Europeiska unionens budget

Från Wikipedia
Version från den 12 januari 2018 kl. 12.25 av Nablicus (Diskussion | Bidrag) (uppdaterar 2017 års siffra)






Inkomstområden 2016

  BNI-avgift (72,9 %)
  Momsbaserad avgift (13,1 %)
  Traditionella egna medel (tull- och sockeravgifter) (12,9 %)
  Övriga inkomster (1,1 %)





Utgiftsområden 2016

  Hållbar tillväxt: naturtillgångar (38,3 %)
  Smart tillväxt för alla (46,1 %)
  Administration (6,2 %)
  Europa i världen (7,1 %)
  Säkerhet och medborgar­skap (2,1 %)
  Särskilda instrument (0,2 %)

Europeiska unionens budget är den allmänna budget som Europaparlamentet och Europeiska unionens råd antar årligen och som innehåller en sammanställning av unionens planerade inkomster och utgifter under det kommande kalenderåret. Budgeten omfattar cirka 130 miljarder euro, vilket motsvarar ungefär en procent av medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI) eller en femtiondedel av medlemsstaternas samlade nationella budgetar.

Till skillnad från medlemsstaterna får unionen inte gå med underskott, vilket innebär att budgetens inkomster och utgifter måste balansera varandra. Budgeten finansieras huvudsakligen av BNI-avgifter från medlemsstaterna samt momsbaserade avgifter och så kallade traditionella egna medel.

Största delen av budgeten flödar tillbaka till medlemsstaterna i form av omfördelande bidrag och åtgärder för att skapa tillväxt och jobb. Runt 6 procent av budgeten går till administration. Mer ekonomiskt utvecklade medlemsstater bidrar med en större andel till budgetens finansiering, medan mindre ekonomiskt utvecklade medlemsstater erhåller en större andel av satsningarna.

Budgetsystemet

Europeiska unionens budget utgör en av tre delar av unionens budgetsystem. De två andra är systemet med egna medel och den fleråriga budgetramen. Finansieringen av budgeten fastställs genom systemet med egna medel. Egna medel är de medel som unionen själv förfogar över och kan använda för sin verksamhet. Detta innefattar de avgifter som medlemsstaterna betalar in till unionen. De egna medlen sätter taket för hur stora åtaganden och betalningar unionen kan ha varje år.

Genom den fleråriga budgetramen fastställs i stora drag hur unionens egna medel ska användas till dess olika verksamhetsområden. Budgetramen upprättas för en period av sju år i taget och syftar till att säkerställa att unionen har en regelbunden utveckling av sina utgifter inom gränserna för vad dess egna medel tillåter. Den preciserar hur stora unionens åtaganden ska vara per utgiftskategori.

Unionens årliga budget är den tredje delen av budgetsystemet och preciserar i detalj hur utgifterna ska fördelas under ett kalenderår. Budgeten måste vara förenlig med de utgiftstak som finns fastställda i den fleråriga budgetramen. Till skillnad från medlemsstaterna får unionen inte gå med underskott, vilket innebär att budgetens inkomster och utgifter måste balansera varandra.[1]

Budgetförfarande

Europaparlamentet fyller tillsammans med rådet en nyckelroll i budgetförfarandet.

Den årliga budgeten antas i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande som kallas för budgetförfarandet. Europaparlamentet och Europeiska unionens råd ansvarar gemensamt för antagandet av budgeten.[2] Budgeten måste vara förenlig med de årliga utgiftsbegränsningar som är satta i den fleråriga budgetramen.[3]

Europeiska kommissionen lägger fram ett förslag till budget baserat på institutionernas prognostiserade utgifter. Rådet behandlar budgeten först och antar sin ståndpunkt, som översänds till Europaparlamentet. Om Europaparlamentet inom 42 dagar godkänner rådets ståndpunkt eller avstår från att fatta något beslut, är budgeten antagen. I annat fall ska Europaparlamentet, efter beslut med absolut majoritet, översända sin ståndpunkt till rådet. I så fall ska en förlikningskommitté bestående av företrädare för parlamentet och rådet sammankallas för att nå en överenskommelse. Om en överenskommelse inte kan nås måste kommissionen lägga fram ett nytt förslag till budget. Budgetförfarandet avslutas med att Europaparlamentets talman förklarar budgeten antagen.[2][4]

