Europeiska rådet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Europarådet eller Europeiska unionens råd.
Europeiska flaggan Europeiska unionens institutioner
Europeiska rådet
Europeiska rådet
Sammansättning 27 stats- eller regeringschefer samt Europeiska rådets ordförande och kommissionens ordförande
Ordförande




Funktion ”ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och bestämma dess allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar”
Inrättad 1 december 2009 (som institution)
Rättslig form institution
Rättslig grund art. 13.1 FEU[1]
Säten
EU Council and the Commission.jpg
 Justus Lipsius-byggnaden
Bryssel, Belgien
Officiellt säte


Europeiska rådet är en av Europeiska unionens institutioner,[1] bestående av medlemsstaternas stats- eller regeringschefer samt av sin ordförande och kommissionens ordförande.[2] Vid omröstningar i Europeiska rådet får dock endast stats- eller regeringscheferna delta.[3] Europeiska unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik deltar också i Europeiska rådets arbete.[2] Även Europaparlamentets talman kan inbjudas vid diskussioner.[4] Europeiska rådets funktion är att ”ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och bestämma dess allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar”. De politiska riktlinjer som Europeiska rådet enas om vid ett sammanträde sammanfattas i dess ”slutsatser”. Institutionen saknar lagstiftande funktion.[5]

Europeiska rådet ska inte blandas ihop med den mellanstatliga organisationen Europarådet eller med Europeiska unionens råd, en annan institution inom EU. I massmediala sammanhang benämns Europeiska rådets sammanträden ofta som ”toppmöten”. Vid flera av dessa toppmöten har historiskt viktiga beslut fattats, till exempel införandet av euron och ändringar av unionens fördrag. Europeiska rådet sammanträder i Bryssel, Belgien.[6]

Innehåll

[redigera] Historia

Huvudartikel: Europeiska unionens historia
En traditionsenlig gruppbild från ett möte den 30 juni 1987.

Europeiska rådets första sammanträden ägde rum 1961 i Paris, Frankrike, respektive Bonn, Västtyskland, mellan dåvarande Europeiska ekonomiska gemenskapens medlemsstaters stats- eller regeringschefer. Dessa möten anordnades sedan Frankrikes president Charles de Gaulle hade kritiserat den europeiska integrationsprocessen för att i för hög grad syfta till överstatlighet. Det första betydelsefulla mötet ägde rum 1969 i Haag, Nederländerna sedan de Gaulle ersatts som fransk president. Då beslutades att samarbetet skulle utökas till att omfatta Storbritannien och initiativ togs till ett utrikespolitiskt samarbete.[7]

Först i december 1974 beslutade ledarna att mötas under benämningen ”Europeiska rådet”.[8] Denna förändring skedde på initativ av den franske presidenten Valéry Giscard d’Estaing för att förbättra det politiska samarbetet efter ”den tomma stolens kris” och en period av ekonomiska problem. Europeiska rådet höll sitt första sammanträde den 10 och 11 mars 1975 under Irlands första ordförandeskap. Europeiska rådet erhöll dock inte något formellt erkännande genom fördragen och förblev ett organ för att dra upp politiska riktlinjer. Genom europeiska enhetsakten, som trädde i kraft den 1 juli 1987, omnämndes Europeiska rådet för första gången i fördragen och med fördraget om Europeiska unionen definierades Europeiska rådets roll inom unionen. Fördragen föreskrev att Europeiska rådet skulle sammanträda minst två gånger per år. Detta ändrades senare till minst två gånger per halvår. Från och med 2002 ägde hälften av Europeiska rådets möten rum i Bryssel, Belgien, efter att tidigare ha hållit sina sammanträden i den medlemsstat som höll i det roterande halvårsvisa ordförandeskapet. Från 2004 och framåt blev Bryssel institutionens permanenta säte.[7]

Den 1 december 2009 skedde stora förändringar av Europeiska rådet genom att Lissabonfördraget trädde i kraft. Europeiska rådet blev då en av unionens sju institutioner och det roterande ordförandeskapet ersattes med en särskild ordförande. Europeiska rådet erhöll också vissa funktioner av beslutsmässig karaktär, utan befogenhet att lagstifta.

