Eurovision Song Contest 2010

Från Wikipedia
Eurovision Song Contest 2010
"Share The Moment"
Lena Meyer-Landrut, vinnaren år 2010
Datum
Semifinal 125 maj 2010[1]
Semifinal 227 maj 2010[1]
Final29 maj 2010[1]
Arrangemang
PlatsNorge Norge, Bærum, Oslo
ArenaFornebu/Telenor Arena
TV-bolagNRK
ProgramledareNadia Hasnaoui, Erik Solbakken och Haddy N'jie (NRK)[2]
Christine Meltzer och Edward af Sillén (SVT)[3]
Bidrag
Vinnare Tyskland (Lena Meyer-Landrut med låten "Satellite")
Röstningssystem
Varje land ger 1–8, 10 och 12 poäng till de 10 favoritbidragen. Favoritbidragen bestäms med hjälp av telefon- och SMS-röster, samt juryer (i både semifinalerna och finalen.)
Antal bidrag39 länder; 25 i finalen (5 direktkvalificerade, 10 från var semifinalerna), 17 länder i vardera semifinal
Debutanteringa
Återvändande Georgien
Tillbakadragande Andorra
 Montenegro
 Tjeckien
 Ungern
Pausunderhållning
Öppningsakt
Översikt över låtar från tidigare år samt Alexander Rybak uppträdde (finalen)
Mellanakt
*Hur människan formar ljud (semifinal 1)
*Kör som gör verkliga ljud under en ung killes färd till Oslo och arenan (semifinal 2)
*Världens största flashmob (finalen)
Eurovision Song Contest
◄ 2009 Eurovision Song Contest 2010 2011 ►

Eurovision Song Contest 2010 var den 55:e Eurovision Song Contest-tävlingen. Tävlingen ägde rum i Telenor Arena i området Fornebu i Bærums kommun i Akershus fylke i södra delen av Storosloområdet i Norge. Norge hade uppdraget att arrangera tävlingen sedan Alexander Rybak vunnit 2009 års Eurovision Song Contest med låten "Fairytale". Det var tredje gången Norge stod som värd för tävlingen; de tidigare tillfällena var 1986 och 1996. Semifinalerna ägde rum den 25 och 27 maj 2010 och finalen arrangerades den 29 maj.[4][5] I likhet med Eurovision Song Contest 1999 är detta det senaste datum som finalen någonsin ägt rum på. Vinnare blev Tysklands Lena Meyer-Landrut med låten "Satellite".

Omröstningsförfarandet som använts i semifinalerna förändrades detta år, genom att man införde en kombination av nationell jury och telefonröster, ett system som användes i finalen året innan. 39 länder deltog i tävlingen[6] i och med att Georgien[7] återvände till tävlingen samtidigt som fyra länder som deltog 2009 (Andorra,[8] Tjeckien,[9][10] Ungern,[11] och Montenegro[12][13]) under hösten 2009 meddelade sitt avhopp från årets upplaga. Litauen bekräftade till en början att de inte hade råd att deltaga, men tack vare sponsorer kunde de ändå skicka en representant.[6][14]

Den 7 februari lottades vilka länder som skulle tävla i respektive semifinal och den 23 mars hölls startordningslottningen. Senast den 22 mars skulle alla länder ha valt bidrag, något som Ukraina inte hann göra och därmed fick de betala en straffavgift. Den 24 mars valde de sitt bidrag.

Tävlingsupplägg[redigera | redigera wikitext]

Röstningen[redigera | redigera wikitext]

Den 11 oktober 2009 meddelade European Broadcasting Union (EBU) att formatet på semifinalerna skulle komma att ändras. Från och med 2010 års tävling infördes 50/50-systemet som fanns i 2009 års final även i semifinalerna. Resultaten av semifinalerna fastställdes genom en kombination av 50% nationell jury och 50% telefonröster. De tio länder som fått högst poäng i respektive semifinal kvalificerade sig till finalen.[15]

Den 26 oktober 2009 meddelade EBU att man skulle kunna ringa och telefonrösta under hela programmet, från det att programmet startade till cirka 15 minuter efter sista låten spelats. Tidigare år hade man bara kunnat telefonrösta sedan sista låten spelats.[16]

Jurygrupperna[redigera | redigera wikitext]

I semifinalerna hade varje tävlande land en nationell jury. En av orsakerna till att EBU införde juryn var för att politisk röstning/svågerpolitik inte skulle avgöra semifinalerna vilket EBU hoppades juryn skulle stoppa.[källa behövs] Det var endast de länder som tävlade i semifinalen som kunde rösta, dock inklusive tre direktkvalificerade länder i semifinal 1 och två direktkvalificerade länder i semifinal 2. Juryn bestod av fem personer som har jobbar/jobbat med musik, exempelvis som låtskrivare, artist etc. Ingen av jurymedlemmarna fick arbeta för ett annat tävlande lands deltagare, utan allt skulle vara helt opartiskt. Även i finalen hade varje land en nationell jurygrupp. I finalen röstar alla länder.

Programledare[redigera | redigera wikitext]

Den 10 mars 2010 meddelade NRK att Nadia Hasnaoui, Erik Solbakken och Haddy N'jie skulle vara programledare.[2] De ledde både semifinalerna och finalen. EBU och NRK meddelade att Erik Solbakken och Haddy N'jie skulle öppna showerna och presentera och mingla med artisterna. Nadia Hasnaoui skötte röstningsmomentet och tog emot poängen från länderna. Det var andra gången i tävlingens historia som det var tre programledare i tävlingen.

Innan beskedet om programledarna hade kommit, spekulerades det i norska medier om vilka TV-personligheter som skulle bli programledare för tävlingen. NRK-programledarna Jon Almaas och Fredrik Skavlan på programmen "Nytt på nytt" och "Først & sist" samt TV2-duon Thomas Numme och Harald Rønneberg var personer som hade diskuterats som programledare för evenemanget. Tidningen "Dagbladet" gjorde en undersökning om vem läsarna skulle vilja se som programledare.[17] Även Bobbysocks bestående av Elisabeth Andreassen och Hanne Krogh, som vann Eurovision Song Contest med La det swinge år 1985, hade nämnts som programledarkandidater.

Arenan[redigera | redigera wikitext]

Den norska kulturministern Trond Giske och chefen för NRK, Hans-Tore Bjerkaas, enades om en budget på 17 miljoner euro (150 miljoner norska kronor).[18] Detta belopp var lägre än det belopp som spenderats i Moskva, men var större än det belopp som var använts vid 2007 års tävling i Helsingfors.[19] NRK blev tvungna att stryka vissa andra större programsatsningar för att ha råd att arrangera tävlingen. Under pågående repetitioner meddelade NRK att om man vann tävlingen även det här året, så skulle man inte ha råd att arrangera tävlingen nästkommande år.

På en presskonferens i Oslo den 27 maj 2009 meddelades att tävlingen skulle att hållas i huvudstaden Oslo med omnejd. NRK hävdade att Oslo var den enda staden med erforderlig kapacitet, lokaler och infrastruktur för att kunna hålla tävlingen. Dock var det fler städer runt om i Norge som var intresserade av att bli värdstäder. Den 3 juli 2009 bestämde NRK att tävlingen skulle äga rum i den nybyggda Fornebu Arena, även känd som Telenor Arena.[4]

Vykorten som spelades upp mellan bidragen var för första gången förlagda i arenan. Kameran åkte runt i arenan samtidigt som vykortet för det aktuella landet visades.