Kontinuerliga sammanträden äger rum mellan Europaparlamentets talman och rådets och kommissionens ordförande kring budgetförfarandet.[5] Genom ett interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen har institutionerna fastställt mer detaljerade bestämmelser om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning.[6]

Genomförande och ansvarsfrihet

Europeiska kommissionen ansvarar tillsammans med medlemsstaterna för genomförandet av budgeten. Detta ska ske i enlighet med de bestämmelser om budgetens uppställning och genomförande och om redovisning och revision som Europaparlamentet och rådet har antagit genom en förordning i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.[7] Kommissionen rapporterar årligen till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av föregående års budget, inklusive en redovisning av unionens tillgångar och skulder.[8]

Både Europaparlamentet och rådet har till uppgift att granska kommissionens genomförande av budgeten. Europaparlamentet beviljar därefter kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten på rekommendation av rådet och mot bakgrund av rapporter från Europeiska revisionsrätten.[9] Parlamentet har vid två tillfällen nekat kommissionen ansvarsfrihet; den första gången var 1984 och den andra gången var 1998. Det andra fallet ledde till att en undersökningskommitté tillsattes för att utreda oegentligheter inom kommissionen. Kommitténs resultat ledde till att kommissionen Santer avgick.[10]

Varje år sammanställer revisionsrätten hur stor andel av budgeten som har betalats ut felaktigt. Andelen ligger vanligtvis runt 3–5 procent, vilket är över revisionsrättens krav om 2 procent. Att en utbetalning har skett felaktigt behöver inte nödvändigtvis innebära att det rör sig om korruption eller oegentligheter. I många fall handlar det om att en underskrift saknas eller att en offentlig handling inte har upprättats på ett korrekt sätt. De flesta felaktiga utbetalningarna sker av medlemsstaterna, som i praktiken administrerar runt 80 procent av budgeten.[11]

Om revisionsrätten, eller någon annan institution, misstänker oegentligheter eller annan olaglig verksamhet kan de anmäla detta till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

Inkomster och utgifter

Den årliga budgeten finansieras genom systemet med egna medel, som innebär att medlemsstaterna enligt ett fastställt och enhetligt regelverk överför avgifter som blir unionens egna medel. Den fleråriga budgetramen fastställer hur de egna medlen ska användas och hur mycket unionen får spendera per år för att säkerställa en regelbunden utveckling av utgifterna inom gränserna för vad de egna medlen tillåter. Eftersom unionen inte har möjlighet att gå med underskott måste inkomster och utgifter alltid balansera varandra.

Inkomstområden

Egna medel

Egna medel är de medel som medlemsstaterna har överfört till unionen och som finansierar unionens budget. Till skillnad från de flesta andra internationella organisationer finansieras unionens verksamhet inte av bidrag från dess medlemsstater. Istället finns det ett enhetligt regelverk som bestämmer hur mycket varje medlemsstat ska betala in baserat på bland annat dess bruttonationalinkomst (BNI). Unionens egna medel är inte föremål för något godkännande av de nationella myndigheterna. Medlemsstaterna kan inte heller kräva vad deras andelar av budgeten ska gå till. Enligt universalitetsprincipen görs det ingen skillnad på de inbetalda medlen, utan alla medel omfördelas till att täcka alla utgifter.

Det finns tre olika typer av egna medel: traditionella egna medel, momsbaserade avgifter och BNI-avgifter. Även om traditionella egna medel, i form av tull- och sockeravgifter, ursprungligen var tänkta att täcka budgetens alla utgifter utgör denna typ av egna medel en förhållandevis liten andel av hela budgeten.

Historiskt har istället momsbaserade avgifter utgjort den största inkomstposten i unionens budget. Den momsbaserade avgiften innebär att alla medlemsstater betalar en enhetlig avgift på 0,3 procent av den mervärdesskatt som de uppbär. Den momsbaserade avgiften har dock under 1990- och 2000-talet gradvis ersatts av en BNI-baserad avgift. Denna avgift täcker hela mellanskillnaden mellan unionens utgifter och inkomsterna från de traditionella medlen och den momsbaserade avgiften. De egna medlen får inte överstiga en viss procentsats som fastställs genom systemet med egna medel. Den nuvarande procentsatsen är 1,23 procent av unionens samlade bruttonationalinkomst.

