Europeiska rådet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Europarådet eller Europeiska unionens råd.
Europeiska flaggan Europeiska unionens institutioner
Europeiska rådet
Europeiska rådet
Sammansättning 28 stats- eller regeringschefer samt Europeiska rådets ordförande och kommissionens ordförande
Ordförande




Funktion – Ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och bestämma dess allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar
Inrättad 1 december 2009 (som institution)
Rättslig form institution
Rättslig grund art. 13.1 FEU[1]
Säten
EU Council and the Commission.jpg
Justus Lipsius-byggnaden
Bryssel, Belgien
Officiellt säte


Webbplats
european-council.europa.eu

Europeiska rådet är en av Europeiska unionens institutioner,[1] bestående av medlemsstaternas stats- eller regeringschefer samt av sin ordförande och Europeiska kommissionens ordförande.[2][3] Europeiska rådet sammanträder i regel två gånger per halvår i Bryssel, Belgien.[4] I massmediala sammanhang benämns Europeiska rådets sammanträden ofta som ”toppmöten”. Vid flera av dessa toppmöten har historiskt viktiga beslut fattats, till exempel införandet av euron och ändringar av unionens fördrag.[5] Europeiska rådets funktion är att ”ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och bestämma dess allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar”. De politiska riktlinjer som Europeiska rådet enas om vid ett sammanträde sammanfattas i dess ”slutsatser”. Institutionen saknar lagstiftande funktion.[6]

Europeiska rådet leds av sin ordförande, som sedan den 1 december 2009 är Herman Van Rompuy.[7][8] Endast stats- eller regeringscheferna får delta i Europeiska rådets omröstningar.[9][10] Europeiska unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik deltar också i Europeiska rådets arbete.[2][3] Även Europaparlamentets talman kan inbjudas vid diskussioner.[11][12] Europeiska rådet ska inte blandas ihop med den mellanstatliga organisationen Europarådet eller med Europeiska unionens råd, en annan institution inom EU.[5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

En traditionsenlig gruppbild från ett sammanträde den 30 juni 1987.

Europeiska rådets första sammanträden ägde rum 1961 i Paris, Frankrike, respektive Bonn, Västtyskland, mellan dåvarande Europeiska ekonomiska gemenskapens medlemsstaters stats- eller regeringschefer. Dessa sammanträden anordnades sedan Frankrikes president Charles de Gaulle hade kritiserat den europeiska integrationsprocessen för att i för hög grad syfta till överstatlighet. Det första betydelsefulla sammanträdet ägde rum 1969 i Haag, Nederländerna, sedan de Gaulle hade ersatts som fransk president. Då beslutades att samarbetet skulle utökas till att omfatta Storbritannien och initiativ togs till ett utrikespolitiskt samarbete.[13]

Först i december 1974 beslutade ledarna att mötas under benämningen ”Europeiska rådet”.[14] Denna förändring skedde på initiativ av den franske presidenten Valéry Giscard d’Estaing för att förbättra det politiska samarbetet efter ”den tomma stolens kris” och en period av ekonomiska problem. Europeiska rådet höll sitt första sammanträde den 10–11 mars 1975 under Irlands första ordförandeskap. Europeiska rådet erhöll dock inte något formellt erkännande genom fördragen och förblev ett organ för att dra upp politiska riktlinjer. Genom europeiska enhetsakten, som trädde i kraft den 1 juli 1987, omnämndes Europeiska rådet för första gången i fördragen och med fördraget om Europeiska unionen definierades Europeiska rådets funktion inom unionen. Fördragen föreskrev att Europeiska rådet skulle sammanträda minst två gånger per år. Detta ändrades senare till minst två gånger per halvår. Från och med 2002 ägde hälften av Europeiska rådets sammanträden rum i Bryssel, Belgien, efter att tidigare ha hållit sina sammanträden i den medlemsstat som utövade det halvårsvisa roterande ordförandeskapet. Från 2004 och framåt blev Bryssel institutionens permanenta säte.[13]

Den 1 december 2009 skedde stora förändringar av Europeiska rådet genom att Lissabonfördraget trädde i kraft. Europeiska rådet blev då en av unionens sju institutioner och det halvårsvisa roterande ordförandeskapet ersattes med en egen ordförande. Europeiska rådet erhöll också vissa funktioner av beslutsmässig karaktär, utan befogenhet att lagstifta.