[redigera] Historiska toppmöten

Huvudartikel: Lista över Europeiska rådets toppmöten

[redigera] Rättslig form och grund

Enligt artikel 13.1 i fördraget om Europeiska unionen är Europeiska rådet en institution,[1] en bestämmelse som infördes först genom Lissabonfördraget. Innan dess fungerade Europeiska rådet som ett organ utan någon större formell funktion inom unionens ramar, men med desto större politiskt inflytande. I fördraget fastslås även bestämmelser angående Europeiska rådets funktioner, sammansättning och dess ordförande.[9] I fördraget om Europeiska unionens funktionssätt återfinns ytterligare bestämmelser om vissa obligatoriska beslut som Europeiska rådet måste anta samt hur omröstningsförfarandet ser ut.[10]

Europeiska rådet antar sin arbetsordning med enkel majoritet.[11] Den innehåller bestämmelser om hur Europeiska rådet ska organisera sitt arbete, var institutionen ska sammanträda och andra detaljerade bestämmelser som inte återfinns i fördragen.[12]

[redigera] Sammansättning och funktionssätt

Europeiska rådet sammanträder normalt två gånger per halvår, efter kallelse av sin ordförande. Om situationen kräver det, kan ordföranden sammankalla extra möten.[13] Ordföranden ansvarar för att leda arbetet och nå konsensus mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar. Utöver rådsmedlemmarna, deltar ett stort antal tjänstemän vid sammanträdena. Med undantag för två tjänstemän per medlemsstat, tillåts de flesta av dessa tjänstemän inte närvara i sammanträdesrummet under förhandlingarna. Genom att trycka på en knapp kan en rådsmedlem även begära råd från en permanent representant i den så kallade Anticigruppen i ett angränsande rum. Gruppen består av diplomater och assistenter som förmedlar information. Även tolkar är närvarande vid sammanträdena, eftersom varje rådsmedlem har rätt att tala på något av Europeiska unionens officiella språk.

Europeiska rådet i Bryssel, Belgien, den 24 mars 2011. Utöver rådsmedlemmarna finns även höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt Europaparlamentets talman med på bilden.

[redigera] Ordförande

Huvudartikel: Europeiska rådets ordförande
Herman Van Rompuy är ordförande sedan 2009.

Europeiska rådet leds av en egen ordförande, som saknar rösträtt vid omröstningar och själv inte får inneha något nationellt mandat. Ordförandens uppgift är att driva arbetet framåt, säkerställa förberedelser och kontinuiteten i Europeiska rådets arbete i samarbete med kommissionens ordförande och rådet för allmänna frågor, verka för sammanhållning och konsensus samt lägga fram en rapport för Europaparlamentet efter varje sammanträde.[14] Beslut som antas av Europeiska rådet undertecknas av ordföranden.[15] Europeiska rådet väljer sin ordförande med kvalificerad majoritet för en mandatperiod av två och ett halvt år. Denna mandatperiod kan förnyas en gång. Enligt samma förfarande kan Europeiska rådet avbryta mandatperioden för sin ordförande om han eller hon inte kan fullgöra sina uppgifter på ett korrekt sätt.[16] Det finns inget i fördragen som hindrar Europeiska rådet från att välja Europeiska kommissionens ordförande som sin ordförande. Detta har bland annat kommissionären Michel Barnier och Europaparlamentarikern Andrew Duff förespråkat ska ske i framtiden för att få en mer koordinerad styrning mellan Europeiska rådet och Europeiska kommissionen.[17][18]

Innan Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 leddes Europeiska rådet av den rådsmedlem som företrädde den medlemsstat som ansvarade för ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Detta innebar att ordförandeskapet roterade halvårsvis mellan medlemsstaternas stats- eller regeringschefer. Genom Lissabonfördraget infördes bestämmelserna om en egen ordförande för Europeiska rådet. Herman Van Rompuy valdes till den förste egna ordföranden för Europeiska rådet och tillträdde sin post den 1 december 2009. Hans innevarande mandatperiod sträcker sig fram till den 31 maj 2012,[19] men Europeiska rådet valde den 1 mars 2012 med enhällighet att utse honom för ytterligare en mandatperiod fram till den 30 november 2014.[20]

[redigera] Rådsmedlemmar

Parti Mandat Röster
   EPP
 17 213
   PES
 3 29
   AECR
 2 41
   ELDR
 2 17
   Partilösa
 3 45
Totalt 27 345
Medlemsstaternas stats- eller regeringschefers partitillhörighet.