Större händelser kring Eurovisionen[redigera | redigera wikitext]

Kontroverserna kring Ukraina[redigera | redigera wikitext]

I december 2009 valde Ukrainas nationella TV-bolag NTU internt ut Vasyl Lazarovich att representera landet. Den 6 mars 2010 valdes hans bidrag "I Love You" ut via en nationell uttagning. Men när NTU fick nya programchefer efter landets presidentval fick inte längre Vasyl representera sitt hemland, eftersom tv-ledningen ansåg att låten inte var tillräckligt bra.[20] Istället valde NTU att göra om hela uttagningen, endast ett par dagar före EBU:s deadline. Man gjorde en ny final med 20 deltagare (där Vasyl deltog med sitt forna vinnarbidrag). Vinnaren blev artisten Alyosha med låten "To be free". Bara timmar efter den nya finalen slutat kom det fram att låten bryter mot 1 oktoberregeln, den regel som säger att vinnarbidragen inte får ha varit publicerade före den 1 oktober 2009. Det kom fram att låten legat på Alyoshas MySpace sedan 2008, vilket gjorde att låten diskvalificerades. När detta skedde hade EBU:s deadline gått ut för att hitta bidrag. Ukrainas delegation åkte till Oslo den 22 mars utan bidrag. Detta gjorde att EBU:s referensgrupp valde att ge Ukraina en straffavgift för att de inte levererat sitt bidrag i tid.[21]Referensgruppen beslutade att Ukraina var tvungna att senast den 26 mars ha valt ett nytt bidrag och eventuellt en ny artist. Den 24 mars valde Ukraina att låta Alyosha framföra låten "Sweet People" istället.[22] Låten slutade senare på tionde plats i finalen.

Vulkanutbrott drabbade Eurovisionen[redigera | redigera wikitext]

På grund av askmolnet från vulkanen Eyjafjallajökull tvingades EBU justera planeringen av tävlingen. Schemaläggningen av inspelning av landsvykorten påverkades. När nya askmoln dök upp samtidigt som repetitionerna för artisterna pågick för fullt i Oslo tvingades Irland och Nederländerna ta omvägar för att hinna till Oslo i tid.[23] Nederländernas och Irlands delegationer hann komma till Oslo i tid till sina repetitioner. Däremot tvingades Storbritanniens delegation åka en 48-timmarsfärja till Oslo. Dock lyckades även Storbritanniens delegation komma till Oslo i tid för sin första repetition den 22 maj.

Sverige missade finalen[redigera | redigera wikitext]

För första gången under de 50 år som Sverige deltagit i Eurovision Song Contest röstades inte Sverige vidare till finalen. Så länge Sverige deltagit i tävlingen (sedan 1958 med undantag för 1964, 1970 och 1976) hade Sverige alltid lyckats nå finalen. En av förklaringarna till denna långvariga finalsvit kan vara att det först på 90-talet var möjligt att inte kvala in (innan dess hade alla deltagare gått till final). Från och med 2004 instiftades en semifinal och Sverige missade finalen 2010 med fem poängs marginal.

Efter att finalen hållits visade det sig att Sverige hamnat bäst av de som ej gick vidare, det vill säga på tjugosjätte plats.

Om enbart tv-tittarna hade haft makten i tävlingen hade Sverige gått vidare till finalen.[24] En av anledningen till att Sverige åkte ut var att svenska juryn/tittarna gav Cypern 6 poäng. Eftersom det saknades 5 poäng för att Sverige skulle gå till finalen istället för Cypern som kom på 10:e och sista plats att gå till finalen, var de svenska poängen avgörande.[25]

En möjlig orsak är att de internationella jurygrupperna som användes i Melodifestivalen placerade Sveriges bidrag endast som sjua, vilket uppfattas som att det förutsade hur det skulle gå för Sverige om man tog det bidraget. De internationella jurygrupperna hade ”Keep on Walking” med Salem al Fakir som favorit, vilket kanske hade lett till en bättre placering med hjälp av det bidraget. ”This is my life” hamnade som 11:e i semifinalen till juryns favör, vilket det också blev i kombination med tittarrösterna som i sin tur placerade ”This is my life” som 9:e plats, vilket hade lett till en finalplats.

Störning i Spaniens nummer[redigera | redigera wikitext]

Mitt i Spaniens nummer i finalen hoppade plötsligt en man vid namn Jimmy Jump upp på scenen och ställde sig i den spanska truppen. Under 20 sekunder stod han med och dansade för sig själv innan säkerhetsvakter kom upp på scenen och grep honom. Han dömdes senare till 15 000 norska kronor i böter.

Trots störningen fortsatte Spaniens artist Daniel Diges att sjunga låten. Efteråt beslutade EBU:s dåvarande högste chef, Svante Stockselius, att man på grund av det som hänt skulle låta Spanien ta om sitt nummer.[26]

"Big Four"-vinst[redigera | redigera wikitext]

För andra gången i Eurovisionens historia vann Tyskland. Vinsten innebar att ett "Big Four"-land vann tävlingen för första gången sedan "Big Four"-systemet infördes år 1999. Tysklands bidrag var sedan tidigare favorittippad att vinna tävlingen.

Tävlande länder[redigera | redigera wikitext]

  Deltagare år 2010, i final
  Deltagare som röstades ut i semifinalerna
  Deltagare från tidigare år, men inte 2010
  Har aldrig deltagit

EBU bekräftade på en presskonferens den 13 maj 2009 att länder som Kazakstan, Palestina och Qatar inte är berättigade att vara med i framtiden då de geografiskt befinner sig utanför det europeiska sändningsområdet. Det sades också att det inte finns några nya potentiella aktiva länder eftersom alla som är berättigade redan är med, men det kan finnas nya sändningsföretag i europeiska länder som redan har minst en medlem.[27]

EBU meddelade tidigt under sommaren 2009 att man skulle försöka få gamla länder att återkomma till tävlingen. Men vare sig Italien,[28] Monaco[29] eller Österrike[30] valde att återkomma. Luxemburg var under hösten 2009 intresserade av att återkomma till tävlingen,[31] men de bestämde sig för att inte deltaga.[32] San Marino uttryckte sitt intresse av att återvända till tävlingen efter sitt avhopp efter 2008 års tävling,[33] men den 15 december 2009 meddelade de att de inte skulle återvända till tävlingen på grund av ekonomiska problem.[34]

Georgien återvände till tävlingen 2010, efter att ha hoppat av 2009 års tävling.[7]

Däremot valde Tjeckien, Andorra, Montenegro och Ungern som tävlade i 2009 års Eurovision att inte delta 2010. Tjeckiens anledning var att landet hittills, de tre år som de tävlat, aldrig har lyckats kvalificera sig till finalen, utan som bäst har slutat på plats 40.[9][10] Andorras[8], Montenegros[12] och Ungerns[11] anledning var att de inte hade råd att deltaga 2010.

I december 2009 skulle EBU besluta om huruvida Liechtenstein skulle få medlemskap i EBU och därmed få delta i Eurovision Song Contest. Liechtenstein meddelade under hösten 2009 att de skulle försöka få medlemskap till tävlingen 2010, men sedan drog de tillbaka sin intresseanmälan. Istället ska de försöka komma med till 2011 års tävling.[35]

Semifinalerna[redigera | redigera wikitext]

  Tävlande länder i semifinal 1
  Tävlande länder i semifinal 2
  Extraröstande länder i semifinal 1
  Extraröstande länder i semifinal 2

34 av de 39 tävlande länderna i 2010 års Eurovision var tvungna att kvalificera sig genom semifinaler. Från varje semifinal gick de tio länder som fått högst poäng, genom en kombination av jury- och telefonröster i varje land, till finalen. Sammanlagt blev det alltså 20 länder av 34 som tog sig till finalen. Semifinalerna sändes den 25 och 27 maj. Programledare i semifinalerna var Nadia Hasnaoui, Erik Solbakken och Haddy N'jie, som även var programledare för finalen 29 maj.

Lottningen om vilka länder som skulle tävla i respektive semifinal utfördes den 7 februari 2010, medan startordningen lottades den 23 mars. Senast den 22 mars skulle de tävlande länderna ha valt artist och bidrag.

Semifinalsdragningen[redigera | redigera wikitext]

Semifinalsdragningen[36] hölls den 7 februari 2010, där man lottade om vilka semifinalländer som skulle tävla i respektive semifinal. Innan dragningen skedde hade EBU delat in de 34 länderna i fem grupper, baserade på geografiskt läge samt resultat från tidigare år. Från varje grupp gick fyra länder till den ena semifinalen och tre till den andra, utom i den sista gruppen där tre var gick till respektive semifinal. Detta eftersom den sista gruppen innehöll endast sex länder. I semifinalsdragningen lottade man även om i vilken semifinal som de direktkvalificerade finalländerna (The Big Four och Norge) var tvungna att sända och rösta i. Det var det tredje året som man lottade om vilka länder som ska tävla i respektive semifinal.
Som en del av lottningen lottade man också om vilka länder i semifinalerna som skulle starta i den första respektive andra delen i varje semifinal. Detta gjorde man eftersom alla delegater skulle veta vilken dag man skulle repetera i arenan i maj.[37]

Lottningen av semifinalsdragningen startordningen leddes av NRK-profilen Peter Svaar.

Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Grupp 5

Semifinal 1[redigera | redigera wikitext]

  • Den första semifinalen sändes den 25 maj från Telenor Arena i Oslo.
  • De tio länder som fick högst antal poäng, genom en kombination av jury- och telefonröster i varje land kom att gå till finalen den 29 maj.
  • Frankrike, Spanien och Tyskland måste sända och rösta i semifinal 1. Frankrike bad EBU om att få byta semifinal, de lottades till den andra semifinalen från början.[38]
  • Den 23 mars lottades startordningen för finalen. Serbien och Vitryssland lottades först och blev därför "wildcards" som fick bestämma sitt startnummer själva. Övriga länder lottades till sitt startnummer.
  • Inga poäng eller placeringar för semifinalen avslöjades förrän finalen hade avgjorts(man fick dock reda på vilka som gick vidare men inget om den exakta placeringen för de som åkte ut eller gick vidare). Detta för att inget land skulle kunna få fördelar genom att man medvetet vet hur landet placerade sig i semifinalen. Däremot gick EBU ut med på en presskonferens dagen efter semifinalen med att det skiljde bara tre poäng mellan 10:an och 11:an. Dessutom var det i ett land, man har inte sagt vilket, endast använt sig av juryröster, för att det var för få som telefonröstade.[39]
  • I vissa länder blev sändningen osynkad, dvs. ljudet låg före bilden. EBU meddelade efter sändningen att TV-sändningen från NRK var helt okej, så felet låg hos de nationella TV-bolagens utsändningar.[40]
  • Samtliga 39 tävlande länder sände semifinalen. Utöver dessa sändes den även i Ungern, Montenegro, Kosovo, Kazakstan, Australien och Nya Zeeland.
NrLandArtistSångÖversättningSpråkPlaceringPoäng
1 MoldavienSun Stroke Project & Olia TiraRun Away—engelska1052
2 RysslandPeter Nalitch & FriendsLost And Forgotten—engelska774
3 EstlandMalcolm Lincoln & Manpower 4Siren—engelska1439
4 SlovakienKristína PelákováHorehronie—slovakiska1624
5 FinlandKuunkuiskaajatTyölki ellää—finska1149
6 LettlandAishaWhat For—engelska1711
7 SerbienMilan StankovićOvo je Balkan—serbiska579
8 Bosnien och HercegovinaVukašin BrajićThunder and Lightning—engelska859
9 PolenMarcin MrozińskiLegenda—engelska, polska1344
10 BelgienTom DiceMe and My Guitar—engelska1167
11 MaltaThea GarrettMy Dream—engelska1245
12 AlbanienJuliana PashaIt's All About You—engelska676
13 GreklandGiorgos Alkaios & FriendsOpa—grekiska2133
14 PortugalFilipa AzevedoHá dias assim—portugisiska489
15 MakedonienGjoko Taneski feat. Billy Zver & PejcinJas Ja Imam Silata—makedonska1537
16 Vitryssland3+2 feat. Robert WellsButterflies—engelska959
17 IslandHera BjörkJe ne sais quoi—engelska, franska3123

Det tio länder som kvalificerade sig till finalen avslöjades i följande ordning:

Semifinal 2[redigera | redigera wikitext]

  • Den andra semifinalen sändes den 27 maj från Telenor Arena i Oslo.
  • De tio länder som fått högst antal poäng, genom en kombination av jury- och telefonröster i varje land kom att gå till finalen den 29 maj.
  • Norge och Storbritannien måste sända och rösta i semifinal 2.
  • Den 23 mars lottades startordningen för finalen. Schweiz och Bulgarien lottades först och blev därför "wildcards" som fick bestämma sitt startnummer själva. Övriga länder lottades till sitt startnummer.
  • Inga poäng eller placeringar för semifinalen avslöjades förrän finalen hade avgjorts. Detta för att inget land skulle kunna få fördelar genom att man medvetet vet hur landet placerade sig i semifinalen(man fick dock reda på vilka som gick vidare men inget om den exakta placeringen för de som åkte ut eller gick vidare).
  • För första gången sedan kvalomgångarna infördes 2004 missade Sverige finalen. Däremot var Sverige endast fem poäng från att gå vidare.
NrLandArtistSångÖversättningSpråkPlaceringPoäng
1 LitauenInCultoEastern European Funk—engelska1244
2 ArmenienEva RivasApricot Stone—engelska683
3 IsraelHarel SkaatMilim—hebreiska871
4 DanmarkChristina Chanée & Tomas N'evergreenIn a Moment Like This—engelska5101
5 SchweizMichael von der HeideIl pleut de l'or—franska172
6 SverigeAnna BergendahlThis Is My Life—engelska1162
7 AzerbajdzjanSafura AlizadehDrip Drop—engelska2113
8 UkrainaAlyoshaSweet People—engelska777
9 NederländernaSienekeIk ben verliefd (Sha-la-lie)—nederländska1429
10 RumänienPaula Seling & OviPlaying with Fire—engelska4104
11 SlovenienRoka Žlindre & KalamariNarodnozabavni rock—slovenska166
12 IrlandNiamh KavanaghIt's for You—engelska967
13 BulgarienMiroAngel si ti—bulgariska, engelska1519
14 CypernJon Lilygreen & The IslandersLife Looks Better in Spring—engelska1067
15 KroatienFeminnemLako je sve—kroatiska1333
16 GeorgienSopo NizjaradzeShine—engelska3106
17 TurkietmaNgaWe Could Be the Same—engelska1118

Det tio länder som kvalificerade sig till finalen avslöjades i följande ordning:

Finalen[redigera | redigera wikitext]

Finalen ägde rum i Telenor Arena, Oslo, Baerum, Norge den 29 maj.

De 25 finalisterna var:

  • "The Big Four", alltså Storbritannien, Frankrike, Spanien och Tyskland. (Dessa är markerade med '4Q')
  • Värdlandet Norge. (Är markerad WQ)
  • De tio länderna som fick högst antal poäng i semifinal 1 (genom en kombination av jury- och telefonröster.) (Är markerade med 'SF1')
  • De tio länderna som fick högst antal poäng i semifinal 2 (genom en kombination av jury- och telefonröster.) (Är markerade med 'SF2')

Finalsystemet som användes i Eurovision år 2009 återanvändes i Eurovision år 2010. Detta innebar att varje land hade en jury som satte poäng och telefon- och SMS-röster som tittarna gav. Sedan sattes juryns och tittarnas poäng samman, och varje land fick ut sin kombinerade poängskala (12, 10, 8 ... 1 poäng). Startordningen för de fem direktkvalificerade länderna lottades den 23 mars. Tyskland blev framlottad först och fick därmed välja sitt eget startnummer. Övriga fyra länder fick lottade startnummer. Även de 20 semifinalisterna som gick till finalen fick lottade startnummer, vilket lottades direkt efter de två semifinalerna.

NrLandArtistSångÖversättningSpråkPlaceringPoängKval.
1 AzerbajdzjanSafura AlizadehDrip Drop—engelska5145SF2
2 SpanienDaniel DigesAlgo pequeñito—spanska15684Q
3 NorgeDidrik Solli-TangenMy Heart is Yours—engelska2035WQ
4 MoldavienSun Stroke Project & Olia TiraRun Away—engelska2227SF1
5 CypernJon Lilygreen & The IslandersLife Looks Better In Spring—engelska2127SF2
6 Bosnien och HercegovinaVukašin BrajićThunder and Lightning—engelska1751SF1
7 BelgienTom DiceMe and My Guitar—engelska6143SF1
8 SerbienMilan StankovićOvo je Balkan—serbiska1372SF1
9 Vitryssland3+2 feat. Robert WellsButterflies—engelska2418SF1
10 IrlandNiamh KavanaghIt's for You—engelska2325SF2
11 GreklandGiorgos Alkaios & FriendsOpa—grekiska8140SF1
12 StorbritannienJosh DubovieThat Sounds Good to Me—engelska25104Q
13 GeorgienSopo NizjaradzeShine—engelska9138SF2
14 TurkietmaNgaWe Could Be the Same—engelska2170SF2
15 AlbanienJuliana PashaIt's All About You—engelska1662SF1
16 IslandHera BjörkJe ne sais quoi—engelska, franska1941SF1
17 UkrainaAlyoshaSweet People—engelska10108SF2
18 FrankrikeJessy MatadorAllez! Ola! Olé!—franska12824Q
19 RumänienPaula Seling & OviPlaying with Fire—engelska3162SF2
20 RysslandPeter Nalitch & FriendsLost And Forgotten—engelska1190SF1
21 ArmenienEva RivasApricot Stone—engelska7141SF2
22 TysklandLena Meyer-LandrutSatellite—engelska12464Q
23 PortugalFilipa AzevedoHá dias assim—portugisiska1843SF1
24 IsraelHarel SkaatMilim—hebreiska1471SF2
25 DanmarkChanée & N'evergreenIn a Moment Like This—engelska4149SF2

Omröstningen[redigera | redigera wikitext]

2010 års finalomröstning blev till en början mycket spännande. Efter att Rumänien röstat som första land låg Danmark etta, vilket landet behöll fram till den tredje omgången då gick Belgien om. I den femte omgången gick Grekland om Belgien, men efter den sjunde omröstningen gick Tyskland om och låg på första plats. Därefter började Tyskland utöka sin ledning mer och mer, även om både Turkiet, Grekland, Belgien och Danmark låg strax efter under hela omröstningen. Precis före den tjugonde röstningsomgången började Tyskland få ganska låga poäng, men trots det höll landet avståndet till de andra länderna. Under den senare delen av röstningen började Rumänien avancera mot toppen, samtidigt som Bosnien började åka ned i resultatlistan. Under resten av omröstningen höll Tyskland ledningen och vann med 76 poängs marginal, mot tvåan Turkiet. Tyskland var för övrigt det enda landet som fick över 200 poäng det här året.

Trots att det var 50/50-system så var det ganska mycket svågerpolitik som folk i publiken buade åt. Bland annat gav Portugal sina 12 poäng till Spanien, och Cypern gav sin tolva till Grekland och tvärt om. Även när Ryssland fick höga poäng av sina grannländer buades det i publiken. Dessutom fick vissa länders grannländer höga poäng, trots att det var 50/50-system. Däremot blev visst resultat ganska intressant då varken Finland eller Island gav Norge några poäng.

I 2010 års Eurovision var det sex länder som hade svenska eller delvis svenska upphovspersoner i bidragen, ej inräknat bidraget som tävlade för Sverige. Dessa länder var: Azerbajdzjan, Danmark, Georgien, Irland, Norge och Vitryssland. Alla dessa länder tog sig till finalen, där Danmark, Azerbajdzjan och Georgien hamnade i topp 10, medan Irland, Norge och Vitryssland hamnade i botten. En lustig detalj som kan nämnas är att samtliga länder som hade svensk inblandning, utom Sverige, tog sig till final.

Flera länder som tävlade i finalen fick både sina bästa respektive sina sämsta placeringar på länge. Tyskland väntade 28 år på sin andra seger, och dessutom var det deras bästa placering sedan 2004. Även Belgien och Danmark fick sina bästa placeringar på länge. Armenien, Azerbajdzjan och Grekland fortsatte att sluta i topp 10, och Georgien fick sin första topp 10-placering. Även Frankrike fick bra slutplacering, även om man slutade utanför topp 10 det här året. Värre blev det för både Bosnien och Hercegovina, Israel, Island och Norge som slutade i bottenträsket. Norges placering, tjugondeplatsen, är den hittills sämsta slutplaceringen sedan 2003 för ett värdland. Cypern, som inte lyckats kvalificera sig till finalen sedan 2004, slutade på tjugoförstaplats. Även Moldavien, Irland, Vitryssland och Storbritannien fick nöja sig med att komma i slutet av finalresultatet. För Storbritannien innebär detta att man för tredje gången kommer sist i tävlingen under 2000-talet.

Finalröstningsordning[redigera | redigera wikitext]

Under finalkvällen avlade de 39 tävlande länderna sina röster i följande ordning. Ordningen lottades fram i samband med startordningslottningen den 23 mars.

Nr Land Poängutdelare
1  Rumänien Malvina Cservenschi
2  Irland Derek Mooney
3  Tyskland Hape Kerkeling
4  Serbien Maja Nikolić
5  Albanien Leon Menkshi
6  Turkiet Meltem Ersan Yazgan
7  Kroatien Mila Horvat
8  Polen Aleksandra Rosiak
9  Bosnien och Hercegovina Ivana Vidmar
10  Finland Johanna Pirttilahti
11  Slovenien Andrea F
12  Estland Rolf Junior
13  Ryssland Oksana Fjodorova
14  Portugal Ana Galvão
15  Azerbajdzjan Tamilla Shirinova
16  Grekland Alexis Kostalas
17  Island Yohanna
18  Danmark Bryan Rice
19  Frankrike Audrey Chauveau
20  Spanien Ainhoa Arbizu
Nr Land Poängutdelare
21  Slovakien Ľubomír Bajaník
22  Bulgarien Desislava Dobreva
23  Ukraina Iryna Zhuravska
24  Lettland Kārlis Būmeisters
25  Malta Chiara Siracusa
26  Norge Anne Rimmen
27  Cypern Christina Metaxa
28  Litauen Giedrius Masalskis
29  Vitryssland Aljaksej Hrysjyn
30  Schweiz Christa Rigozzi
31  Belgien Katja Retsin
32  Storbritannien Scott Mills
33  Nederländerna Yolanthe Cabau van Kasbergen
34  Israel Ofer Nachshon
35  Makedonien Maja Daniels
36  Moldavien Tanya Cerga
37  Georgien Mariam Vashadze
38  Sverige Eric Saade
39  Armenien Nazeni Hovhannisyan

Resultattabeller[redigera | redigera wikitext]

Icke kvalificerade länder[redigera | redigera wikitext]

Nedan redovisas de länder som inte lyckades ta sig till final och ordningen som de kom poängmässigt.

26.  Sverige (62), semifinal 2
27.  Finland (49), semifinal 1
28.  Malta (45), semifinal 1
29.  Litauen (44), semifinal 2
30.  Polen (44), semifinal 1
31.  Estland (39), semifinal 1
32.  Makedonien (37), semifinal 1
33.  Kroatien (33), semifinal 2
34.  Nederländerna (29), semifinal 2
35.  Bulgarien (19), semifinal 2
36.  Slovakien (16), semifinal 1
37.  Lettland (11), semifinal 1
38.  Slovenien (6), semifinal 2
39.  Schweiz (2), semifinal 2

Poängtavlor[redigera | redigera wikitext]

Semifinal 1[redigera | redigera wikitext]

Nedan redovisas hur varje lands 50/50-poäng fördelades under första semifinalen. Länder med beige bakgrund tog sig vidare till finalen.

Röster
Totalt Moldavien Ryssland Estland Slovakien Finland Lettland Serbien Bosnien och Hercegovina Polen Belgien Malta Albanien Grekland Portugal Makedonien Vitryssland Island Frankrike Tyskland Spanien
Bidrag Moldavien 52 5 - - - - 1 - - 2 7 - 4 8 7 10 - 3 - 5
Ryssland 74 12 12 - 3 10 4 2 8 5 - - 3 1 - 12 - - 1 -
Estland 39 - - - 12 12 - 1 5 - - 1 1 4 - 1 2 - - -
Slovakien 24 - - - 2 - 6 5 - 1 1 - - 5 - - 5 - - -
Finland 49 - 3 10 2 6 - - 1 7 2 - - - - 7 6 - 3 2
Lettland 11 - - 6 - 5 - - - - - - - - - - - - - -
Serbien 79 3 4 1 6 - 3 12 - 3 - 3 7 2 10 - 3 12 4 6
Bosnien och Hercegovina 59 1 2 - 5 - - 12 6 - 3 7 5 - 8 4 - 6 - -
Polen 44 2 6 - - - 4 - - 6 - 6 - - - 3 - 7 7 3
Belgien 167 6 10 8 10 10 8 7 4 12 12 4 10 12 4 8 12 10 12 8
Malta 45 - - 3 12 1 1 - 6 - - 2 2 3 6 2 4 - 2 1
Albanien 76 - - - - 4 - 2 7 4 8 6 12 - 12 - 10 2 5 4
Grekland 133 7 7 2 8 8 - 10 8 7 10 8 10 10 3 5 8 4 8 10
Portugal 89 5 - 5 4 6 7 5 3 2 4 4 5 - 2 - 7 8 10 12
Makedonien 37 4 1 - 1 - - 8 10 - - - 12 - - - 1 - - -
Vitryssland 59 8 12 4 3 - 5 - - 3 - 5 - 6 7 5 - 1 - -
Island 123 10 8 7 7 7 2 3 - 10 12 10 8 8 6 1 6 5 6 7

Semifinal 2[redigera | redigera wikitext]

Nedan redovisas hur varje lands 50/50-poäng fördelades under andra semifinalen. Länder med beige bakgrund tog sig vidare till finalen.

Röster
Totalt Litauen Armenien Israel Danmark Schweiz Sverige Azerbajdzjan Ukraina Nederländerna Rumänien Slovenien Irland Bulgarien Cypern Kroatien Georgien Turkiet Norge Storbritannien
Bidrag Litauen 44 2 - 1 - 4 - 2 - - - 12 - 2 1 8 - 5 7
Armenien 83 1 12 - 3 5 - 8 10 10 - - 8 12 - 10 4 - -
Israel 71 - 8 - - 8 7 6 12 3 5 - 1 4 - 5 - 7 5
Danmark 101 5 5 7 5 12 6 5 4 12 10 4 2 3 4 3 6 8 -
Schweiz 2 - - - - - - - - - - - - - - 2 - - -
Sverige 62 3 3 - 12 10 2 - 6 1 - 5 - 1 2 - 2 12 3
Azerbajdzjan 113 2 - 5 5 6 3 12 1 8 8 10 7 10 10 12 12 2 -
Ukraina 77 10 10 2 3 - - 8 2 5 1 2 6 6 6 7 3 4 2
Nederländerna 29 - - 4 4 2 1 - - - 6 3 - - - 1 5 3 -
Rumänien 104 6 4 8 8 4 7 5 3 3 4 6 4 8 - 4 8 10 12
Slovenien 6 - - 1 - - - - - - - - - - 5 - - - -
Irland 67 7 1 3 6 12 - 4 - 8 4 2 - - 3 - 1 6 10
Bulgarien 19 - - - - - - - 1 - - - - 5 - - 7 - 6
Cypern 67 4 6 10 7 - 6 3 4 - 6 - - 5 12 - - - 4
Kroatien 33 - 7 - 2 7 - 1 - - - 12 1 3 - - - - -
Georgien 106 12 12 6 - 1 2 10 7 5 2 7 7 10 7 7 10 - 1
Turkiet 118 8 - - 10 8 10 12 10 7 7 3 8 12 - 8 6 1 8

Finalen[redigera | redigera wikitext]

Röster
Totalt AZ ES NO MO CY BH BE SR VI IR GR UK GE TR AL IC UR FR RU RY AR TY PT IS DK ET SO FI LE PO MT MA LI CH SE NL SL BU KR
Bidrag Azerbajdzjan 145 7 7 7 10 7 5 - 6 3 1 - 8 12 - 4 12 - - 8 - - - 7 2 - - - 2 8 12 3 - 2 - - - 12 -
Spanien 68 - - 4 - - 1 - - - - - 2 - 7 - 4 - 2 4 7 - 12 1 - - - 4 5 - - - 8 - - - 5 2 -
Norge 35 - - - - - - - - 2 - - 6 - - - - - - - 2 - 3 - 5 7 3 - - - - - - - 4 - - - -
Moldavien 27 6 - - - - - - 4 - - - 1 - - - - - 10 - - - 6 - - - - - - - - - - - - - - - -
Cypern 27 - - - - - - - - - 12 - - - - - - - - - - - - - 1 - 2 - - - - - 1 - 3 - - 4 4
Bosnien och Hercegovina 51 - - - - - - 12 - - - - - 8 6 - - 5 - - - - - - - - - - - - - 6 - - - - 4 - 10
Belgien 143 - - 3 - - - 5 - 10 6 - - - - 10 1 7 4 5 - 12 5 - 10 3 10 6 4 10 10 - 7 7 2 6 - - -
Serbien 72 - - - - 1 12 - - - - - - - 3 - - 10 - - - 5 - - - - - - - - - 7 - 10 7 1 8 - 8
Vitryssland 18 - - - 3 - - - - - - - 12 - - - - - - 2 - - - - - - - - - - - - - - - - - 1 -
Irland 25 - - - - - - - - - - 7 - - - - - - - - - 2 - 6 - 2 - 1 - - - - - 6 - - - - 1
Grekland 140 - 5 - 2 12 6 12 10 - - 12 - 3 12 8 - 4 7 - 3 8 8 - - - 5 7 - 1 7 - - - - 3 - 5 -
Storbritannien 10 2 - - - - - - - - 4 - 3 - 1 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Georgien 136 8 1 1 5 5 4 4 - 7 5 5 - 5 - 2 7 - - 10 12 - - 5 - 8 - - - 4 - 5 12 1 6 - 1 6 7
Turkiet 170 12 3 2 - - 10 6 3 3 1 - 10 5 8 - 8 12 8 - - 10 - - 6 6 - 3 - - - 10 4 3 5 8 2 10 12
Albanien 62 - - - - - 5 3 - - - 10 1 - 7 7 - - 1 - - 1 - - - - - - - 2 - 12 - 8 - - - - 5
Island 41 - - 6 - - - 8 - 2 - 3 - - - - - - - - - 4 - - 3 4 - 5 - - 6 - - - - - - - -
Ukraina 108 10 - - 8 6 - - 7 10 - - 5 7 1 - - 2 5 7 8 - - 2 - - - - 7 3 - - 6 - - 7 - 7 -
Frankrike 82 - 2 4 - 3 3 - 4 - 6 8 2 - - - 6 - - - 6 3 7 3 7 1 - 8 - - 2 1 - - - - 3 - 3
Rumänien 162 7 10 10 12 8 2 - 6 1 7 4 8 - 2 5 5 2 - 3 1 - 10 8 8 - 1 - 3 6 5 - 2 4 10 5 7 - -
Ryssland 90 3 - - 10 - - - - 12 - - - - 4 - - 10 - - 10 - 2 10 - 10 6 - 8 - - - 5 - - - - - -
Armenien 141 - 8 - 6 7 - 7 1 5 - 7 - 10 6 - - 6 6 6 12 7 - 12 - - 4 - 1 5 - 4 - - 1 12 - 8 -
Tyskland 246 1 12 12 - 4 8 10 8 - 8 2 4 - 10 10 3 5 3 3 6 - 1 - 12 12 12 12 12 7 4 8 10 12 12 4 10 3 6
Portugal 43 - 6 - - - - - 2 - - - - - - - 1 - 8 - - 4 6 - 4 - - - 6 - 1 - - 5 - - - - -
Israel 71 5 - 5 1 2 1 - - 8 - - 3 4 - 4 - 3 1 - - - - - - - 8 10 - - - - - - - 10 6 - -
Danmark 149 4 4 8 - - - 2 - - 12 - 6 - - 2 12 - - 12 1 5 - 4 4 5 7 2 10 12 8 2 3 - 8 2 12 - 2

12-poängare (finalen)[redigera | redigera wikitext]

Nedan följer en summering av finalens 12-poängare

Antal Mottagande land Röstande land
9 Tyskland Tyskland Danmark, Estland, Finland, Lettland, Norge, Slovakien, Spanien, Sverige, Schweiz
5 Danmark Danmark Island, Irland, Polen, Rumänien, Slovenien
4 Azerbajdzjan Azerbajdzjan Bulgarien, Malta, Turkiet, Ukraina
Grekland Grekland Albanien, Belgien, Cypern, Storbritannien
3 Armenien Armenien Israel, Nederländerna, Ryssland
Turkiet Turkiet Azerbajdzjan, Kroatien, Frankrike
2 Georgien Georgien Armenien, Litauen
1 Albanien Albanien Makedonien
Belarus Vitryssland Georgien
Belgien Belgien Tyskland
Bosnien och Hercegovina Bosnien och Hercegovina Serbien
Cypern Cypern Grekland
Rumänien Rumänien Moldavien
Ryssland Ryssland Vitryssland
Serbien Serbien Bosnien och Hercegovina
SpanienSpanien Portugal

Splittrat resultat[redigera | redigera wikitext]

Den 28 juni 2010 släppte EBU placering och poäng för hur jurygrupperna och tittarna röstade var för sig, för det hela resultatet. Dock redovisade man inte hur varje land enskilt röstat. För första gången släppte man också semifinalsresultatet, något man inte redovisat tidigare år.

Semifinal 1[redigera | redigera wikitext]

Om bara telefonröster hade räknats så hade Finland gått vidare istället för Bosnien och Hercegovina, och dessutom hamnat någonstans i mitten av topp 10 i semifinalen. Om bara juryröster hade räknats skulle Estland, Makedonien och Malta gått vidare istället för Moldavien, Ryssland och Vitryssland. Både juryn och tittarna var överens om vem som skulle bli sist - Lettland. Hade juryn bara fått bestämma skulle Belgien ha vunnit (vilket de också gjorde med 50/50-systemet), medan om tittarna bara hade fått bestämma skulle Grekland ha vunnit semifinal 1.

De länder som är markerade med beige bakgrund gick vidare till finalen i 50/50-läget.

Nr Land Jury Tittarna 50/50
1  Moldavien 13 10 10
2  Ryssland 14 4 7
3  Estland 9 16 14
4  Slovakien 16 14 16
5  Finland 15 6 11
6  Lettland 17 17 17
7  Serbien 8 5 5
8 Bosnien och Hercegovina Bosnien och
Hercegovina		 5 11 8
9  Polen 11 13 13
10  Belgien 1 3 1
11  Malta 7 12 12
12  Albanien 4 7 6
13  Grekland 3 1 2
14  Portugal 2 9 4
15  Makedonien 10 15 15
16  Vitryssland 12 8 9
17  Island 6 2 3

Semifinal 2[redigera | redigera wikitext]

Om bara juryröster hade gällt i semifinal 2 så hade det inte blivit någon förändring alls. De länder som gick vidare med 50/50-systemet hade gått vidare med juryröster också. Däremot hade de placerat sig annorlunda med juryn. Däremot om bara telefonröster hade gällt skulle Litauen och Sverige gått vidare, till förmån för Irland och Israel. Juryn och tittarna var inte överens om vem man skulle sätta sist, men både Slovenien och Schweiz hamnade på plats 16 och 17 bland både juryn och tittarna. Hade juryn fått bestämma skulle Georgien ha vunnit, medan om tittarna fått bestämma skulle Azerbajdzjan ha vunnit semifinal 2.

De länder som är markerade med beige bakgrund gick vidare till finalen i 50/50-läget.

Nr Land Jury Tittarna 50/50
1  Litauen 13 8 12
2  Armenien 5 6 6
3  Israel 4 12 8
4  Danmark 7 4 5
5  Schweiz 16 17 17
6  Sverige 11 9 11
7  Azerbajdzjan 3 1 2
8  Ukraina 10 7 7
9  Nederländerna 14 11 14
10  Rumänien 8 3 4
11  Slovenien 17 16 16
12  Irland 6 13 9
13  Bulgarien 15 15 15
14  Cypern 9 10 10
15  Kroatien 12 14 13
16  Georgien 1 5 3
17  Turkiet 2 2 1

Finalen[redigera | redigera wikitext]

Tittarna och jurygrupperna höll sams om samma vinnare, Tyskland. Hade juryn fått bestämma så hade dock Tyskland vunnit med "bara" två poäng före tvåan Belgien. Inget land hade heller fått över 200 poäng i sådant fall. Det var tack vare tittarna som det blev sådan stor marginal som det blev. Däremot var juryn och tittarna osams om flera andra länder. Frankrike, Serbien och Spanien hade kommit högre om det bara hade varit telefonröster som styrt. Juryn gav dessa länder dåliga placeringar. Samtidigt hade Belgien hamnat mycket lägre om tittarna fått bestämma. Azerbajdzjan, Danmark och Turkiet har också tittarna att tacka för sina höga placeringar. Hade däremot juryn fått bestämma så skulle Belgien blivit tvåa (mot tittarnas 14:e plats) och Israel skulle kommit femma, mot tittarnas 19:e plats. Här har även Rumänien juryn att tacka för sin höga placering. Både jurygrupperna och tittarna var i alla fall överens om vem man skulle sätta sist – Storbritannien slutade sist i alla tre resultaten.

Tyskland är markerad med beige bakgrund (vinnare).

Nr Land Jury Tittarna 50/50
1  Azerbajdzjan 9 5 5
2  Spanien 20 12 15
3  Norge 17 21 20
4  Moldavien 23 18 22
5  Cypern 18 23 21
6 Bosnien och Hercegovina Bosnien och
Hercegovina		 14 16 17
7  Belgien 2 14 6
8  Serbien 21 10 13
9  Vitryssland 24 22 24
10  Irland 16 24 23
11  Grekland 11 7 8
12  Storbritannien 25 25 25
13  Georgien 4 9 9
14  Turkiet 8 2 2
15  Albanien 12 17 16
16  Island 19 15 19
17  Ukraina 6 13 10
18  Frankrike 22 8 12
19  Rumänien 3 6 3
20  Ryssland 15 11 11
21  Armenien 10 4 7
22  Tyskland 1 1 1
23  Portugal 13 20 18
24  Israel 5 19 14
25  Danmark 7 3 4

Kommentatorer[redigera | redigera wikitext]

Kalender[redigera | redigera wikitext]

Nedan listas varje lands uttagningsdatum, samt andra viktiga datum som hör Eurovisionen till. För uttagningarna är det enbart finaldatum som presenteras här.

Oktober 2009[redigera | redigera wikitext]

  • 18 oktober: Bulgarien presenterade sin artist

November 2009[redigera | redigera wikitext]

  • 15 november: Första deadline för anmälan till 2010
  • 25 november: Belgien presenterade sin artist

December 2009[redigera | redigera wikitext]

  • 4 december: NRK och EBU presenterade den officiella sloganen "Share the Moment"
  • 15 december: Absolut sista deadlinen för anmälan till 2010 gick ut
  • 18 december: Nederländerna avslöjade titeln på sitt bidrag
  • 18 december: Schweiz presenterade sitt interna val
  • 27 december: Albanien valde artist och bidrag
  • 29 december: Israel presenterade sitt interna val (artist)
  • 29 december: Ukraina presenterade sitt interna val (artist)
  • 31 december: EBU sammanställde hela deltagarlistan med de totalt 39 länderna som kom att tävla i maj

Januari 2010[redigera | redigera wikitext]

  • 9 januari: Schweiz artist framförde sitt bidrag
  • 11 januari: Bosnien-Hercegovina presenterade sitt interna val
  • 12 januari: Turkiet valde artist och bidrag
  • 16 januari: Georgien presenterade sitt interna val (endast artist)
  • 30 januari: Finland valde artist och bidrag

Februari 2010[redigera | redigera wikitext]

  • 6 februari: Danmark valde artist och bidrag
  • 6 februari: Island valde artist och bidrag
  • 6 februari: Norge valde artist och bidrag
  • 7 februari: Cypern valde artist och bidrag
  • 7 februari: Nederländerna valde artist till sitt bidrag
  • 7 februari: Semifinalsdragningen lottades där man sorterade upp vilka semifinalländer som kom att tävla i respektive semifinal, samt i vilka semifinaler som 'Big 4'-länderna och Norge kom att rösta i[41]
  • 8 februari: Biljetterna till semifinalerna och finalen började säljas[42]
  • 14 februari: Armenien valde artist och bidrag
  • 14 februari: Polen valde artist och bidrag
  • 19 februari: Frankrike presenterade sitt interna val (artist)
  • 20 februari: Makedonien valde artist och bidrag
  • 20 februari: Malta valde artist och bidrag
  • 21 februari: Slovenien valde artist och bidrag
  • 22 februari: Spanien valde artist och bidrag
  • 25 februari: Frankrike avslöjade titeln på sitt bidrag
  • 25 februari: Vitryssland presenterade sin artist och sitt bidrag
  • 26 februari: Turkiet valde bidrag till sin artist
  • 27 februari: Georgien valde bidrag till sin artist
  • 27 februari: Lettland valde artist och bidrag
  • 27 februari: Slovakien valde artist och bidrag
  • 28 februari: Bulgarien valde bidrag till sin artist

Mars 2010[redigera | redigera wikitext]

  • 2 mars: Azerbajdzjan valde sin artist
  • 4 mars: Litauen valde artist och bidrag
  • 5 mars: Irland valde artist och bidrag
  • 6 mars: Kroatien valde artist och bidrag
  • 6 mars: Moldavien valde artist och bidrag
  • 6 mars: Portugal valde artist och bidrag
  • 6 mars: Rumänien vlade artist och bidrag
  • 6 mars: Ukraina valde bidrag till sin artist
  • 7 mars: Belgien presenterade bidraget till sin artist
  • 7 mars: Ryssland valde artist och bidrag
  • 12 mars: Estland valde artist och bidrag
  • 12 mars: Grekland valde artist och bidrag
  • 12 mars: Storbritannien valde artist och bidrag
  • 12 mars: Tyskland valde artist och bidrag
  • 13 mars: Serbien valde artist och bidrag
  • 13 mars: Sverige valde artist och bidrag
  • 14 mars: Bosnien och Hercegovinas artist framförde landets bidrag
  • 15 mars: Israel valde bidrag till sin artist
  • 15 mars: Ukrainas nationella TV-bolag valde att ersätta sitt bidrag och sin artist[43]
  • 18 mars: Azerbajdzjan presenterade sitt interna val (bidraget)
  • 19 mars: Vitryssland valde att byta ut sitt bidrag
  • 19 mars: Frankrikes bidrag offentliggjordes för lyssning, och samtidigt bekräftade France3 artist och låt som det hade spekulerats om tidigare.
  • 20 mars: Ukraina valde en ny artist och ett nytt bidrag
  • 21 mars: Spekulationer om Ukrainas nya bidrag, då vinnaren framförde ett bidrag som funnits på hennes MySpace-sida sedan 2008 samt då låten tros ha varit plagierad. Bidraget diskvalificerades, men artist kvarstår.
  • 22 mars: Alla länder som ska deltaga i Oslo 2010 måste ha valt artist och bidrag senast detta datum
  • 23 mars: Alla länders delegater samlades i Oslo för att lotta startordningen inför semifinalerna och finalen
  • 24 mars: Ukraina valde nytt bidrag[22]

April 2010[redigera | redigera wikitext]

(Obs! Alla datum som rör inför-program m.m. gäller endast för Sverige. EBU sände återigen "Eurovision Countdown" runt om i Europa med Ian Wright[44] som programledare. Programmet sändes även i SVT.)

Maj 2010[redigera | redigera wikitext]

(Obs! Alla datum som rör inför-program m.m. gäller endast för Sverige. EBU sände återigen "Eurovision Countdown" runt om i Europa med Ian Wright[44] som programledare. Programmet sändes även i SVT. Även "Nedräkning till Eurovision Song Contest 2010" var ett svenskt inför-finalenprogram.)

Juni 2010[redigera | redigera wikitext]

  • 28 juni: EBU släppte topplistorna för semifinalerna och finalen samt hur tittarna och jurygrupperna röstade. Dock fanns inte resultatet över hur varje land röstade med.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Oslo bekräftad värd 2010 – finalen framflyttad till 29 maj”. poplight.se. 27 maj 2007. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118114402/http://arkiv.poplight.se/artikel/oslo-bekraeftad-vaerd-2010-finalen-framflyttad-till-29-maj. Läst 17 november 2015. 
  2. ^ [a b] ”Nadja, Haddy och Erik - de blir programledare i Oslo 2010”. poplight.se. 10 mars 2010. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118092706/http://arkiv.poplight.se/artikel/nadja-haddy-och-erik-de-blir-programledare-i-oslo-2010. Läst 17 november 2015. 
  3. ^ ”Christine Meltzer och Edward af Sillén kommenterar Eurovision”. poplight.se. 9 april 2010. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118111421/http://arkiv.poplight.se/artikel/christine-meltzer-och-edward-af-sillen-kommenterar-eurovision. Läst 17 november 2015. 
  4. ^ [a b] ”Telenor Arena to host Eurovision 2010” (på engelska). esctoday.com. 3 juli 2009. Arkiverad från originalet den 31 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100131050935/http://esctoday.com/news/read/14182. 
  5. ^ ”Grand Prix til Oslo-området” (på norska). NRK. 27 maj 2009. http://www.nrk.no/mgp/grand-prix-til-oslo-omradet-1.6626990. 
  6. ^ [a b] ”Exclusive: 39 countries to be represented in Oslo” (på engelska). eurovision.tv. 31 december 2009. http://www.eurovision.tv/page/news?id=7923&_t=Exclusive%3A+39+countries+to+be+represented+in+Oslo. 
  7. ^ [a b] ”Georgia confirms return in Oslo!” (på engelska). esctime.com. 17 juli 2009. Arkiverad från originalet den 22 september 2010. https://web.archive.org/web/20100922134553/http://esctime.com/news/94. 
  8. ^ [a b] ”Definitely, no Andorra in Oslo” (på engelska). esctoday.com. 12 december 2009. http://esctoday.com/14611/definitely_no_andorra_in_oslo/. 
  9. ^ [a b] ”Czech Republic withdraws from Eurovision” (på engelska). esctoday.com. 22 juli 2009. http://esctoday.com/14202/czech_republic_withdraws_from_eurovision/. 
  10. ^ [a b] ”CZECH REPUBLIC ČT withdraws from Eurovision 2010” (på engelska). oikotimes.com. 22 juli 2009. Arkiverad från originalet den 7 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120207174628/http://www.oikotimes.com/v2/index.php?file=articles&id=6085. 
  11. ^ [a b] ”Hungary withdraws from Eurovision Song Contest” (på engelska). esctoday.com. 22 oktober 2009. http://esctoday.com/14416/hungary_withdraws_from_eurovision_song_contest/. 
  12. ^ [a b] ”Montenegro withdraws from Eurovision 2010” (på engelska). esctoday.com. 17 november 2009. http://esctoday.com/14501/montenegro_withdraws_from_eurovision_2010/. 
  13. ^ ”Montenegro's RTCG withdraws from Eurovision Song Contest” (på engelska). oikotimes.com. 17 november 2009. Arkiverad från originalet den 6 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100206005422/http://oikotimes.com/v2/index.php?file=articles&id=6846. 
  14. ^ ”Lithuania seeking funding for Eurovision 2010” (på engelska). esctoday.com. 15 december 2009. http://esctoday.com/14630/lithuania_seeking_funding_for_eurovision_2010/. 
  15. ^ ”Juries also get 50% stake in Semi-Final result” (på engelska). eurovision.tv. 11 oktober 2009. http://www.eurovision.tv/page/news?id=4533&_t=Exclusive%3A+Juries+also+get+50%25+stake+in+Semi-Final+result!. 
  16. ^ ”Oslo 2010: Televoting during entire shows” (på engelska). eurovision.tv. 26 oktober 2009. http://www.eurovision.tv/page/news?id=4933&_t=Oslo+2010%3A+Televoting+during+entire+shows. 
  17. ^ ”Hun eller han må se bra ut” (på norska). Dagbladet. 18 maj 2009. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304192010/http://www.kjendis.no/2009/05/18/kjendis/melodi_grand_prix/eurovision_song_contest/alexander_rybak/mgp/6281544/. Läst 17 november 2015. 
  18. ^ ”Norsk MGP-finale vil koste 150 millioner kroner” (på norska). Dagbladet. 18 maj 2009. Arkiverad från originalet den 22 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090522044629/http://www.kjendis.no/2009/05/18/kjendis/tv_og_medier/melodi_grand_prix/eurosong_2009/nrk/6282821/. 
  19. ^ ”The ship set sails” (på engelska). oikotimes.com. 21 maj 2009. Arkiverad från originalet den 12 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100212113500/http://oikotimes.com/v2/index.php?file=articles&id=5842. 
  20. ^ ”Ukraine: National Final on March 20th” (på engelska). esctoday.com. 17 mars 2010. http://esctoday.com/15402/ukraine_national_final_on_march_20th/. 
  21. ^ ”Ukrainian entry not delivered in time, EBU imposes fine” (på engelska). eurovision.tv. 22 mars 2010. http://www.eurovision.tv/page/news?id=10743&_t=Ukrainian+entry+not+delivered+in+time%2C+EBU+imposes+fine. 
  22. ^ [a b] ”Ukrainska dramat får sitt slut – Alyosha får nytt bidrag”. poplight.se. 24 mars 2010. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118115147/http://arkiv.poplight.se/artikel/ukrainska-dramat-far-sitt-slut-alyosha-far-nytt-bidrag. Läst 17 november 2015. 
  23. ^ ”Ash cloud causing delegation travel changes” (på engelska). esctoday.com. 17 maj 2010. http://esctoday.com/15726/upd-_ash_cloud_causing_delegation_travel_changes/. 
  24. ^ Sietse Bakker (28 juni 2010). ”split voting outcome surprising results”. eurovision.tv. http://www.eurovision.tv/page/news?id=ebu_reveals_split_voting_outcome_surprising_results. Läst 04 februari 2015. 
  25. ^ ”Cyperns "fel" att Sverige röstade sig själv ur delfinalen”. Expressen. 31 maj 2010. http://www.expressen.se/noje/melodifestivalen/cyperns-fel-att-sverige-rostade-sig-sjalv-ur-delfinalen/. 
  26. ^ ”Hoppar upp på scen – mitt i sändning”. Aftonbladet. 29 maj 2009. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/melodifestivalen/article12327491.ab. 
  27. ^ ”EBU and Eurovision.tv press-conference” (på engelska). esckaz.com. 13 maj 2009. http://www.esckaz.com/new/en/blog/ebu-and-eurovisiontv-press-conference. 
  28. ^ ”News about ORF's return proved to be a huge lie” (på engelska). oikotimes.com. 19 september 2009. Arkiverad från originalet den 3 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100103070123/http://oikotimes.com/v2/index.php?file=articles&id=6439. 
  29. ^ ”TMC not coming back for 2010 Eurovision edition” (på engelska). oikotimes.com. 3 september 2009. Arkiverad från originalet den 6 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100206010331/http://oikotimes.com/v2/index.php?file=articles&id=6325. 
  30. ^ ”Confirmed: Austria will not take part in 2010” (på engelska). esctoday.com. 22 september 2009. http://esctoday.com/14344/confirmed_austria_will_not_take_part_in_2010/. 
  31. ^ ”CLT will decide on Eurovision in December” (på engelska). oikotimes.com. 1 september 2009. Arkiverad från originalet den 6 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100206021226/http://oikotimes.com/v2/index.php?file=articles&id=6307. 
  32. ^ ”RTL suddenly decided; not going to Oslo” (på engelska). oikotimes.com. 21 september 2009. Arkiverad från originalet den 6 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100206021844/http://oikotimes.com/v2/index.php?file=articles&id=6452. 
  33. ^ ”Eurovision Song Contest” (på engelska). esckaz.com. http://esckaz.com/2009/. 
  34. ^ ”No San Marino either for Eurovision 2010” (på engelska). esctoday.com. 15 december 2009. http://esctoday.com/14627/no_san_marino_either_for_eurovision_2010/. 
  35. ^ ”Liechtenstein rules out Eurovision participation” (på engelska). esctoday.com. 4 november 2009. http://esctoday.com/14466/liechtenstein_rules_out_eurovision_participation/. 
  36. ^ ”Eurovision 2010: Semi final allocation draw on Sunday” (på engelska). esctoday.com. 4 februari 2010. http://esctoday.com/14996/eurovision_2010_semi_final_allocation_draw_on_sunday/. 
  37. ^ ”Today: Watch the Semi-Final Allocation Draw!” (på engelska). eurovision.tv. 4 februari 2010. http://www.eurovision.tv/page/news?id=8583&_t=Sunday%3A+Watch+the+Semi-Final+Allocation+Draw!. 
  38. ^ ”France requests to vote in first Semi-Final” (på engelska). eurovision.tv. 31 mars 2010. http://www.eurovision.tv/page/news?id=11253&_t=France+requests+to+vote+in+first+Semi-Final. 
  39. ^ ”How close was a country from qualifying last night?” (på engelska). eurovision.tv. 26 maj 2010. http://www.eurovision.tv/page/news?id=17123. 
  40. ^ ”EBU Eurovision Press Conference” (på engelska). esctoday.com. 26 maj 2010. http://esctoday.com/15844/ebu_eurovision_press_conference/. 
  41. ^ ”Belarus to select Eurovision entrant internally” (på engelska). esctoday.com. 20 januari 2010. http://esctoday.com/14874/belarus_to_select_eurovision_entrant_internally/. 
  42. ^ ”Update: Tickets on sale - Final sold out!” (på engelska). eurovision.tv. 8 februari 2010. http://www.eurovision.tv/page/news?id=8543&_t=Tickets+Eurovision+2010+on+sale+8th+of+February. 
  43. ^ ”Ukraine: No more Vasyl” (på engelska). 3minutes.me. 15 mars 2010. Arkiverad från originalet den 22 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110722171444/http://www.3minutes.me/news/2010-season/276-ukraine-no-more-vasyl. 
  44. ^ [a b] ”Eurovision 2010: Ian Wright to present 'Eurovision: Countdown” (på engelska). esctoday.com. 26 mars 2010. http://esctoday.com/15454/eurovision_2010_ian_wright_to_present_eurovision_countdown/. 

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
Eurovision Song Contest
Deltagande länder
 Frankrike (2000–) ·  Italien (2011–) ·  Spanien (2000–) ·  Storbritannien (2000–) ·  Tyskland (2000–)
Aktiva deltagare1
Inaktiva deltagare2
Tillåtna men har aldrig tävlat
Ej tillåtna att delta (Inte EBU medlem)
Historiska landskonstellationer
Vinnare genom åren
1950-talet
1960-talet
1970-talet
1980-talet
1990-talet
Italien (1990) · Sverige (1991) · Irland (1992) · Irland (1993) · Irland (1994) · Norge (1995) · Irland (1996) · Storbritannien (1997) · Israel (1998) · Sverige (1999)
2000-talet
Danmark (2000) · Estland (2001) · Lettland (2002) · Turkiet (2003) · Ukraina (2004) · Grekland (2005) · Finland (2006) · Serbien (2007) · Ryssland (2008) · Norge (2009)
2010-talet
2020-talet
Inställt (2020) · Italien (2021) · Ukraina (2022) · Sverige (2023) · Inte avgjort (2024)
Värdorter · Deltagare · OGAE · Rekord · Vinnande artister och låtar genom åren · Congratulations: 50 Years of the Eurovision Song Contest · Eurovision Song Contest 60 år · Sveriges 12:a · Eurovision: Europe Shine a Light
1 Med aktiva deltagare menas länder som kommer att delta i kommande upplagan av Eurovision Song Contest. Vissa av dem kan ha/har deltagit i föregående års upplagor.
2 Med inaktiva deltagare menas länder som har tävlat i minst en Eurovision Song Contest men som inte kommer att deltaga i den kommande upplagan av ESC.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Eurovision_Song_Contest_2010&oldid=54355035”