Flera medlemsstater har erhållit särskilda rabatter på sina bidrag till unionens budget. Storbritannien fick 1984 en rabatt som minskar dess nettobidrag till budgeten med 66 procent. Även Danmark, Nederländerna, Sverige, Tyskland och Österrike har i olika former fått rabatter för att minska deras stora nettobidrag till budgeten.

Fördelningen av egna medel efter medlemsstat för budgetåret 2017[12]
(euro)
Medlemsstat Traditionella egna medel Momsbaserade avgifter och BNI-avgifter (9) = (3)+(7)
Egna medel
(1)
Sockeravgifter, netto (75 %)
(2)
Tullavgifter, netto (75 %)
(3) = (1)+(2)
Totalt, netto
(4)
Momsbaserade egna medel
(5)
BNI-baserade egna medel
(6)
Brittisk rabatt
(7)=(4)+(5)+(6)
Nationella avgifter, totalt
(8)
Andel (%)
Belgien Belgien &&&&&&&&07000000.&&&&&07 000 000 &&&&&02113800000.&&&&&02 113 800 000 &&&&&02120800000.&&&&&02 120 800 000 &&&&&&0530323200.&&&&&0530 323 200 &&&&&02652185262.&&&&&02 652 185 262 &&&&&&0290503877.&&&&&0290 503 877 &&&&&03473012339.&&&&&03 473 012 339 &&&&&&&&&&&&&&03.1500003,15 &&&&&05593812339.&&&&&05 593 812 339
Bulgarien Bulgarien &&&&&&&&&0400000.&&&&&0400 000 &&&&&&&067900000.&&&&&067 900 000 &&&&&&&068300000.&&&&&068 300 000 &&&&&&&064650300.&&&&&064 650 300 &&&&&&0274168204.&&&&&0274 168 204 &&&&&&&030030680.&&&&&030 030 680 &&&&&&0368849184.&&&&&0368 849 184 &&&&&&&&&&&&&&00.3300000,33 &&&&&&0437149184.&&&&&0437 149 184
Cypern Cypern &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&019600000.&&&&&019 600 000 &&&&&&&019600000.&&&&&019 600 000 &&&&&&&026562750.&&&&&026 562 750 &&&&&&0107616977.&&&&&0107 616 977 &&&&&&&011787695.&&&&&011 787 695 &&&&&&0145967422.&&&&&0145 967 422 &&&&&&&&&&&&&&00.1300000,13 &&&&&&0165567422.&&&&&0165 567 422
Danmark Danmark &&&&&&&&03600000.&&&&&03 600 000 &&&&&&0415800000.&&&&&0415 800 000 &&&&&&0419400000.&&&&&0419 400 000 &&&&&&0318802500.&&&&&0318 802 500 &&&&&01772149611.&&&&&01 772 149 611 &&&&&&&052449934.&&&&&052 449 934 &&&&&02143402045.&&&&&02 143 402 045 &&&&&&&&&&&&&&01.9400001,94 &&&&&02562802045.&&&&&02 562 802 045
Estland Estland &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&029900000.&&&&&029 900 000 &&&&&&&029900000.&&&&&029 900 000 &&&&&&&032484900.&&&&&032 484 900 &&&&&&0133401053.&&&&&0133 401 053 &&&&&&&014611922.&&&&&014 611 922 &&&&&&0180497875.&&&&&0180 497 875 &&&&&&&&&&&&&&00.1600000,16 &&&&&&0210397875.&&&&&0210 397 875
Finland Finland &&&&&&&&&0800000.&&&&&0800 000 &&&&&&0137600000.&&&&&0137 600 000 &&&&&&0138400000.&&&&&0138 400 000 &&&&&&0279193200.&&&&&0279 193 200 &&&&&01319277122.&&&&&01 319 277 122 &&&&&&0144505410.&&&&&0144 505 410 &&&&&01742975732.&&&&&01 742 975 732 &&&&&&&&&&&&&&01.5800001,58 &&&&&01881375732.&&&&&01 881 375 732
Frankrike Frankrike &&&&&&&033000000.&&&&&033 000 000 &&&&&01743100000.&&&&&01 743 100 000 &&&&&01776100000.&&&&&01 776 100 000 &&&&&02984214000.&&&&&02 984 214 000 &&&&014151561702.&&&&&014 151 561 702 &&&&&01550074045.&&&&&01 550 074 045 &&&&018685849747.&&&&&018 685 849 747 &&&&&&&&&&&&&016.95000016,95 &&&&020461949747.&&&&&020 461 949 747
Grekland Grekland &&&&&&&&01500000.&&&&&01 500 000 &&&&&&0155400000.&&&&&0155 400 000 &&&&&&0156900000.&&&&&0156 900 000 &&&&&&0233254800.&&&&&0233 254 800 &&&&&01107352169.&&&&&01 107 352 169 &&&&&&0121292468.&&&&&0121 292 468 &&&&&01461899437.&&&&&01 461 899 437 &&&&&&&&&&&&&&01.3300001,33 &&&&&01618799437.&&&&&01 618 799 437