Europeiska rådet består av medlemsstaternas stats- eller regeringschefer utöver sin ordförande och kommissionens ordförande.[2] Fördragen specificerar inte om en medlemsstat ska företrädas av sin statschef eller av sin regeringschef, men företrädarna måste ”vara demokratiskt ansvariga, antingen inför sitt nationella parlament eller inför sina medborgare”.[21] De flesta medlemsstater företräds av sina regeringschefer, såsom statsministrar och premiärministrar, medan ett fåtal företräds av sina statschefer, det vill säga presidenter. De europeiska partier med representation i Europeiska rådet, i synnerhet Europeiska folkpartiet (EPP), Europeiska socialdemokratiska partiet (PES) och Europeiska liberala, demokratiska och reformistiska partiet (ELDR), brukar anordna förmöten med sina tillhörande stats- eller regeringschefer.

Utöver rådsmedlemmarna deltar även unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetespolitik i arbetet. Om dagordningen kräver det, kan stats- eller regeringscheferna biträdas av var sin minister medan kommissionens ordförande biträds av en kommissionär.[22]

Rådsmedlem Röster Medlem sedan Nationellt parti Europeiskt parti Senaste val Nästa val[23]
Europeiska unionen Europeiska rådets ordförande – 2009-12-01 CD&V EPP 2012 2014
Europeiska unionen Europeiska kommissionens ordförande – 2004-11-23 PSD EPP 2009 2014
Belgien Belgiens premiärminister &&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012 2011-12-06 PS PES 2010 2014
Bulgarien Bulgariens premiärminister &&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010 2009-07-27 GERB EPP 2009 2013
Cypern Cyperns president &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04 2008-02-28 AKEL – 2008 2013
Danmark Danmarks statsminister &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07 2011-10-03 S PES 2011 2015
Estland Estlands premiärminister &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04 2005-04-12 ER ELDR 2011 2015
Finland Finlands statsminister &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07 2011-06-22 SAML EPP 2011 2015
Frankrike Frankrikes president &&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029 2007-05-16 UMP EPP 2007 2012
Grekland Greklands premiärminister &&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012 2011-11-11 – – 2009 2012[23]
Irland Irlands premiärminister &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07 2011-03-09 FG EPP 2011 2016
Italien Italiens premiärminister &&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029 2011-11-16 – – 2008 2013
Kroatien Kroatiens premiärminister obs.[24] 2011-12-23 SDP PES 2011 2015
Lettland Lettlands premiärminister &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04 2009-03-12 JL EPP 2011 2015
Litauen Litauens premiärminister &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07 2008-12-09 TS EPP 2008 2012
Luxemburg Luxemburgs premiärminister &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04 1995-01-20 CSV EPP 2009 2014
Malta Maltas premiärminister &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 2004-05-01 PN EPP 2008 2013
Nederländerna Nederländernas premiärminister &&&&&&&&&&&&&013.&&&&&013 2010-10-14 VVD ELDR 2010 2014
Polen Polens premiärminister &&&&&&&&&&&&&027.&&&&&027 2007-11-16 PO EPP 2011 2015
Portugal Portugals premiärminister &&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012 2011-06-21 PSD EPP 2011 2015
Rumänien Rumäniens president &&&&&&&&&&&&&014.&&&&&014 2007-01-01 PD-L EPP 2009 2014
Slovakien Slovakiens premiärminister
   Iveta Radičová (avgående)
 &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07 2010-07-08 SDKÚ-DS EPP 2012 2016
Slovenien Sloveniens premiärminister &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04 2012-02-10 SDS EPP 2011 2015
Spanien Spaniens premiärminister &&&&&&&&&&&&&027.&&&&&027 2011-12-21 PP EPP 2011 2015
Storbritannien Storbritanniens premiärminister &&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029 2010-05-11 CON AECR 2010 2015
Sverige Sveriges statsminister &&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010 2006-10-06 M EPP 2010 2014
Tjeckien Tjeckiens premiärminister &&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012 2010-06-28 ODS AECR 2010 2014
Tyskland Tysklands förbundskansler &&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029 2005-11-22 CDU EPP 2009 2013
Ungern Ungerns premiärminister &&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012 2010-05-29 FIDESZ EPP 2010 2014
Österrike Österrikes förbundskansler &&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010 2008-12-02 SPÖ PES 2008 2013