Historiska toppmöten[redigera | redigera wikitext]

Sammansättning och funktionssätt[redigera | redigera wikitext]

Europeiska rådet är en av Europeiska unionens institutioner,[1] en bestämmelse som infördes först genom Lissabonfördraget. Innan dess fungerade Europeiska rådet som ett organ utan någon större formell funktion inom unionens ramar, men med desto större politiskt inflytande. Dess sammansättning och funktionssätt är fastställda i fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.[15][16] Europeiska rådet antar med enkel majoritet en arbetsordning,[17] som fastställer ytterligare bestämmelser om dess funktionssätt.[18]

Europeiska rådet sammanträder i regel två gånger per halvår, efter kallelse av sin ordförande. Varje sammanträde hålls under högst två dagar, om inte Europeiska rådet eller rådet för allmänna frågor, på initiativ av Europeiska rådets ordförande, beslutar något annat.[19] Ordföranden kan sammankalla extra sammanträden om situationen kräver det.[4][20] Han eller hon ansvarar för att leda arbetet och nå konsensus mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar. Utöver rådsmedlemmarna och teknisk personal deltar ett stort antal tjänstemän i olika delegationer vid sammanträdena; maximalt tjugo personer för varje medlemsstat och kommissionen samt fem personer för den höga representanten får ha tillträde till sammanträdesbyggnaden.[3] Med undantag för två tjänstemän per medlemsstat, tillåts de flesta av dessa tjänstemän inte att närvara i själva sammanträdeslokalen under förhandlingarna. Genom att trycka på en knapp kan en rådsmedlem begära råd från en delegat i den så kallade Anticigruppen i ett närliggande rum. Gruppen består av diplomater och assistenter som förmedlar information. Även tolkar är närvarande vid sammanträdena, eftersom varje rådsmedlem har rätt att tala på något av Europeiska unionens officiella språk.[21]

Europeiska rådet i Bryssel, Belgien, den 24 mars 2011. Utöver rådsmedlemmarna finns även den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt Europaparlamentets talman med på bilden.

Ordförande[redigera | redigera wikitext]

Herman Van Rompuy är ordförande sedan 2009.

Europeiska rådet leds av en egen ordförande, som saknar rösträtt vid omröstningar och själv inte får inneha något nationellt mandat. Ordförandens uppgift är att driva arbetet framåt, säkerställa förberedelser och kontinuiteten i Europeiska rådets arbete i samarbete med rådet för allmänna frågor och kommissionens ordförande, verka för sammanhållning och konsensus samt lägga fram en rapport för Europaparlamentet efter varje sammanträde.[22][23][24] Tillsammans med rådet för allmänna frågor och kommissionens ordförande förbereder och säkerställer Europeiska rådets ordförande uppföljningen av Europeiska rådets sammanträden.[25][26] Ordföranden upprätthåller ett nära samarbete och en nära samordning med rådets ordförandeskap och kommissionens ordförande.[27] Om Europeiska rådets ordförande får förhinder, så som sjukdom eller dödsfall, ersätts han eller hon av den rådsmedlem som företräder den medlemsstat som utövar det halvårsvisa roterande ordförandeskapet i Europeiska unionens råd.[28] Beslut som antas av Europeiska rådet undertecknas av ordföranden.[29][30] Europeiska rådet väljer sin ordförande med kvalificerad majoritet för en period av två och ett halvt år. Denna mandatperiod kan förnyas en gång. I enlighet med samma förfarande kan Europeiska rådet avbryta mandatperioden för sin ordförande om han eller hon inte kan fullgöra sina uppgifter på ett korrekt sätt.[31] Det finns inget i fördragen som hindrar Europeiska rådet från att välja Europeiska kommissionens ordförande som sin ordförande.[32] Detta har bland annat kommissionsledamoten Michel Barnier och Europaparlamentarikern Andrew Duff förespråkat ska ske i framtiden för att få en mer koordinerad styrning mellan Europeiska rådet och Europeiska kommissionen.[33][34]

Innan Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 leddes Europeiska rådet av den rådsmedlem som företrädde den medlemsstat som utövade det halvårsvis roterande ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Detta innebar att ordförandeskapet halvårsvis roterade mellan medlemsstaternas stats- eller regeringschefer. Genom Lissabonfördraget infördes bestämmelserna om en egen ordförande för Europeiska rådet. Herman Van Rompuy valdes till den första egna ordföranden för Europeiska rådet och tillträdde sin post den 1 december 2009. Hans innevarande mandatperiod sträcker sig fram till den 30 november 2014,[7] efter att Europeiska rådet den 1 mars 2012 valde honom med enhällighet för en andra mandatperiod.[8]

Rådsmedlemmar[redigera | redigera wikitext]

Parti Mandat Röster
   EPP
12 165
   PES
10 126
   ALDE
4 25
   AECR
1 29
   Partilösa
1 7
Totalt 28 352
Medlemsstaternas stats- eller regeringschefers partitillhörighet.

