserverades det fjärde mandatet för en spansk ledamot.[7]

Vid bildandet av ECB ingick totalt elva av de dåvarande 15 medlemsstaterna i Europeiska unionen i valutasamarbetet. Den 1 januari 2001 anslöt sig även Grekland. Slovenien anslöt sig 2007, Cypern och Malta anslöt sig 2008, Slovakien anslöt sig 2009, Estland anslöt sig 2011, Lettland anslöt sig 2014 och Litauen anslöt sig 2015, vilket utökade antalet ledamöter i ECB-rådet ytterligare.

Sammansättning och funktionssätt

Huvudartiklar: Europeiska centralbankssystemet och Eurosystemet

Europeiska centralbanken är en av Europeiska unionens institutioner.[1] Dess sammansättning och funktionssätt är fastställda i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,[8] samt i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken,[9] som är fogat till unionens grundfördrag. ECB har också antagit en arbetsordning som innehåller mer detaljerade bestämmelser om dess funktionssätt,[10] och därutöver finns det även en särskild arbetsordning för allmänna rådet.[11]

ECB utgör tillsammans med medlemsstaternas centralbanker Europeiska centralbankssystemet. Tillsammans med centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta bildar ECB Eurosystemet.[12] Eurosystemet ansvarar för unionens monetära politik,[2] och leds av ECB-rådet.[13] Den löpande verksamheten leds av en direktion, som ingår i ECB-rådet.[13] De medlemsstater som inte har euron som valuta bedriver en egen nationell monetär politik till dess att de inför euron som valuta.[14]

Ordförande

Huvudartikel: Europeiska centralbankens ordförande
Centralbankschef är Mario Draghi sedan november 2011.

Centralbankschefen är ordförande för direktionen, ECB-rådet samt Europeiska centralbankens allmänna råd. I likhet med övriga ledamöter i direktionen, utses centralbankschefen för en period av åtta år, utan möjlighet till omval.[3] Centralbankschefen företräder ECB i förbindelserna med de andra institutionerna, till exempel när Europeiska unionens råd fattar beslut som rör Europeiska centralbankssystemet,[15] och när centralbankens årsrapport presenteras inför Europaparlamentet och Europeiska unionens råd.[16] Den tidigare nederländske centralbankschefen Wim Duisenberg utsågs till den första centralbankschefen för ECB den 26 maj 1998 och tillträdde den 1 juni samma år när ECB bildades.[17] Han utsågs efter en informell överenskommelse som innebar att han efter halva mandatperioden skulle lämna sin post till förmån för Frankrikes kandidat till posten. Därför ersattes han den 1 november 2003 av fransmannen Jean-Claude Trichet.[18] Efter åtta års tjänstgöring ersattes Trichet av italienaren Mario Draghi den 1 november 2011. Hans mandatperiod sträcker sig fram till och med den 31 oktober 2019.[4]

Beslutande organ

Direktionen

Wim Duisenberg tillsammans med en direktionsledamot 2000.

Direktionen är ansvarig för ECB:s löpande verksamhet,[19] och består av en ordförande, en vice ordförande och fyra andra ledamöter.[3][20] De utses av Europeiska rådet med kvalificerad majoritet på rekommendation av Europeiska unionens råd och efter samråd med Europaparlamentet och Europeiska centralbankens råd. Direktionsledamöterna ska väljas ”bland personer vars auktoritet och yrkeserfarenhet inom den finansiella sektorn är allmänt erkända”.[3] De väljs för en period av åtta år, som inte kan förnyas. Endast unionsmedborgare får utses till direktionen, men i övrigt saknas bestämmelser om vilken nationalitet de ska ha.[3][21] Av tradition är dock fyra av de sex ledamöterna från de fyra största medlemsstaterna som har euron som valuta; Frankrike, Italien, Spanien och Tyskland. Direktionsledamöterna arbetar på heltid och får inte utöva annan yrkesverksamhet.[20] Deras löner och andra förmåner bestäms av ECB-rådet, på förslag av en kommitté bestående av tre ledamöter från ECB-rådet och tre ledamöter från Europeiska unionens råd. En ledamot av direktionen kan avsättas av Europeiska unionens domstol endast på begäran av ECB-rådet eller direktionen.[22] Direktionen fattar normalt beslut med enkel majoritet. Vid lika röstetal är det ordföranden som har utslagsrösten.[23]