[redigera] Omröstningsförfarande

Enligt fördraget om Europeiska unionen ska Europeiska rådet besluta med konsensus, utom i vissa fall som specificeras i fördragen.[25] Att en rådsmedlem avstår från att rösta hindrar inte att beslut kan fattas. Vid en omröstning kan en rådsmedlem företräda ytterligare en annan medlem.[3] Vid omröstningar som rör procedurfrågor och antagandet av arbetsordningen krävs endast enkel majoritet.[11] Kvalificerad majoritet krävs vid beslut som rör fastställandet av rådskonstellationerna och rotationen av ordföradenskapet i Europeiska unionens råd,[26] samt vid val av ordföranden.[27] När beslut fattas med kvalificerad majoritet gäller samma röstningsregler som i Europeiska unionens råd.[3]

[redigera] Andra konstellationer

Huvudartikel: Eurotoppmöten

Utöver de normala sammanträdena i Europeiska rådet, kan ordföranden även sammankalla informella sammanträden och sammanträden där endast stats- eller regeringscheferna för euroområdet ingår. Sådana eurotoppmöten beslutade euroområdets stats- eller regeringschefer i december 2011 ska hållas minst två gånger om året.[28] Beslutet formaliserades genom unionens finanspolitiska pakt i början av 2012. Den 1 mars 2012 valdes Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy även till ordförande för eurotoppmötena.

[redigera] Funktioner och befogenheter

[redigera] Fastställande av riktlinjer och mål

Enligt fördraget om Europeiska unionen ska Europeiska rådet ”ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och bestämma dess allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar”, men saknar lagstiftande funktion.[29] Istället för att anta lagstiftningsakter, sammanfattar Europeiska rådet sina överenskommelser i form av ”slutsatser”. För att få rättslig effekt måste dock slutsatserna implementeras antingen genom upprättandet av ett fördrag (eller annat mellanstatligt avtal) eller genom antagandet av lagstiftningsakter genom ett lagstiftningsförfarande, vilket inte sker av Europeiska rådet självt utan av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. I vissa fall, då Europeiska rådet utövar specifika funktioner enligt fördragen, kan institutionen anta beslut, vilka dock inte är lagstiftningsakter.[15]

Europeiska rådet fyller en viktig funktion i frågor som rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Enligt fördragen ska Europeiska rådet fastställa ”unionens strategiska intressen och mål” inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, inklusive frågor som har försvarsmässiga konsekvenser,[30] samt andra områden som rör Europeiska unionens yttre åtgärder.[31] För att kunna utföra sina funktioner kan Europeiska rådet inom dessa frågor anta beslut.[30] Vidare ska medlemsstaterna alltid konferera med varandra inom Europeiska rådet eller Europeiska unionens råd i frågor som rör utrikes- och säkerhetspolitiska frågor och som är relaterade till unionens intressen och mål.[32] Europeiska rådet kan med enhällighet besluta om att inrätta ett gemensamt försvar inom unionen. Ett sådant beslut måste dock även antas av medlemsstaterna i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser.[33] Utöver den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, fastställer Europeiska rådet även strategiska riktlinjer för politiken som rör området med frihet, säkerhet och rättvisa.[34] Det ingår också i institutionens uppdrag att regelbundet utvärdera hot mot unionen.[35] Utifrån rapporter från Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen, antar Europeiska rådet även riktlinjer för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik,[36] samt slutsatser om sysselsättningssituationen i unionen.[37]

[redigera] Funktioner relaterade till primärrätten

Utöver sin funktion med att dra upp riktlinjer och fastställa strategiska mål, spelar Europeiska rådet också en central roll vid fördragsändringar.[38] Detta eftersom det bara är Europeiska rådet som, med enkel majoritet, kan besluta att sammankalla ett konvent. Det är konventet som i sin tur fastställer mandatet för den regeringskonferens som utarbetar fördragsändringarna. Europeiska rådet kan också, om ändringarna är begränsade, med enkel majoritet självt fastställa mandatet för regeringskonferensen.[39] Fördragsändringar som rör unionens politik och inre åtgärder och som inte utvidgar unionens befogenheter kan antas med enhällighet direkt av Europeiska rådet, men träder i kraft först efter att alla medlemsstater har ratificerat ändringarna i enlighet med sina respektive konstitutionella bestämmelser.[40] Europeiska rådet kan också, med Europaparlamentets godkännande, ändra så att Europeiska unionens råd kan fatta beslut med kvalificerad majoritet istället för med enhällighet i de frågor, med undantag för de med försvarspolitisk karaktär, där rådet ska besluta med enhällighet enligt fördragen samt ersätta det särskilda lagstiftningsförfarandet inom ett visst politikområde med ordinarie lagstiftningsförfarande.[41][42][43]