Irland Irland &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&0333500000.&&&&&0333 500 000 &&&&&&0333500000.&&&&&0333 500 000 &&&&&&0251320200.&&&&&0251 320 200 &&&&&01245213840.&&&&&01 245 213 840 &&&&&&0136392979.&&&&&0136 392 979 &&&&&01632927019.&&&&&01 632 927 019 &&&&&&&&&&&&&&01.4800001,48 &&&&&01966427019.&&&&&01 966 427 019
Italien Italien &&&&&&&&05000000.&&&&&05 000 000 &&&&&01952000000.&&&&&01 952 000 000 &&&&&01957000000.&&&&&01 957 000 000 &&&&&01872447000.&&&&&01 872 447 000 &&&&010404694494.&&&&&010 404 694 494 &&&&&01139665517.&&&&&01 139 665 517 &&&&013416807011.&&&&&013 416 807 011 &&&&&&&&&&&&&012.17000012,17 &&&&015373807011.&&&&&015 373 807 011
Kroatien Kroatien &&&&&&&&01900000.&&&&&01 900 000 &&&&&&&047300000.&&&&&047 300 000 &&&&&&&049200000.&&&&&049 200 000 &&&&&&&068895300.&&&&&068 895 300 &&&&&&0279124109.&&&&&0279 124 109 &&&&&&&030573518.&&&&&030 573 518 &&&&&&0378592927.&&&&&0378 592 927 &&&&&&&&&&&&&&00.3400000,34 &&&&&&0427792927.&&&&&0427 792 927
Lettland Lettland &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&034000000.&&&&&034 000 000 &&&&&&&034000000.&&&&&034 000 000 &&&&&&&031362900.&&&&&031 362 900 &&&&&&0166542719.&&&&&0166 542 719 &&&&&&&018242053.&&&&&018 242 053 &&&&&&0216147672.&&&&&0216 147 672 &&&&&&&&&&&&&&00.2000000,20 &&&&&&0250147672.&&&&&0250 147 672
Litauen Litauen &&&&&&&&&0900000.&&&&&0900 000 &&&&&&&085900000.&&&&&085 900 000 &&&&&&&086800000.&&&&&086 800 000 &&&&&&&048017700.&&&&&048 017 700 &&&&&&0240472304.&&&&&0240 472 304 &&&&&&&026339840.&&&&&026 339 840 &&&&&&0314829844.&&&&&0314 829 844 &&&&&&&&&&&&&&00.2900000,29 &&&&&&0401629844.&&&&&0401 629 844
Luxemburg Luxemburg &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&019000000.&&&&&019 000 000 &&&&&&&019000000.&&&&&019 000 000 &&&&&&&054522600.&&&&&054 522 600 &&&&&&0220894200.&&&&&0220 894 200 &&&&&&&024195377.&&&&&024 195 377 &&&&&&0299612177.&&&&&0299 612 177 &&&&&&&&&&&&&&00.2700000,27 &&&&&&0318612177.&&&&&0318 612 177
Malta Malta &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&013200000.&&&&&013 200 000 &&&&&&&013200000.&&&&&013 200 000 &&&&&&&014510700.&&&&&014 510 700 &&&&&&&058789006.&&&&&058 789 006 &&&&&&&&06439382.&&&&&06 439 382 &&&&&&&079739088.&&&&&079 739 088 &&&&&&&&&&&&&&00.&700000,07 &&&&&&&092939088.&&&&&092 939 088
Nederländerna Nederländerna &&&&&&&&07700000.&&&&&07 700 000 &&&&&02555700000.&&&&&02 555 700 000 &&&&&02563400000.&&&&&02 563 400 000 &&&&&&0432688500.&&&&&0432 688 500 &&&&&04400829115.&&&&&04 400 829 115 &&&&&0-631971309.1000000−631 971 308 &&&&&04201546307.&&&&&04 201 546 307 &&&&&&&&&&&&&&03.8100003,81 &&&&&06764946307.&&&&&06 764 946 307
Polen Polen &&&&&&&013700000.&&&&&013 700 000 &&&&&&0602600000.&&&&&0602 600 000 &&&&&&0616300000.&&&&&0616 300 000 &&&&&&0566854800.&&&&&0566 854 800 &&&&&02631522997.&&&&&02 631 522 997 &&&&&&0288240661.&&&&&0288 240 661 &&&&&03486618458.&&&&&03 486 618 458 &&&&&&&&&&&&&&03.1600003,16 &&&&&04102918458.&&&&&04 102 918 458
Portugal Portugal &&&&&&&&&0200000.&&&&&0200 000 &&&&&&0136800000.&&&&&0136 800 000 &&&&&&0137000000.&&&&&0137 000 000 &&&&&&0268796700.&&&&&0268 796 700 &&&&&01140945973.&&&&&01 140 945 973 &&&&&&0124972125.&&&&&0124 972 125 &&&&&01534714798.&&&&&01 534 714 798 &&&&&&&&&&&&&&01.3900001,39 &&&&&01671714798.&&&&&01 671 714 798
Rumänien Rumänien &&&&&&&&01000000.&&&&&01 000 000 &&&&&&0141000000.&&&&&0141 000 000 &&&&&&0142000000.&&&&&0142 000 000 &&&&&&0178125900.&&&&&0178 125 900 &&&&&01074870480.&&&&&01 074 870 480 &&&&&&0117734627.&&&&&0117 734 627 &&&&&01370731007.&&&&&01 370 731 007 &&&&&&&&&&&&&&01.2400001,24 &&&&&01512731007.&&&&&01 512 731 007