Europeiska centralbankens råd

Europeiska centralbankens råd (ECB-rådet) är ECB:s högsta beslutande organ.[24] Det antar de riktlinjer och fattar de beslut som krävs för att utföra de uppgifter som åligger Eurosystemet.[25] Däribland ingår att fatta beslut om penningpolitiken för euroområdet, vilket inkluderar beslut om monetära mål, styrräntor och tillgångar till valutareserver.[25][13] ECB-rådet består av direktionsledamöterna samt centralbankscheferna för de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta.[26][27] Vid ECB-rådets sammanträden kan även ordföranden för Europeiska unionens råd och en ledamot av Europeiska kommissionen närvara, men de saknar rösträtt vid omröstningar. Ordföranden för Europeiska unionens råd kan dock lägga fram förslag till ECB-rådet.[28]

ECB-rådet fattar normalt beslut med enkel majoritet. Tidigare hade både direktionsledamöterna och centralbankscheferna var sin röst, men sedan den 1 januari 2015 har inte alla centralbankschefer rösträtt längre. Istället roterar rösträtten mellan centralbankscheferna. Centralbankscheferna för de fem största ekonomierna delar på fyra röster medan övriga centralbankschefer delar på elva röster. Det nya systemet skulle egentligen ha införts redan när antalet centralbankschefer översteg 15,[29] vilket inträffade den 1 januari 2009, men ECB-rådet sköt upp införandet av det nya systemet till dess att antalet centralbankschefer översteg 18,[30] vilket inträffade den 1 januari 2015. Vid lika röstetal är det ordföranden som har utslagsrösten.[29] Ett nytt röstsystem kommer att införas igen när antalet centralbankschefer överstiger 22. I vissa fall fattar ECB-rådet beslut genom att centralbankschefernas röster viktas efter de nationella centralbankernas andelar i ECB:s tecknade kapital. Vid kvalificerad majoritet krävs då röster som representerar minst två tredjedelar av ECB:s tecknade kapital och minst hälften av andelsägarna. Direktionsledamöterna saknar vid dessa omröstningar rösträtt.[31] ECB-rådet måste sammanträda minst tio gånger per år, men i praktiken sammanträder det två gånger per månad.[25][13]

Allmänna rådet

Europeiska centralbankens allmänna råd omnämns inte i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, utan istället regleras dess funktioner och befogenheter helt och hållet i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken. Allmänna rådet är ECB:s tredje beslutande organ och består av direktionens ordförande och vice ordförande samt alla centralbankschefer i samtliga Europeiska unionens medlemsstater, det vill säga även centralbankscheferna för de medlemsstater som inte har euron som valuta.[32] Även ordföranden för Europeiska unionens råd och en ledamot av Europeiska kommissionen kan närvara, men de saknar rösträtt vid omröstningar.[33] Det är ECB:s ordförande, eller vice ordföranden i hans eller hennes ställe, som leder allmänna rådet.[34] Allmänna rådet ansvarar bland annat för att samla in statistiska uppgifter, förbereda övergången till den gemensamma valutan hos de medlemsstater som ännu inte har euron som valuta samt att utföra de uppgifter som tidigare utfördes av Europeiska monetära institutet (EMI).[5] Vartannat år granskar allmänna rådet om de medlemsstater som inte har euron som valuta uppfyller konvergenskriterierna.[13] Allmänna rådet är ett tillfälligt organ som kommer att upphöra att existera när väl alla medlemsstater inom unionen har euron som valuta.[35]

Oavhängighet

För att bidra till upprätthållandet av prisstabiliteten är ECB och de nationella centralbankerna oberoende av politisk inverkan. Detta är en princip som är starkt influerad av den tyska centralbankens oavhängighet. I praktiken innebär detta att centralbankerna inte får motta instruktioner från varken unionens institutioner, organ och byråer eller någon medlemsstats regering. Samtidigt måste dessa organ respektera ECB:s oavhängighet.[36][37] Oavhängigheten för direktionsledamöterna har ytterligare förstärkts genom att de bara kan avsättas av Europeiska unionens domstol på begäran av centralbanken själv.[22] Dessutom kan de inte bli omvalda efter sin åtta år långa mandatperiod, vilket minskar deras behov av att tillfredsställa de politiker som har utsett dem.[3] Samma krav om oavhängighet finns för de nationella centralbankerna, vilket är ett av villkoren för att en medlemsstat ska få införa euron som valuta. De nationella centralbankscheferna måste utses för en period av minst fem år.[37] Eurosystemet får inte låna ut pengar till unionens organ eller nationella enheter i den offentliga sektorn.[37]