Europeiska rådet fastställer också de medlemskapsvillkor som måste tas i beaktande av Europeiska unionens råd när unionen utvidgas till att innefatta fler stater.[44] Om en medlemsstat vill utträda ur unionen ska den anmäla detta till Europeiska rådet.[45] Europeiska rådet kan också fastslå att en medlemsstat bryter mot unionens grundläggande värden, vilket möjliggör för Europeiska unionens råd att frånta medlemsstaten dess rösträtt.[46] Medlemsstaten i fråga har möjlighet att få beslutet prövat i Europeiska unionens domstol.[47] På initiativ från Danmark, Frankrike respektive Nederländerna, kan Europeiska rådet med enhällighet ändra ställningen i förhållande till unionen för ett danskt, franskt eller nederländskt yttersta randområde eller utomeuropeiskt land och territorium.[48]

[redigera] Funktioner relaterade till andra institutioner

Europeiska rådet fyller flera viktiga funktioner i samspelet med unionens andra institutioner, däribland att med enhällighet bestämma Europaparlamentets mandatfördelning mellan medlemsstaterna,[49] med enhällighet bestämma antalet ledamöter i Europeiska kommissionen,[50][51] med kvalificerad majoritet föreslå Europaparlamentet vem som ska utses till Europeiska kommissionens ordförande med hänsyn till resultatet i Europaparlamentsvalet och slutligen utse Europeiska kommissionen i sin helhet efter Europaparlamentets godkännande.[52] Europeiska rådet utser också med kvalificerad majoritet den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik, efter godkännande av kommissionens ordförande.[53] Även Europeiska centralbankens direktion utses genom kvalificerad majoritet av Europeiska rådet.[54]

Efter varje sammanträde måste Europeiska rådets ordförande rapportera till Europaparlamentet,[14] som även kan inbjuda Europeiska rådets ordförande i andra sammanhang.[55] Europaparlamentets talman kan på motsvarande sätt inbjudas till Europeiska rådets sammanträden.[56] Europeiska centralbanken måste årligen avge en rapport till bland annat Europeiska rådet.[57]

Medlemsstaterna samt unionens övriga institutioner har möjlighet att väcka talan mot Europeiska rådet vid Europeiska unionens domstol om de anser att Europeiska rådet har handlat i strid mot fördragen.[58]

[redigera] Relationen till Europeiska unionens råd

Även om Europeiska rådet och Europeiska unionens råd ofta sammanblandas på grund av sina liknande namn, är det två helt olika institutioner. De upprätthåller dock ett nära samarbete, inte minst genom att rådet för allmänna frågor ansvarar för att bereda Europeiska rådets sammanträden.[59] Dessutom fungerar Europeiska rådet som en instans dit Europeiska unionens råd kan hänskjuta frågor av känslig karaktär vid beslut med kvalificerad majoritet inom gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken,[60] samt vid lagstiftning inom sociala trygghetens område,[61] straffrättsligt samarbete,[62][63] inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet,[64] och polisiärt samarbete.[65] När ett lagstiftningsärende hänskjuts till Europeiska rådet avbryts lagstiftningsförfarandet och Europeiska rådet har normalt fyra månader på sig att lösa frågan. Europeiska rådet kan därefter välja att återsända förslaget så att Europeiska unionens råd kan återuppta lagstiftningsförfarandet.

[redigera] Säte och administration

Justus Lipsius-byggnaden där sammanträdena brukar äga rum.