Slovakien Slovakien &&&&&&&&01400000.&&&&&01 400 000 &&&&&&0100600000.&&&&&0100 600 000 &&&&&&0102000000.&&&&&0102 000 000 &&&&&&&082906200.&&&&&082 906 200 &&&&&&0494607834.&&&&&0494 607 834 &&&&&&&054176266.&&&&&054 176 266 &&&&&&0631690300.&&&&&0631 690 300 &&&&&&&&&&&&&&00.5700000,57 &&&&&&0733690300.&&&&&0733 690 300
Slovenien Slovenien &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&&&&&073600000.&&&&&073 600 000 &&&&&&&073600000.&&&&&073 600 000 &&&&&&&055640700.&&&&&055 640 700 &&&&&&0245927749.&&&&&0245 927 749 &&&&&&&026937396.&&&&&026 937 396 &&&&&&0328505845.&&&&&0328 505 845 &&&&&&&&&&&&&&00.3000000,30 &&&&&&0402105845.&&&&&0402 105 845
Spanien Spanien &&&&&&&&05000000.&&&&&05 000 000 &&&&&01501400000.&&&&&01 501 400 000 &&&&&01506400000.&&&&&01 506 400 000 &&&&&01470944400.&&&&&01 470 944 400 &&&&&07052176340.&&&&&07 052 176 340 &&&&&&0772451531.&&&&&0772 451 531 &&&&&09295572271.&&&&&09 295 572 271 &&&&&&&&&&&&&&08.4300008,43 &&&&010801972271.&&&&&010 801 972 271
Storbritannien Storbritannien &&&&&&&010100000.&&&&&010 100 000 &&&&&03423800000.&&&&&03 423 800 000 &&&&&03433900000.&&&&&03 433 900 000 &&&&&03551661900.&&&&&03 551 661 900 &&&&015396581074.&&&&&015 396 581 074 &&&&0-5057511241.1000000−5 057 511 240 &&&&013890731734.&&&&&013 890 731 734 &&&&&&&&&&&&&012.60000012,60 &&&&017324631734.&&&&&017 324 631 734
Sverige Sverige &&&&&&&&02800000.&&&&&02 800 000 &&&&&&0575000000.&&&&&0575 000 000 &&&&&&0577800000.&&&&&0577 800 000 &&&&&&0320007300.&&&&&0320 007 300 &&&&&03114839510.&&&&&03 114 839 510 &&&&&0-112861024.1000000−112 861 023 &&&&&03321985787.&&&&&03 321 985 787 &&&&&&&&&&&&&&03.&100003,01 &&&&&03899785787.&&&&&03 899 785 787
Tjeckien Tjeckien &&&&&&&&03600000.&&&&&03 600 000 &&&&&&0265700000.&&&&&0265 700 000 &&&&&&0269300000.&&&&&0269 300 000 &&&&&&0212455800.&&&&&0212 455 800 &&&&&01000109543.&&&&&01 000 109 543 &&&&&&0109545778.&&&&&0109 545 778 &&&&&01322111121.&&&&&01 322 111 121 &&&&&&&&&&&&&&01.2000001,20 &&&&&01591411121.&&&&&01 591 411 121
Tyskland Tyskland &&&&&&&028100000.&&&&&028 100 000 &&&&&04415800000.&&&&&04 415 800 000 &&&&&04443900000.&&&&&04 443 900 000 &&&&&02025927900.&&&&&02 025 927 900 &&&&020091013685.&&&&&020 091 013 685 &&&&&&0572333117.&&&&&0572 333 117 &&&&022689274702.&&&&&022 689 274 702 &&&&&&&&&&&&&020.58000020,58 &&&&027133174702.&&&&&027 133 174 702
Ungern Ungern &&&&&&&&02200000.&&&&&02 200 000 &&&&&&0150100000.&&&&&0150 100 000 &&&&&&0140130000.&&&&&0140 130 000 &&&&&&0121008900.&&&&&0121 008 900 &&&&&&0702585079.&&&&&0702 585 079 &&&&&&&076956799.&&&&&076 956 799 &&&&&&0919671878.&&&&&0919 671 878 &&&&&&&&&&&&&&00.8300000,83 &&&&&01071971878.&&&&&01 071 971 878
Österrike Österrike &&&&&&&&03400000.&&&&&03 400 000 &&&&&&0223600000.&&&&&0223 600 000 &&&&&&0227000000.&&&&&0227 000 000 &&&&&&0482235600.&&&&&0482 235 600 &&&&&02172588564.&&&&&02 172 588 564 &&&&&&&061890574.&&&&&061 890 574 &&&&&02716714738.&&&&&02 716 714 738 &&&&&&&&&&&&&&02.4600002,46 &&&&&02943714738.&&&&&02 943 714 738
Europeiska unionen Europeiska unionen &&&&&&0133300000.&&&&&0133 300 000 &&&&021333700000.&&&&&021 333 700 000 &&&&021467000000.&&&&&021 467 000 000 &&&&016598937750.&&&&&016 598 937 750 &&&&093652040715.&&&&&093 652 040 715 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 &&&0110250978465.&&&&&0110 250 978 465 &&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0100,00 &&&0131717978465.&&&&&0131 717 978 465

Övriga inkomster

Utöver de egna medlen kommer en mindre andel av budgetens inkomster från bland annat skatter som unionens anställda betalar, bidrag från tredjeländer för diverse olika projekt och program samt böter från företag som bryter mot konkurrenslagstiftningen.[13]

Utgiftsområden

Huvudartikel: Fleråriga budgetramen

I enlighet med den fleråriga budgetramen fördelas budgeten över olika utgiftskategorier, som var och en motsvarar ett visst verksamhetsområde. Den största andelen av budgeten satsas på förvaltning och utveckling av naturtillgångar, ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt konkurrenskraft för tillväxt och jobb. En mindre andel läggs på bland annat administration, säkerhet och utrikespolitik.

Smart tillväxt för alla

Den största utgiftskategorin är ”Smart tillväxt för alla”, som i sin tur består av två underkategorier: ”Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning” och ”Konkurrenskraft för tillväxt och jobb”. Denna utgiftskategori utgör närmare hälften av unionens budget och omfattar bland annat stöd till regional utveckling och sysselsättning, forskning, energi och transporter.[14]

Hållbar tillväxt: naturtillgångar

Den näst största utgiftskategorin är ”Hållbar tillväxt: naturtillgångar”, som står för ungefär 40 procent av budgetens utgifter. Denna utgiftskategori omfattar bland annat den gemensamma jordbruks- och fiskeripolitiken, miljöpolitiken och landsbygdsutveckling.[14] Historiskt har denna utgiftskategori varit den största utgiftsposten i unionens budget, men den har gradvis minskat.

Administration

Utgiftskategorin ”Administration” innefattar alla utgifter för unionens institutioner, organ och byråer, däribland personal- och lokalkostnader och kostnaden för översättning och tolkning. Dessa kostnader utgör runt 6 procent av budgetens utgifter. Kostnaden för att översätta och tolka mellan unionens officiella språk uppgår till ungefär 1 procent av budgetens utgifter.

Europa i världen

Utgiftskategorin ”Europa i världen” står för runt 6 procent av budgetens utgifter och omfattar bland annat unionens utrikes- och säkerhetspolitik, humanitärt bistånd samt stöd i olika former till grannländer och kandidatländer.[14]

Säkerhet och medborgarskap

Den minsta utgiftskategorin är ”Säkerhet och medborgarskap”, som utgör ungefär 1,5 procent av budgetens utgifter. Denna utgiftskategori omfattar bland annat unionens gränsskydd, det gemensamma asylsystemet, det rättsliga samarbetet, kultur, folkhälsa och konsumentskydd.[14] Större delen av kostnaderna för bland annat gränsskydd och asylsystemet står dock medlemsstaterna för, vilket förklarar varför utgiftsposten utgör en så liten andel av unionens totala utgifter.

Medlemsstaternas nettoflöde

Större delen av unionens budget återflödar till medlemsstaterna i form av olika omfördelande bidrag och åtgärder för att skapa tillväxt och jobb. Eftersom medlemsstater med en större bruttonationalinkomst betalar mer till unionens egna medel än medlemsstater med en mindre bruttonationalinkomst, samtidigt som en större del av unionens utgifter läggs på mindre ekonomiskt utvecklade medlemsstater, har unionens budget en kraftigt omfördelande effekt. Det innebär att mer ekonomiskt utvecklade medlemsstater bidrar med en större andel till budgetens finansiering, medan mindre ekonomiskt utvecklade medlemsstater erhåller en större andel av satsningarna. Skillnaden mellan en medlemsstats bidrag till budgeten och dess återflöde i form av stöd och bidrag från unionen utgör dess nettoflöde.

Medlemsstaternas nettoflöde för budgeten 2013 presenteras nedan.[15]

Avgifter till unionens egna medel 2013 (miljoner euro)

Återflöde från unionens budget 2013 (miljoner euro)

Nettoflöde från unionens budget 2013 (miljoner euro)

Nettoflöde per capita från unionens budget 2013 (euro)

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ ”Artikel 310 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 181. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  2. ^ [a b] ”Artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 183-185. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  3. ^ ”Artikel 312.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 182. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  4. ^ ”Budgetförfarandet”. Europaparlamentet. http://www.europarl.europa.eu/aboutparliament/sv/20150201PVL00005/Budgetbefogenheter. Läst 13 april 2013. 
  5. ^ ”Artikel 324 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 188. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  6. ^ ”Interinstitutionellt avtal av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (2013/C 373/01)”. EUT C 373, 20.12.2013, s. 1-11. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/TXT/PDF/?uri=CELEX:32013Q1220(01). 
  7. ^ ”Artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 186. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  8. ^ ”Artikel 318 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 186. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  9. ^ ”Artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 186-187. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  10. ^ ”Budgetary control : 1996 discharge raises issue of confidence in the Commission” (på engelska). Europaparlamentet. http://www.europarl.europa.eu/election/bilan/en/pf1901en.htm. Läst 2 mars 2012. 
  11. ^ ”Sverige vägrar EU-kommissionen ansvarsfrihet”. Europaportalen. 13 februari 2015. http://www.europaportalen.se/2015/02/sverige-vagrar-eu-kommissionen-ansvarsfrihet. Läst 30 juli 2015. 
  12. ^ ”Tabell 7 i slutgiltigt antagande (EU, Euratom) 2018/292 av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017”. EUT L 51, 28.2.2017, s. 21. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32017B0292. 
  13. ^ ”Council agrees on own resources package” (på engelska). Europeiska unionens råd. 22 januari 2014. http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-5587-2014-INIT/en/pdf. Läst 30 juli 2015. 
  14. ^ [a b c d] ”EU:s inkomster och utgifter”. EU-upplysningen. 10 april 2015. http://eu-upplysningen.se/Om-EU/EUs-budget/EUs-inkomster-och-utgifter/. Läst 30 juli 2015. 
  15. ^ ”Vad EU-länderna betalar och vad de får tillbaka”. EU-upplysningen. 11 december 2014. http://eu-upplysningen.se/Om-EU/EUs-budget/Vad-EU-landerna-betalar-och-vad-de-far-tillbaka/. Läst 30 juli 2015. 
Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.