Europeiska centralbankens oberoende har kritiserats av vissa politiker, däribland Frankrikes förre president Nicolas Sarkozy, med hänsyn till att centralbanken inte är villig att göra avkall på prisstabiliteten för att skapa jobb och tillväxt i unionen.[38] Å andra sidan utgör centralbankens oberoende en fundamental princip för bland annat Tyskland.[39]

Kapitalteckning

Även om ECB regleras genom europeisk unionsrätt, ägs centralbanken av de nationella centralbankerna. ECB omfattas inte av de lagar som banker och företag omfattas av. ECB:s tecknade kapital ska uppgå till minst fem miljarder euro, men detta kan utökas genom ett beslut i ECB-rådet.[40] Justering av kapitalteckningen görs baserat på statistik från Europeiska kommissionen och sker vart femte år eller i samband med att unionen utvidgas.[41] Sedan slutet av 2010 uppgår det tecknade kapitalet till över tio miljarder euro.[41] Detta kapital har tecknats av medlemsstaternas nationella centralbanker. Fördelningen baserar sig på folkmängd och bruttonationalprodukt (BNP), och justeras regelbundet om det anses nödvändigt. Andelarna kan inte användas som kollateral.[42] Fördelningen beräknas genom ett medelvärde mellan medlemsstatens andel av unionens befolkning och medlemsstatens andel av unionens bruttonationalprodukt.[43] De medlemsstater som inte har euron som valuta bidrar endast marginellt till Europeiska centralbankens inbetalda kapital; deras inbetalda kapital är reducerade till 3,75 procent av deras andel av det tecknade kapitalet.[41] Dessa centralbanker får inte ta del av ECB:s vinster, men behöver å andra sidan inte heller täcka eventuella förluster.[41] Den nuvarande fördelningsnyckeln fastställdes den 1 januari 2014 och nästa uppdatering är planerad till den 1 januari 2019.[44][45][46]

Centralbank Fördelningsnyckel (%) Tecknat kapital (€) Inbetalt kapital (€)
Eurosystemet &&&&&&&&&&&&&070.39150070,3915 &&&&&07619884851.4000007 619 884 851,40 &&&&&07619884851.4000007 619 884 851,40
Nationale Bank van België / Banque Nationale de Belgique &&&&&&&&&&&&&&02.4778002,4778 &&&&&&0268222025.170000268 222 025,17 &&&&&&0268222025.170000268 222 025,17
Deutsche Bundesbank &&&&&&&&&&&&&017.99730017,9973 &&&&&01948208997.3400001 948 208 997,34 &&&&&01948208997.3400001 948 208 997,34
Eesti Pank &&&&&&&&&&&&&&00.1928000,1928 &&&&&&&020870613.63000020 870 613,63 &&&&&&&020870613.63000020 870 613,63
Central Bank of Ireland &&&&&&&&&&&&&&01.1607001,1607 &&&&&&0125645857.&60000125 645 857,06 &&&&&&0125645857.&60000125 645 857,06
Bank of Greece &&&&&&&&&&&&&&02.&332002,0332 &&&&&&0220094043.740000220 094 043,74 &&&&&&0220094043.740000220 094 043,74
Banco de España &&&&&&&&&&&&&&08.8409008,8409 &&&&&&0957028050.&20000957 028 050,02 &&&&&&0957028050.&20000957 028 050,02
Banque de France &&&&&&&&&&&&&014.17920014,1792 &&&&&01534899402.4100001 534 899 402,41 &&&&&01534899402.4100001 534 899 402,41
Banca d'Italia &&&&&&&&&&&&&012.31080012,3108 &&&&&01332644970.3300001 332 644 970,33 &&&&&01332644970.3300001 332 644 970,33
Central Bank of Cyprus &&&&&&&&&&&&&&00.1513000,1513 &&&&&&&016378235.70000016 378 235,70 &&&&&&&016378235.70000016 378 235,70
Latvijas Banka &&&&&&&&&&&&&&00.2821000,2821 &&&&&&&030537344.94000030 537 344,94 &&&&&&&030537344.94000030 537 344,94
Lietuvos bankas &&&&&&&&&&&&&&00.4132000,4132 &&&&&&&044728929.21000044 728 929,21 &&&&&&&044728929.21000044 728 929,21
Banque centrale du Luxembourg &&&&&&&&&&&&&&00.2030000,2030 &&&&&&&021974764.35000021 974 764,35 &&&&&&&021974764.35000021 974 764,35
Bank Ċentrali ta' Malta &&&&&&&&&&&&&&00.&648000,0648 &&&&&&&&07014604.5800007 014 604,58 &&&&&&&&07014604.5800007 014 604,58
De Nederlandsche Bank &&&&&&&&&&&&&&04.&&35004,0035 &&&&&&0433379158.&30000433 379 158,03 &&&&&&0433379158.&30000433 379 158,03
Österreichische Nationalbank &&&&&&&&&&&&&&01.9631001,9631 &&&&&&0212505713.780000212 505 713,78 &&&&&&0212505713.780000212 505 713,78
Banco de Portugal &&&&&&&&&&&&&&01.7434001,7434 &&&&&&0188723173.250000188 723 173,25 &&&&&&0188723173.250000188 723 173,25
Banka Slovenije &&&&&&&&&&&&&&00.3455000,3455 &&&&&&&037400399.43000037 400 399,43 &&&&&&&037400399.43000037 400 399,43
Národná banka Slovenska &&&&&&&&&&&&&&00.7725000,7725 &&&&&&&083623179.61000083 623 179,61 &&&&&&&083623179.61000083 623 179,61
Finlands Bank &&&&&&&&&&&&&&01.2564001,2564 &&&&&&0136005388.820000136 005 388,82 &&&&&&0136005388.820000136 005 388,82
Centralbanker utanför Eurosystemet &&&&&&&&&&&&&029.60850029,6085 &&&&&03205122218.2100003 205 122 218,21 &&&&&&0120192083.170000120 192 083,17
Bulgariens nationalbank &&&&&&&&&&&&&&00.8590000,8590 &&&&&&&092986810.73000092 986 810,73 &&&&&&&&03487005.4000003 487 005,40
Česká národní banka &&&&&&&&&&&&&&01.6075001,6075 &&&&&&0174011988.640000174 011 988,64 &&&&&&&&06525449.5700006 525 449,57
Danmarks Nationalbank &&&&&&&&&&&&&&01.4873001,4873 &&&&&&0161000330.150000161 000 330,15 &&&&&&&&06037512.3800006 037 512,38
Hrvatska narodna banka &&&&&&&&&&&&&&00.6023000,6023 &&&&&&&065199017.58000065 199 017,58 &&&&&&&&02444963.1600002 444 963,16
Magyar Nemzeti Bank &&&&&&&&&&&&&&01.3798001,3798 &&&&&&0149363447.550000149 363 447,55 &&&&&&&&05601129.2800005 601 129,28
Narodowy Bank Polski &&&&&&&&&&&&&&05.1230005,1230 &&&&&&0554565112.180000554 565 112,18 &&&&&&&020796191.71000020 796 191,71
Banca Naţională a României &&&&&&&&&&&&&&02.6024002,6024 &&&&&&0281709983.980000281 709 983,98 &&&&&&&010564124.40000010 564 124,40
Sveriges riksbank &&&&&&&&&&&&&&02.2729002,2729 &&&&&&0246041585.690000246 041 585,69 &&&&&&&&09226559.4600009 226 559,46
Bank of England &&&&&&&&&&&&&013.67430013,6743 &&&&&01480243941.7200001 480 243 941,72 &&&&&&&055509147.81000055 509 147,81
Europeiska centralbankssystemet &&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0100,0000 &&&&010825007069.61000110 825 007 069,61 &&&&&07740076934.5700007 740 076 934,57

Funktioner och befogenheter

Funktioner relaterade till den monetära politiken

Huvudartikel: Gemensamma monetära politiken

Europeiska centralbankens centrala funktion är att tillsammans med de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta föra unionens monetära politik. Den ska även stödja unionens allmänna ekonomiska politik med syfte att förverkliga unionens mål.[47] De medlemsstater som ännu inte har euron som valuta står utanför den gemensamma monetära politiken och bedriver en egen självständig monetär politik.[2] Den gemensamma monetära politiken syftar till att upprätthålla prisstabilitet,[2] vilket i praktiken innebär att inflationen ska ligga strax under två procent på årsbasis. Under sina första elva och ett halvt år lyckades ECB att upprätthålla en prisstabilitet på 1,97 procent och under sina första femton år var motsvarande siffra 2,05 procent.[48][49] ECB har befogenhet att utfärda förordningar och beslut samt icke-bindande rekommendationer och yttranden.[50] ECB kan även anta riktlinjer till de nationella centralbankerna i sitt utövande av den gemensamma monetära politiken. De grundläggande uppgifterna som ECB ansvarar för utöver den monetära politiken innefattar valutamarknadsoperationer, att förvalta medlemsstaternas officiella valutareserver samt att främja ett fungerande betalningssystem.[51] Dessutom har ECB ensamrätt till att tillåta utgivning av eurosedlar samt att tillåta medlemsstaterna att prägla euromynt.[52][53] Fram till att euromynten togs i omlopp den 1 januari 2002 hade ECB även ensamrätt till att prägla euromynt.[54] Varje år överlämnar ECB en årsrapport till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet och Europeiska kommissionen om centralbankssystemets verksamhet och om den monetära politiken under det föregående och innevarande året.[16]

Funktioner relaterade till andra institutioner

ECB fyller också en rådgivande funktion.[55] ECB ska höras vid varje utkast till unionsakt som föreslås inom centralbankens behörighetsområde samt, av de nationella myndigheterna, innan ett förslag till rättsregler på nationell nivå som rör ECB:s behörighetsområde antas.[56] ECB ska även höras vid fördragsändringar om institutionella ändringar på det monetära området.[57] I vissa särskilda fall kan lagstiftningsakter antas på rekommendation av ECB.[58] ECB innefattas inte i unionens budget på samma sätt som unionens övriga institutioner, organ och byråer.[59] ECB utser också två ledamöter av ekonomiska och finansiella kommittén.[60]

Säte och administration

Centralbankens nuvarande säte i Frankfurt am Main invigdes i mars 2015.

ECB har sitt säte i Frankfurt am Main, Tyskland,[61] där unionens största finansiella centrum finns. Tidigare hade ECB sitt huvudkontor i den så kallade Eurotower-byggnaden, men sedan mars 2015 har centralbanken istället sitt huvudkontor i en ny 180 meter hög byggnad i östra delen av Frankfurt am Main. Byggandet av huvudkontoret påbörjades i oktober 2008 och avslutades 2013 med inflytt under 2014.[62][63] Den nya byggnaden rymmer dubbelt så många anställda som i den gamla Eurotower-byggnaden.[64] Vid invigningen av den nya byggnaden den 18 mars 2015 förekom stora protester, vilket tvingade polisen att barrikadera byggnaden med taggtrådsstängsel.[65]

Centralbanken har runt 1 400 anställda.[66] Den låga andelen kvinnor på chefspositioner har kritiserats av bland annat Europaparlamentet. ECB antog därför i augusti 2013 en strategi för att höja denna andel fram till 2020.[67] Europeiska centralbanken omfattas av bestämmelserna om immunitet och privilegier för unionen.[68]

Öppenhet och tillgång till handlingar

På grund av sin speciella och känsliga funktion har ECB en särskild ställning i förhållande till de bestämmelser som gäller inom Europeiska unionen kring öppenhet. När centralbanken utövar sina icke-administrativa funktioner omfattas den inte av de allmänna bestämmelserna för öppenhet som gäller unionens övriga institutioner, organ och byråer.[69] Europeiska centralbankens unionsakter kan prövas i Europeiska unionens domstol och passivitetstalan kan väckas mot centralbanken.[70][71]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c] ”Artikel 13.1 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 22. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  2. ^ [a b c d e] ”Artikel 282 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 167. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  3. ^ [a b c d e f] ”Artikel 283.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 168. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  4. ^ [a b] ”Europeiska rådets beslut av den 24 juni 2011 om utseende av Europeiska centralbankens ordförande (2011/386/EU)”. EUT L 173, 1.7.2011, s. 8. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32011D0386. 
  5. ^ [a b] ”Artikel 46 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 248-249. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  6. ^ [a b c] ”Ekonomiska och monetära unionen (EMU)”. Europeiska centralbanken. http://www.ecb.europa.eu/ecb/history/emu/html/index.sv.html. Läst 26 mars 2012. 
  7. ^ [a b c] ”The third stage of Economic and Monetary Union” (på engelska). CVCE. http://www.cvce.eu/obj/european_navigator-en-e2e91dc0-3a6d-49fc-b3f8-f96fb5f3addb. Läst 11 augusti 2011. 
  8. ^ ”Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 47-200. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  9. ^ ”Protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 230-250. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  10. ^ ”Arbetsordning för Europeiska centralbanken”. EUT L 80, 18.3.2004, s. 33-41. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32004D0002. 
  11. ^ ”Arbetsordning för Europeiska centralbankens allmänna råd”. EUT L 230, 30.6.2004, s. 61-63. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32004D0012(01). 
  12. ^ ”Artikel 282.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 167. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  13. ^ [a b c d e] ”Europeiska centralbanken beslutar om räntor”. EU-upplysningen. 2 januari 2012. http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/EUs-institutioner/Europeiska-centralbanken-ECB/. Läst 24 mars 2012. 
  14. ^ ”Artikel 42.2 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 247. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  15. ^ ”Artikel 284.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 168. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  16. ^ [a b] ”Artikel 284.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 168. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  17. ^ ”Beslut som fattas genom överenskommelse på stats- eller regeringsnivå mellan regeringarna i de medlemsstater som inför den gemensamma valutan av den 26 maj 1998 om utseende av Europeiska centralbankens ordf”örande, vice ordf”örande och ö”vriga direktionsledam”öter (98/345/EG)”. EGT L 154, 28.5.1998, s. 33-34. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:41998D0345. 
  18. ^ ”Beslut fattat genom överenskommelse på stats- eller regeringsnivå mellan regeringarna i de medlemsstater som har infört euron av den 16 oktober 2003 om utseende av Europeiska centralbankens ordförande (2003/767/EG)”. EUT L 277, 28.10.2003, s. 16. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:42003D0767. 
  19. ^ ”Artikel 11.6 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 235. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  20. ^ [a b] ”Artikel 11.1 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 235. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  21. ^ ”Artikel 11.2 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 235. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  22. ^ [a b] ”Artikel 11.4 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 235. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  23. ^ ”Artikel 11.5 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 235. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  24. ^ ”Artikel 282.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 167. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  25. ^ [a b c] ”ECB-rådet”. Europeiska centralbanken. http://www.ecb.europa.eu/ecb/orga/decisions/govc/html/index.sv.html. Läst 24 mars 2012. 
  26. ^ ”Artikel 283.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 168. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  27. ^ ”Artikel 10.1 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 233. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  28. ^ ”Artikel 284.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 168. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  29. ^ [a b] ”Artikel 10.2 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 233-234. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  30. ^ ”Europeiska centralbankens beslut av den 19 mars 2009 om ändring av beslut ECB/2004/2 av den 19 februari 2004 om antagande av arbetsordningen för Europeiska centralbanken (ECB/2009/5) (2009/328/EG)”. EUT L 100, 18.4.2009, s. 10-11. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0005. 
  31. ^ ”Artikel 10.3 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 234. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  32. ^ ”Artikel 44.2 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 248. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  33. ^ ”Artikel 45.2 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 248. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  34. ^ ”Artikel 45.1 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 248. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  35. ^ ”Artikel 50 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 250. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  36. ^ ”Artikel 282.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 167. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  37. ^ [a b c] ”Oberoende”. Europeiska centralbanken. http://www.ecb.europa.eu/ecb/orga/independence/html/index.sv.html. Läst 1 april 2012. 
  38. ^ ”The Tragedy of the Euro” (på engelska). Philipp Bagus. 19 april 2010. https://mises.org/library/tragedy-euro. Läst 1 april 2012. 
  39. ^ ”Sarkozy wants new role for euro bank” (på engelska). EUobserver. 16 april 2012. http://euobserver.com/economic/115882. Läst 16 april 2012. 
  40. ^ ”Artikel 28.1 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 241. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  41. ^ [a b c d] ”Teckning av kapital”. Europeiska centralbanken. http://www.ecb.europa.eu/ecb/orga/capital/html/index.sv.html. Läst 11 juli 2015. 
  42. ^ ”Artikel 28.4 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 241. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  43. ^ ”Artikel 29 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 242. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  44. ^ ”Europeiska centralbankens beslut av den 29 augusti 2013 om de nationella centralbankernas procentandelar i fördelningsnyckeln för teckning av Europeiska centralbankens kapital (ECB/2013/28) (2014/30/EU)”. EUT L 16, 21.1.2014, s. 53-54. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32013D0028(01). 
  45. ^ ”Europeiska centralbankens beslut av den 29 augusti 2013 om hur de nationella centralbankerna i medlemsstater som har euron som valuta ska betala in Europeiska centralbankens kapital (ECB/2013/30) (2014/32/EU)”. EUT L 16, 21.1.2014, s. 61-62. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32013D0030(01). 
  46. ^ ”Europeiska centralbankens beslut av den 30 augusti 2013 om hur nationella centralbanker utanför euroområdet ska betala in Europeiska centralbankens kapital (ECB/2013/31) (2014/33/EU)”. EUT L 16, 21.1.2014, s. 63-64. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32013D0031(01). 
  47. ^ ”Artikel 127.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 102. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  48. ^ ”Interview with Financial Times” (på engelska). Europeiska centralbanken. 8 september 2010. http://www.ecb.europa.eu/press/key/date/2010/html/sp100910.en.html. Läst 20 juni 2013. 
  49. ^ ”European Central Bank turns 15 years old” (på engelska). EUbusiness. 30 maj 2013. http://www.eubusiness.com/news-eu/ecb-eurozone-money.ov5. Läst 20 juni 2013. 
  50. ^ ”Artikel 34.1 i protokoll 4 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 244. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  51. ^ ”Artikel 127.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 102. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  52. ^ ”Artikel 128.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 103. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  53. ^ ”Uppgifter”. Europeiska centralbanken. https://www.ecb.europa.eu/ecb/tasks/html/index.sv.html. Läst 24 mars 2012. 
  54. ^ ”The powers of the European Central Bank” (på engelska). BBC News. 12 februari 2003. http://news.bbc.co.uk/2/hi/business/86006.stm. Läst 1 april 2012. 
  55. ^ ”Artikel 282.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 167. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  56. ^ ”Artikel 127.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 102. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  57. ^ ”Artikel 48 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 41-43. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  58. ^ ”Artikel 289.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 172. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  59. ^ ”Artikel 314.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 183. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  60. ^ ”Artikel 134.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 105. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  61. ^ ”Protokoll 6 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 265. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  62. ^ ”Byggnadsfas”. Europeiska centralbanken. http://www.ecb.europa.eu/ecb/premises/construction/html/index.sv.html. Läst 25 mars 2012. 
  63. ^ ”Anbudsinfordran för generalentreprenad för uppförande av ECB:s nya lokaler”. Europeiska centralbanken. 6 januari 2003. http://www.ecb.europa.eu/press/pr/date/2007/html/pr070710_3.sv.html. Läst 2 augusti 2007. 
  64. ^ ”In ECB future, a new home to reflect all of Europe”. The New York Times. 16 november 2004. http://www.nytimes.com/2004/11/16/news/in-ecb-future-a-new-home-to-reflect-all-of-europe.html. Läst 2 augusti 2007. 
  65. ^ ”Omstridd byggnad invigs i Frankfurt”. Sveriges Radio. 18 mars 2015. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=6119142. Läst 18 mars 2015. 
  66. ^ ”Fakta om EU-anställda”. EU-upplysningen. 2 januari 2012. http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/EUs-institutioner/Fakta-om-EU-anstallda/. Läst 24 mars 2012. 
  67. ^ ”ECB to introduce gender quotas after Mersch row” (på engelska). EUobserver. 30 augusti 2013. http://euobserver.com/economic/121255. Läst 30 augusti 2013. 
  68. ^ ”Artikel 343 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 194. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  69. ^ ”Artikel 15 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 54-55. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  70. ^ ”Artikel 263 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 162. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  71. ^ ”Artikel 265 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 163. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 

Externa länkar

v • r
Europeiska unionens institutioner
v • r
Europeiska unionen
Demografi · Integration · Europeiskt politiskt parti · Euroskepticism · Officiella språk · Symboler · Val till Europaparlamentet
Historia
Utbredning och utvidgning
Institutioner, organ och byråer
Europeisk unionsrätt
Ekonomi
Inre marknaden
Rättsliga och inrikes frågor
Yttre åtgärder
Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Europeiska_centralbanken&oldid=42269730”