Genom en förklaring fogad till Nicefördraget i början av 2000-talet kom Europeiska unionens medlemsstater överens om att Europeiska rådet på sikt skulle få ett permanent säte, istället för att rotera mellan medlemsstaterna i likhet med ordförandeskapet. Enligt förklaringen skulle hälften av Europeiska rådets möten hållas i Bryssel, Belgien, från och med 2002 fram till dess att unionen hade minst 18 medlemsstater. Därefter skulle alla sammanträden hållas i Bryssel, utom i undantagsfall. Detta innebar att Europeiska rådet sedan den 1 maj 2004, då unionen utvidgades från 15 till 25 medlemsstater, har sitt permanenta säte i Bryssel. De främsta anledningarna till att ha ett permanent säte var logistiska eller säkerhetsrelaterade. Bryssel ansågs lämpligt dels med tanke på rådets säte, dels på grund av den belgiska polisens långa erfarenhet av demonstrationer och av att upprätta den säkerhet som krävs.

I december 2007 var frågan om det permanenta sätet nära att leda till en kris mellan Belgien och Portugal. Portugals regering ville att företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i Europeiska rådet, skulle underteckna Lissabonfördraget i Lissabon, Portugal, medan Belgiens regering höll fast vid att Europeiska rådets sammanträden skulle äga rum i Bryssel. Problemet löstes genom att ledarna först samlades i Lissabon för att underteckna fördraget, för att därefter flyga till Bryssel för att hålla sammanträdet.[66] I januari 2012 var Europeiska rådet nära att tvingas flytta sitt sammanträde till Luxemburg på grund av force majeure, eftersom sammanträdet sammanföll med en strejk bland flygkontrollanter.

Europeiska rådets sammanträden äger vanligtvis rum i Justus Lipsius-byggnaden, som även är säte för Europeiska unionens råd. Dock planerar Europeiska rådet att flytta in i Résidence Palace när renoveringen av byggnaden är avklarad under 2014.[67] Även Europeiska unionens råd kommer att ha lokaler i byggnaden, som kommer att ändra namn till ”Europa”. Europeiska rådet saknar nästintill en egen organisation, utan bistås istället av generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd.[68] Dess ordförande har däremot ett eget kabinett bestående av de närmaste medarbetarna. Lön, arvode och pension för Europeiska rådets ordförande fastställs av Europeiska unionens råd.[69]

[redigera] Öppenhet och tillgång till handlingar

Eftersom Europeiska rådet saknar lagstiftande funktion måste inte dess sammanträden vara öppna enligt Europeiska unionens fördrag, vilket de inte heller är. Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska dock ”unionens institutioner, organ och byråer utföra sitt arbete så öppet som möjlig”.[70] Då Europeiska rådets arbete ofta består av känsliga förhandlingar mellan medlemsstaterna är sällan de förberedande dokumenten offentliga. Däremot publiceras alltid Europeiska rådets slutsatser för allmänheten samt en referenslista för de dokument som lagts fram för institutionen.