Europeiska rådet består av medlemsstaternas stats- eller regeringschefer utöver sin ordförande och kommissionens ordförande.[2][3] Fördragen specificerar inte om en medlemsstat ska företrädas av sin statschef eller av sin regeringschef, men företrädarna måste ”vara demokratiskt ansvariga, antingen inför sitt nationella parlament eller inför sina medborgare”.[35] De flesta medlemsstater företräds av sina regeringschefer, såsom statsministrar och premiärministrar, medan ett fåtal företräds av sina statschefer, det vill säga presidenter. Oklarheten har dock vållat viss debatt i Finland, Frankrike, Polen och Rumänien om vem som ska företräda medlemsstaten när presidenten och premiärministern inte tillhör samma politiska parti.[36][37]

De europeiska partierna med representation i Europeiska rådet, i synnerhet Europeiska folkpartiet (EPP), Europeiska socialdemokratiska partiet (PES) och Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE), anordnar i regel förmöten med sina tillhörande stats- eller regeringschefer. Utöver rådsmedlemmarna deltar även den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik i Europeiska rådets arbete. Om dagordningen kräver det, kan stats- eller regeringscheferna biträdas av var sin minister medan kommissionens ordförande biträds av en kommissionsledamot.[4][3]

Namn Partitillhörighet Medlem sedan Befattning Röster Senaste val Nästa val[38]
Herman Van Rompuy
Herman Van Rompuy EPP
(CD&V)
2009-12-01 Europeiska unionen Europeiska rådets ordförande 2012 2014
José Manuel Barroso
José Manuel Barroso EPP
(PSD)
2004-11-23 Europeiska unionen Europeiska kommissionens ordförande 2009 2014
Elio Di Rupo
Elio Di Rupo PES
(PS)
2011-12-06 Belgien Belgiens premiärminister &&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012 2010 2014
Plamen Oresharski
Plamen Oresharski PES 2013-05-29 Bulgarien Bulgariens premiärminister &&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010 2013 2017
Nicos Anastasiades
Nicos Anastasiades EPP
(DISY)
2013-02-28 Cypern Cyperns president &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04 2013 2018
Helle Thorning-Schmidt
Helle Thorning-Schmidt PES
(S)
2011-10-03 Danmark Danmarks statsminister &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07 2011 2015
Taavi Rõivas
Taavi Rõivas ALDE
(ER)
2014-03-26 Estland Estlands premiärminister &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04 2011 2015
Jyrki Katainen
Jyrki Katainen EPP
(SAML)
2011-06-22 Finland Finlands statsminister &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07 2011 2015
François Hollande
François Hollande PES
(PS)
2012-05-15 Frankrike Frankrikes president &&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029 2012 2017
Antonis Samaras
Antonis Samaras EPP
(ND)
2012-06-20 Grekland Greklands premiärminister &&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012 2012 2016
Enda Kenny
Enda Kenny EPP
(FG)
2011-03-09 Irland Irlands premiärminister &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07 2011 2016
Matteo Renzi
Matteo Renzi PES
(PD)
2014-02-22 Italien Italiens premiärminister &&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029 2013 2018
Zoran Milanović
Zoran Milanović PES
(SDP)
2013-07-01 Kroatien Kroatiens premiärminister &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07 2011 2015
Laimdota Straujuma
Laimdota Straujuma EPP
(V)
2014-01-22 Lettland Lettlands premiärminister &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04 2011 2014
Dalia Grybauskaitė
Dalia Grybauskaitė 2009-07-12 Litauen Litauens president &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07 2009 2014
Xavier Bettel
Xavier Bettel ALDE
(DP)
2013-12-04 Luxemburg Luxemburgs premiärminister &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04 2013 2019
Joseph Muscat
Joseph Muscat PES
(PL)
2013-03-11 Malta Maltas premiärminister &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 2013 2018
Mark Rutte
Mark Rutte ALDE
(VVD)
2010-10-14 Nederländerna Nederländernas premiärminister &&&&&&&&&&&&&013.&&&&&013 2012 2016
Donald Tusk
Donald Tusk EPP
(PO)
2007-11-16 Polen Polens premiärminister &&&&&&&&&&&&&027.&&&&&027 2011 2015
Pedro Passos Coelho
Pedro Passos Coelho EPP
(PSD)
2011-06-21 Portugal Portugals premiärminister &&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012 2011 2015
Traian Băsescu
Traian Băsescu EPP
(PD-L)
2007-01-01 Rumänien Rumäniens president &&&&&&&&&&&&&014.&&&&&014 2009 2014
Robert Fico
Robert Fico PES
(Smer)
2012-04-04 Slovakien Slovakiens premiärminister &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07 2012 2016
Alenka Bratušek
Alenka Bratušek ALDE[39]
(PS)
2013-03-20 Slovenien Sloveniens premiärminister &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04 2011 2015
Mariano Rajoy
Mariano Rajoy EPP
(PP)
2011-12-21 Spanien Spaniens premiärminister &&&&&&&&&&&&&027.&&&&&027 2011 2015
David Cameron
David Cameron AECR
(CON)
2010-05-11 Storbritannien Storbritanniens premiärminister &&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029 2010 2015
Fredrik Reinfeldt
Fredrik Reinfeldt EPP
(M)
2006-10-06 Sverige Sveriges statsminister &&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010 2010 2014
Bohuslav Sobotka
Bohuslav Sobotka PES
(ČSSD)
2014-01-29 Tjeckien Tjeckiens premiärminister &&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012 2013 2017
Angela Merkel
Angela Merkel EPP
(CDU)
2005-11-22 Tyskland Tysklands förbundskansler &&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029 2013 2017
Viktor Orbán
Viktor Orbán EPP
(FIDESZ)
2010-05-29 Ungern Ungerns premiärminister &&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012 2014 2018
Werner Faymann
Werner Faymann PES
(SPÖ)
2008-12-02 Österrike Österrikes förbundskansler &&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010 2013 2018

Omröstningsförfarande[redigera | redigera wikitext]

Enligt fördraget om Europeiska unionen ska Europeiska rådet besluta med konsensus, utom i vissa fall som specificeras i fördragen.[40][41] Att en rådsmedlem avstår från att rösta hindrar inte att beslut kan fattas. Det krävs dock att minst två tredjedelar av de röstberättigade rådsmedlemmarna är närvarande för att Europeiska rådet ska kunna fatta beslut.[42] Vid en omröstning kan en rådsmedlem företräda ytterligare en annan medlem.[9][10] Europeiska rådets ordförande och kommissionens ordförande får inte delta i omröstningar.[9][10] Vid omröstningar som rör procedurfrågor och antagandet av arbetsordningen krävs endast enkel majoritet.[17][43] Kvalificerad majoritet krävs vid beslut som rör fastställandet av rådskonstellationerna och rotationen av ordförandeskapet i Europeiska unionens råd,[44] samt vid val av ordföranden.[31] När beslut fattas med kvalificerad majoritet gäller samma röstningsregler som i Europeiska unionens råd.[9] Varje sammanträde protokollförs. I protokollet återfinns de handlingar som har lagts fram inför Europeiska rådet, de beslut som har fattats, de slutsatser som har godkänts samt de uttalanden som rådsmedlemmarna har enats om. Efter att protokollet har godkänts av alla rådsmedlemmar, undertecknas det av rådets generalsekreterare.[45] Protokollet kan även innehålla omröstningsresultaten.[46] I brådskande ärenden kan Europeiska rådet fatta beslut genom ett skriftligt förfarande om alla rådsmedlemmar är överens om detta.[47]

Andra konstellationer[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Eurotoppmötet

Utöver de normala sammanträdena i Europeiska rådet kan ordföranden även sammankalla informella sammanträden och sammanträden där endast stats- eller regeringscheferna för euroområdet ingår. Sådana eurotoppmöten beslutade euroområdets stats- eller regeringschefer i december 2011 ska hållas minst två gånger om året.[48] Beslutet formaliserades genom fördraget om stabilitet, samordning och styrning i början av 2012. Den 1 mars 2012 valdes Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy även till ordförande för eurotoppmötena.

Funktioner och befogenheter[redigera | redigera wikitext]

Fastställande av riktlinjer och mål[redigera | redigera wikitext]

Några rådsmedlemmar vid ett av Europeiska rådets sammanträden 2008.

Enligt fördraget om Europeiska unionen ska Europeiska rådet ”ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och bestämma dess allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar”, men saknar lagstiftande funktion.[6] Istället för att anta lagstiftningsakter, sammanfattar Europeiska rådet sina överenskommelser i form av ”slutsatser”. För att få rättslig effekt måste dock slutsatserna genomföras antingen genom upprättandet av ett fördrag (eller annat mellanstatligt avtal) eller genom antagandet av lagstiftningsakter i enlighet med ett lagstiftningsförfarande, vilket inte sker av Europeiska rådet självt utan av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. I vissa fall, då Europeiska rådet utövar specifika funktioner enligt fördragen, kan institutionen anta beslut, vilka dock inte är lagstiftningsakter.[29]

Europeiska rådet fyller en viktig funktion i frågor som rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Enligt fördragen ska Europeiska rådet fastställa ”unionens strategiska intressen och mål” inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, inklusive frågor som har försvarsmässiga konsekvenser,[49] samt andra områden som rör Europeiska unionens yttre åtgärder.[50] För att kunna utföra sina funktioner kan Europeiska rådet inom dessa frågor anta beslut.[49] Vidare ska medlemsstaterna alltid konferera med varandra inom Europeiska rådet eller Europeiska unionens råd i frågor som rör utrikes- och säkerhetspolitiska frågor och som är relaterade till unionens intressen och mål.[51] Europeiska rådet kan med enhällighet besluta om att inrätta ett gemensamt försvar inom unionen. Ett sådant beslut måste dock även antas av medlemsstaterna i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser.[52] Utöver den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken fastställer Europeiska rådet även strategiska riktlinjer för politiken som rör området med frihet, säkerhet och rättvisa.[53] Det ingår också i institutionens uppdrag att regelbundet utvärdera hot mot unionen.[54] Utifrån rapporter från Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen, antar Europeiska rådet även riktlinjer för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik,[55] samt slutsatser om sysselsättningssituationen i unionen.[56]

Funktioner relaterade till primärrätten[redigera | redigera wikitext]

Företrädarna för Europeiska rådet undertecknade Lissabonfördraget den 13 december 2007. Fördraget trädde i kraft när alla medlemsstater hade ratificerat det. Företrädarna för Europeiska rådet undertecknade Lissabonfördraget den 13 december 2007. Fördraget trädde i kraft när alla medlemsstater hade ratificerat det.
Företrädarna för Europeiska rådet undertecknade Lissabonfördraget den 13 december 2007. Fördraget trädde i kraft när alla medlemsstater hade ratificerat det.

Utöver sin funktion med att dra upp riktlinjer och fastställa strategiska mål fyller Europeiska rådet också en viktig funktion vid fördragsändringar.[57] Detta eftersom det bara är Europeiska rådet som, med enkel majoritet, kan besluta att sammankalla ett konvent. Det är konventet som i sin tur fastställer mandatet för den regeringskonferens som utarbetar fördragsändringarna. Europeiska rådet kan också, om ändringarna är begränsade, med enkel majoritet självt fastställa mandatet för regeringskonferensen.[58] Fördragsändringar som rör unionens politik och inre åtgärder och som inte utvidgar unionens befogenheter kan antas med enhällighet direkt av Europeiska rådet, men träder i kraft först efter att samtliga medlemsstater har godkänt ändringarna i enlighet med sina respektive konstitutionella bestämmelser.[59] Europeiska rådet kan också med enhällighet, efter godkännande av Europaparlamentet med absolut majoritet, ändra omröstningsförfarandet i Europeiska unionens råd från enhällighet till kvalificerad majoritet, utom vid beslut av försvarspolitisk karaktär. På samma sätt kan Europeiska rådet ersätta ett särskilt lagstiftningsförfarande inom ett visst politikområde med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Europeiska rådets beslut måste översändas till de nationella parlamenten, och kan inte träda i kraft om ett nationellt parlament invänder mot beslutet inom sex månader.[60] Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, med undantag för beslut av försvarspolitisk karaktär, och den fleråriga budgetramen kan dock Europeiska rådet besluta att rådet ska ersätta enhällighet med kvalificerad majoritet utan att varken behöva godkännande av Europaparlamentet eller översända detta beslut till de nationella parlamenten.[61][62]

Europeiska rådet fastställer också de medlemskapsvillkor som måste tas i beaktande av Europeiska unionens råd när unionen utvidgas till att innefatta fler stater.[63] Om en medlemsstat vill utträda ur unionen ska den anmäla detta till Europeiska rådet.[64] Europeiska rådet kan också fastslå att en medlemsstat bryter mot unionens grundläggande värden, vilket möjliggör för Europeiska unionens råd att frånta medlemsstaten dess rösträtt.[65] Medlemsstaten i fråga har möjlighet att få beslutet prövat i Europeiska unionens domstol.[66] På initiativ av Danmark, Frankrike respektive Nederländerna, kan Europeiska rådet med enhällighet ändra ställningen i förhållande till unionen för ett danskt, franskt respektive nederländskt yttersta randområde eller utomeuropeiskt land och territorium.[67]

Funktioner relaterade till andra institutioner[redigera | redigera wikitext]

Europeiska rådet fyller flera viktiga funktioner i samspelet med unionens övriga institutioner, däribland att med enhällighet bestämma Europaparlamentets mandatfördelning mellan medlemsstaterna,[68] med enhällighet bestämma antalet ledamöter i Europeiska kommissionen,[69][70] med kvalificerad majoritet föreslå Europaparlamentet vem som ska utses till Europeiska kommissionens ordförande med hänsyn till det senaste Europaparlamentsvalet och slutligen utse Europeiska kommissionen i sin helhet efter godkännande av Europaparlamentet.[71] Europeiska rådet utser också med kvalificerad majoritet den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik, efter godkännande av kommissionens ordförande. Enligt samma förfarande kan Europeiska rådet avbryta mandatperioden för den höga representanten.[72] Även Europeiska centralbankens direktion utses med kvalificerad majoritet av Europeiska rådet.[73]

Efter varje sammanträde måste Europeiska rådets ordförande rapportera till Europaparlamentet,[22][24] som även kan inbjuda Europeiska rådets ordförande i andra sammanhang.[74][24] Europaparlamentets talman kan på motsvarande sätt inbjudas till Europeiska rådets sammanträden.[11][12] Europeiska centralbanken måste årligen avge en rapport till bland annat Europeiska rådet.[75]

Medlemsstaterna samt unionens övriga institutioner har möjlighet att väcka talan mot Europeiska rådet vid Europeiska unionens domstol om de anser att Europeiska rådet har handlat i strid mot fördragen.[76]

Relationen till Europeiska unionens råd[redigera | redigera wikitext]

Även om Europeiska rådet och Europeiska unionens råd ofta sammanblandas på grund av sina liknande namn, är det två skilda institutioner. De upprätthåller dock ett nära samarbete, inte minst genom att rådet för allmänna frågor ansvarar för att bereda Europeiska rådets sammanträden.[25][26] Minst fyra veckor innan varje ordinarie sammanträde måste Europeiska rådets ordförande, i nära samarbete med den rådsmedlem som företräder den medlemsstat som utövar det halvårsvisa roterande ordförandeskapet i Europeiska unionens råd samt Europeiska kommissionens ordförande, lägga fram ett förslag till kommenterad dagordning till rådet för allmänna frågor. På samma sätt ska även utkast till slutsatser och beslut läggas fram inför rådet för debatt. Inom fem dagar innan Europeiska rådets sammanträde måste rådet för allmänna frågor avsluta sitt sista beredningsarbete. Mot bakgrund av detta beredningsarbete ska Europeiska rådets ordförande lägga fram en preliminär dagordning.[77]

Därutöver fungerar Europeiska rådet som en instans dit Europeiska unionens råd kan hänskjuta frågor av känslig karaktär vid beslut med kvalificerad majoritet inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken,[78] samt vid lagstiftning inom sociala trygghetens område,[79] straffrättsligt samarbete,[80][81] inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet,[82] och polissamarbete.[83] När ett lagstiftningsärende hänskjuts till Europeiska rådet avbryts lagstiftningsförfarandet och Europeiska rådet har normalt fyra månader på sig att lösa frågan. Europeiska rådet kan därefter välja att återsända förslaget så att Europeiska unionens råd kan återuppta lagstiftningsförfarandet.

Säte och administration[redigera | redigera wikitext]

Justus Lipsius-byggnaden där sammanträdena brukar äga rum.

Genom en förklaring fogad till Nicefördraget i början av 2000-talet kom Europeiska unionens medlemsstater överens om att Europeiska rådet på sikt skulle få ett permanent säte, istället för att rotera mellan medlemsstaterna i likhet med ordförandeskapet. Enligt förklaringen skulle hälften av Europeiska rådets sammanträden hållas i Bryssel, Belgien, från och med 2002 fram till dess att unionen hade minst 18 medlemsstater. Därefter skulle alla sammanträden hållas i Bryssel, utom i undantagsfall.[84] Detta innebar att Europeiska rådet sedan den 1 maj 2004, då unionen utvidgades från 15 till 25 medlemsstater, har sitt permanenta säte i Bryssel. De främsta anledningarna till att ha ett permanent säte var logistiska eller säkerhetsrelaterade. Bryssel ansågs lämpligt dels med tanke på rådets säte, dels på grund av den belgiska polisens långa erfarenhet av demonstrationer och av att upprätta den säkerhet som krävs. Europeiska rådets ordförande kan i undantagsfall, i samförstånd med rådet för allmänna frågor eller Ständiga representanternas kommitté, besluta med enhällighet att ett sammanträde ska hållas på annan ort än Bryssel.[5]

I december 2007 var frågan om det permanenta sätet nära att leda till en kris mellan Belgien och Portugal. Portugals regering ville att företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i Europeiska rådet, skulle underteckna Lissabonfördraget i Lissabon, Portugal, medan Belgiens regering höll fast vid att Europeiska rådets sammanträden skulle äga rum i Bryssel. Problemet löstes genom att ledarna först samlades i Lissabon för att underteckna fördraget, för att därefter flyga till Bryssel för att hålla sammanträdet.[85] I januari 2012 var Europeiska rådet nära att tvingas flytta sitt sammanträde till Luxemburg på grund av force majeure, eftersom sammanträdet sammanföll med en strejk bland flygledare.

Europeiska rådets sammanträden äger vanligtvis rum i Justus Lipsius-byggnaden, som även är säte för Europeiska unionens råd. Dock planerar Europeiska rådet att flytta in i Résidence Palace när renoveringen av byggnaden är avklarad under 2014.[86] Även Europeiska unionens råd kommer att ha lokaler i byggnaden, som kommer att ändra namn till ”Europa”. Europeiska rådet saknar nästintill en egen organisation, utan bistås istället av generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd.[87][88] Rådets generalsekreterare deltar vid Europeiska rådets samtliga sammanträden.[89] Europeiska rådets ordförande har ett eget kabinett bestående av de närmaste medarbetarna. Lön, arvode och pension för Europeiska rådets ordförande fastställs av Europeiska unionens råd.[90]

Öppenhet och tillgång till handlingar[redigera | redigera wikitext]

Eftersom Europeiska rådet saknar lagstiftande funktion måste inte dess sammanträden vara öppna enligt unionens fördrag, vilket de inte heller är.[91] Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska dock ”unionens institutioner, organ och byråer utföra sitt arbete så öppet som möjligt”.[92] Då Europeiska rådets arbete ofta består av känsliga förhandlingar mellan medlemsstaterna är dess överläggningar omfattade av sekretess.[93] Däremot offentliggörs alltid Europeiska rådets slutsatser för allmänheten samt en referenslista för de dokument som har lagts fram för institutionen. I princip gäller samma bestämmelser för allmänhetens tillgång till Europeiska rådets handlingar som för Europeiska unionens råds handlingar.[94] Alla beslut som antas av Europeiska rådet och som inte är riktade till en eller flera specifika fysiska eller juridiska personer, måste offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. I övriga fall måste rådets generalsekreterare informera den eller de berörda personerna om beslutet.[30]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Artikel 13.1 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 22. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  2. ^ [a b c] ”Artikel 15.2 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 23. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  3. ^ [a b c d e] ”Artikel 4.4 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 53. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:315:0051:0055:SV:PDF. 
  4. ^ [a b c] ”Artikel 15.3 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 23. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  5. ^ [a b c] ”Artikel 1.2 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 52. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:315:0051:0055:SV:PDF. 
  6. ^ [a b] ”Artikel 15.1 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 23. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  7. ^ [a b] ”Europeiska rådets beslut av den 1 december 2009 om val av Europeiska rådets ordförande (2009/879/EU)”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 48. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:315:0048:0048:SV:PDF. 
  8. ^ [a b] ”Europeiska rådets beslut av den 1 mars 2012 om val av Europeiska rådets ordförande (2012/151/EU)”. EUT L 77, 16.3.2012, s. 17. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2012:077:0017:0017:SV:PDF. 
  9. ^ [a b c d] ”Artikel 235.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 152-153. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  10. ^ [a b c] ”Artikel 6.4 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 54. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:315:0051:0055:SV:PDF. 
  11. ^ [a b] ”Artikel 235.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 153. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  12. ^ [a b] ”Artikel 4.2 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 53. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:315:0051:0055:SV:PDF. 
  13. ^ [a b] ”Evolution of the European Council: The implications of a permanent seat” (på engelska). Christine Stark. 2002-12-02. http://www.dragoman.org/ec/belfast-2002.pdf. Läst 2012-01-10. 
  14. ^ ”Europeiska rådet samlar statsministrarna”. EU-upplysningen. 2012-01-02. http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/EUs-institutioner/Europeiska-radet/. Läst 2012-01-10. 
  15. ^ ”Avdelning III i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 22-27. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  16. ^ ”Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 47-200. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  17. ^ [a b] ”Artikel 235.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 153. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  18. ^ ”Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 52-55. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:315:0051:0055:SV:PDF. 
  19. ^ ”Artikel 4.1 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 53. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:315:0051:0055:SV:PDF. 
  20. ^ ”Artikel 1.1 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 52. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:315:0051:0055:SV:PDF. 
  21. ^ ”Artikel 9.1 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 54. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:315:0051:0055:SV:PDF. 
  22. ^ [a b] ”Artikel 15.6 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 23-24. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  23. ^ ”Artikel 2.1 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 52. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:315:0051:0055:SV:PDF. 
  24. ^ [a b c] ”Artikel 5 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 53. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:315:0051:0055:SV:PDF. 
  25. ^ [a b] ”Artikel 16.6 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 24. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  26. ^ [a b] ”Artikel 2.2 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 52. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:315:0051:0055:SV:PDF. 
  27. ^ ”Artikel 2.3 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 52. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:315:0051:0055:SV:PDF. 
  28. ^ ”Artikel 2.4 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 52. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:315:0051:0055:SV:PDF. 
  29. ^ [a b] ”Sammanfattande uppställningar”. Interinstitutionella publikationshandboken. Europeiska unionens publikationsbyrå. http://publications.europa.eu/code/sv/sv-130800-tab.htm. 
  30. ^ [a b] ”Artikel 12.1 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 55. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:315:0051:0055:SV:PDF. 
  31. ^ [a b] ”Artikel 15.5 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 23. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  32. ^ ”Ministers ponder creation of EU super-president” (på engelska). EUobserver. 2012-04-20. http://euobserver.com/18/115965. Läst 2012-04-20. 
  33. ^ ”Barnier wants single president for the EU” (på engelska). EurActiv.com. 2011-05-10. http://www.euractiv.com/future-eu/barnier-wants-single-president-eu-news-504706. Läst 2012-01-11. 
  34. ^ ”Andrew Duff launches Convention Agenda” (på engelska). Andrew Duff. 2011-12-01. http://andrewduff.eu/en/article/2011/538248/andrew-duff-launches-convention-agenda. Läst 2012-01-19. 
  35. ^ ”Artikel 10.2 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 20. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  36. ^ ”Two Romanian leaders fight over single EU summit seat” (på engelska). EurActiv.com. 2012-05-21. http://www.euractiv.com/future-eu/romanian-leaders-fight-single-eu-summit-seat-news-512853. Läst 2012-05-21. 
  37. ^ ”Romania PM to ask parliament to decide on EU summit reps” (på engelska). EUbusiness. 2012-05-21. http://www.eubusiness.com/news-eu/romania-politics.gm1. Läst 2012-05-21. 
  38. ^ Årtalen för nästkommande val är preliminära. Datumen kan komma att ändras som följd av att nyval utlyses.
  39. ^ Positiva Slovenien är formellt inte medlem i ALDE, men Alenka Bratušek deltar på ALDE:s förmöten inför Europeiska rådets sammanträden. Partiet ansökte om medlemskap i ALDE i januari 2014 och väntas bli medlem i maj 2014.
  40. ^ ”Artikel 15.4 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 23. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  41. ^ ”Artikel 6.1 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 54. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:315:0051:0055:SV:PDF. 
  42. ^ ”Artikel 6.3 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 54. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:315:0051:0055:SV:PDF. 
  43. ^ ”Artikel 6.5 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 54. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:315:0051:0055:SV:PDF. 
  44. ^ ”Artikel 236 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 153. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  45. ^ ”Artikel 8 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 54. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:315:0051:0055:SV:PDF. 
  46. ^ ”Artikel 10.1 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 55. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:315:0051:0055:SV:PDF. 
  47. ^ ”Artikel 7 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 54. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:315:0051:0055:SV:PDF. 
  48. ^ ”Uttalande från euroområdets stats- och regeringschefer”. Europeiska rådet. 2011-12-09. http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/sv/ec/126664.pdf. Läst 2012-01-01. 
  49. ^ [a b] ”Artikel 26.1 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 31. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  50. ^ ”Artikel 22.1 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 29. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  51. ^ ”Artikel 32 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 34. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  52. ^ ”Artikel 42.2 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 38. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  53. ^ ”Artikel 68 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 74. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  54. ^ ”Artikel 222.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 148. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  55. ^ ”Artikel 121.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 97. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  56. ^ ”Artikel 148 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 112-113. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  57. ^ ”Artikel 48 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 41-43. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  58. ^ ”Artikel 48.3 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 42. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  59. ^ ”Artikel 48.6 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 42. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  60. ^ ”Artikel 48.7 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 43. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  61. ^ ”Artikel 31.3 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 34. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  62. ^ ”Artikel 312.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 182. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  63. ^ ”Artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 43. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  64. ^ ”Artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 43-44. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  65. ^ ”Artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 19-20. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  66. ^ ”Artikel 269 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 164. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  67. ^ ”Artikel 355.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 198. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  68. ^ ”Artikel 14.2 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 22-23. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  69. ^ ”Artikel 17.5 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 25. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  70. ^ ”Artikel 244 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 155. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  71. ^ ”Artikel 17.7 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 26. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  72. ^ ”Artikel 18.1 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 26. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  73. ^ ”Artikel 283.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 168. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  74. ^ ”Artikel 230 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 151. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  75. ^ ”Artikel 284.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 168. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  76. ^ ”Artikel 265 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 163. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  77. ^ ”Artikel 3.1 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 52-53. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:315:0051:0055:SV:PDF. 
  78. ^ ”Artikel 31.2 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 33-34. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  79. ^ ”Artikel 48 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 67. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  80. ^ ”Artikel 82.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 80. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  81. ^ ”Artikel 83.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 81. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  82. ^ ”Artikel 86.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 82. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  83. ^ ”Artikel 87.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 82. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  84. ^ ”Förklaring 22 fogad till Nicefördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem (2001/C 80/01)”. EGT C 80, 10.3.2001, s. 85. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  85. ^ ”EU leaders to sign up to new treaty” (på engelska). EUobserver. 2007-12-13. http://euobserver.com/9/25320. Läst 2012-01-19. 
  86. ^ ”Europa: En byggnad för Europeiska rådet”. Europeiska rådet. http://www.european-council.europa.eu/the-institution/europa-building.aspx?lang=sv. Läst 2012-02-25. 
  87. ^ ”Artikel 235.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 153. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  88. ^ ”Artikel 13.1 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 55. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:315:0051:0055:SV:PDF. 
  89. ^ ”Artikel 12.2 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 55. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:315:0051:0055:SV:PDF. 
  90. ^ ”Artikel 243 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 155. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  91. ^ ”Artikel 4.3 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 53. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:315:0051:0055:SV:PDF. 
  92. ^ ”Artikel 15.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 54. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  93. ^ ”Artikel 11 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 55. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:315:0051:0055:SV:PDF. 
  94. ^ ”Artikel 10.2 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 55. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:315:0051:0055:SV:PDF. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Europeiska unionens flagga EU-portalen – metasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.