[redigera] Se även

[redigera] Referenser

[redigera] Noter

  1. ^ [a b c] ”Artikel 13.1 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 22. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  2. ^ [a b c] ”Artikel 15.2 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 23. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  3. ^ [a b c] ”Artikel 235.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 152-153. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  4. ^ ”Artikel 235.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 153. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  5. ^ ”Artikel 15.1 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 23. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  6. ^ ”Artikel 1.2 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 52. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:315:0051:0055:SV:PDF. 
  7. ^ [a b] ”Evolution of the European Council: The implications of a permanent seat” (på engelska). Christine Stark. 2002-12-02. http://www.dragoman.org/ec/belfast-2002.pdf. Läst 2012-01-10. 
  8. ^ ”Europeiska rådet samlar statsministrarna”. EU-upplysningen. 2012-01-02. http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/EUs-institutioner/Europeiska-radet/. Läst 2012-01-10. 
  9. ^ ”Avdelning III i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 22-27. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  10. ^ ”Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 47-200. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  11. ^ [a b] ”Artikel 235.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 153. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  12. ^ ”Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 52-55. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:315:0051:0055:SV:PDF. 
  13. ^ ”Artikel 15.3 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 23. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  14. ^ [a b] ”Artikel 15.6 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 23-24. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  15. ^ [a b] ”Sammanfattande uppställningar”. Interinstitutionella publikationshandboken. Europeiska unionens publikationsbyrå. http://publications.europa.eu/code/sv/sv-130800-tab.htm. 
  16. ^ ”Artikel 15.5 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 23. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  17. ^ ”Barnier wants single president for the EU” (på engelska). EurActiv.com. 2011-05-10. http://www.euractiv.com/future-eu/barnier-wants-single-president-eu-news-504706. Läst 2012-01-11. 
  18. ^ ”Andrew Duff launches Convention Agenda” (på engelska). Andrew Duff. 2011-12-01. http://andrewduff.eu/en/article/2011/538248/andrew-duff-launches-convention-agenda. Läst 2012-01-19. 
  19. ^ ”Europeiska rådets beslut av den 1 december 2009 om val av Europeiska rådets ordförande (2009/879/EU)”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 48. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2009:315:0048:0048:SV:PDF. 
  20. ^ ”Herman Van Rompuy re-elected president” (på engelska). Europeiska rådet. 2012-03-01. http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/ec/128420.pdf. Läst 2012-03-01. 
  21. ^ ”Artikel 10.2 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 20. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  22. ^ ”Artikel 15.3 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 23. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  23. ^ [a b] Årtalen för nästkommande val är preliminära. Datumen kan komma att ändras som följd av att nyval utlyses.
  24. ^ Kroatien har observatörstatus i Europeiska rådet fram till dess att anslutningsfördraget 2011 har trätt i kraft. I anslutningsfördraget tilldelas Kroatien 7 röster.
  25. ^ ”Artikel 15.4 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 23. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  26. ^ ”Artikel 236 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 153. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  27. ^ ”Artikel 15.5 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 23. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  28. ^ ”Uttalande från euroområdets stats- och regeringschefer”. Europeiska rådet. 2011-12-09. http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/sv/ec/126664.pdf. Läst 2012-01-01. 
  29. ^ ”Artikel 15.1 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 23. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  30. ^ [a b] ”Artikel 26.1 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 31. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  31. ^ ”Artikel 22.1 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 29. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  32. ^ ”Artikel 32 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 34. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  33. ^ ”Artikel 42.2 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 38. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  34. ^ ”Artikel 68 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 74. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  35. ^ ”Artikel 222.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 148. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  36. ^ ”Artikel 121.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 97. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  37. ^ ”Artikel 148 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 112-113. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  38. ^ ”Artikel 48 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 41-43. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  39. ^ ”Artikel 48.3 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 42. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  40. ^ ”Artikel 48.6 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 42. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  41. ^ ”Artikel 48.7 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 43. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  42. ^ ”Artikel 31.3 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 34. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  43. ^ ”Artikel 312.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 182. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  44. ^ ”Artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 43. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  45. ^ ”Artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 43-44. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  46. ^ ”Artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 19-20. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  47. ^ ”Artikel 269 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 164. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  48. ^ ”Artikel 355.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 198. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  49. ^ ”Artikel 14.2 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 22-23. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  50. ^ ”Artikel 17.5 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 25. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  51. ^ ”Artikel 244 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 155. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  52. ^ ”Artikel 17.7 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 26. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  53. ^ ”Artikel 18.1 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 26. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  54. ^ ”Artikel 283.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 168. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  55. ^ ”Artikel 230 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 151. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  56. ^ ”Artikel 235.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 153. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  57. ^ ”Artikel 284.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 168. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  58. ^ ”Artikel 265 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 163. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  59. ^ ”Artikel 16.6 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 24. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  60. ^ ”Artikel 31.2 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 33-34. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0013:0046:SV:PDF. 
  61. ^ ”Artikel 48 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 67. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  62. ^ ”Artikel 82.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 80. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  63. ^ ”Artikel 83.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 81. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  64. ^ ”Artikel 86.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 82. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  65. ^ ”Artikel 87.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 82. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  66. ^ ”EU leaders to sign up to new treaty” (på engelska). EUobserver. 2007-12-13. http://euobserver.com/9/25320. Läst 2012-01-19. 
  67. ^ ”Europa: En byggnad för Europeiska rådet”. Europeiska rådet. http://www.european-council.europa.eu/the-institution/europa-building.aspx?lang=sv. Läst 2012-02-25. 
  68. ^ ”Artikel 235.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 153. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  69. ^ ”Artikel 243 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 155. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 
  70. ^ ”Artikel 15.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 83, 30.3.2010, s. 54. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0047:0200:SV:PDF. 

[redigera] Externa länkar

v • d • r
Europeiska unionens institutioner
Europeiska unionens flagga EU-portalen — metasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Europeiska_r%C3%A5det&oldid=16067262"
Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk