Excalibur (film)

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Excalibur (film, 1981))
Excalibur
(Excalibur)
GenreÄventyr
RegissörJohn Boorman
ProducentJohn Boorman
ManusRospo Pallenberg
Baserad påMorte d'Arthur av Thomas Malory
SkådespelareNigel Terry
Helen Mirren
Nicholas Clay
Katrine Boorman
Nicol Williamson
Cherie Lunghi
OriginalmusikTrevor Jones
ProduktionsbolagOrion Pictures
PremiärUSA 10 april 1981 (USA)
Storbritannien 2 juli 1981 (Storbritannien)
Speltid140 minuter
LandStorbritannien
SpråkEngelska
IMDb SFDb Elonet

Excalibur är en brittisk film från 1981 i regi av John Boorman. Filmen handlar om kung Arthur och hans riddare. Filmen bär namn efter Arthurs svärd.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Svärdet Excalibur ges till Arthurs far Uther Pendragon av trollkarlen Merlin emot att Uther allierar sig med rivalen Cornwall. Uthers begär till Cornwalls hustru Igraine leder till att han anfaller Cornwall för att kidnappa henne. Uther lovar Merlin vad som helst för en natt med Igraine. Medan Cornwall rider i strid förvandlar Merlin Uther till Cornwall så denne kan ha sex med Igraine medan den riktige Cornwall dödas. Uther gifter sig med Igraine som föder en son. Merlin kommer och begär barnet. Uther ger det till honom, men ångrar sig. När han jagar Merlin dödas han av Cornwalls män. Före sin död kör han ner svärdet i en sten, och Merlin förklarar att näste man som drar svärdet ska bli kung. Flera år senare samlar sig riddarna för en tornering där vinnaren ska bli kung. Bland dem är riddar Hector och hans söner Kay och Arthur. Hectors svärd blir stulet och när Arthur inte kan fånga tjuven drar han istället Excalibur ur stenen. Hector och Merlin avslöjar att Arthur egentligen är Uthers son.

Den mäktige riddar Leodegraunce accepterar Arthur som kung, men riddar Uriens vägrar erkänna Arthur. Uriens anfaller Leodegraunces borg, men Arthur, Hector och deras anhängare bryter belägringen och tar Uriens tillfånga. Arthur begär att Uriens dubbar honom till riddare och ger honom Excalibur för att göra det. Rörd av den unge mannens tilltro svär Uriens trohet till honom. Arthur faller för Leodegraunces dotter Guinevere, men Merlin förutspår olycka. Olyckan kommer i form av Lancelot, Arthurs bäste riddare, och Morgana, Cornwalls dotter och Arthurs halvsyster. Guinevere och Lancelot faller för varandra och Arthur finner dem sovandes nakna tillsammans i skogen. Morgana lurar in Merlin i en magisk grotta där han förseglas i kristall. Morgana använder magi för att förvandla sig till Guinevere och förför Arthur. Hon föder en son: Mordred. Riket drabbas av missväxt och Arthur blir övertygad om att den heliga Graal är det enda som kan rädda landet. Riddarna spenderar flera år i sökandet medan Mordred växer till en mäktig riddare och tränger in i Arthurs rike med en armé. Arthur säger till Mordred att han inte kan ge Mordred riket, men erbjuder Mordred sin kärlek. Mordred svarar att det är den enda Arthur äger som han inte vill ha.

Perceval, Arthurs yngste och mest oskuldsfulle riddare, får en vision av Graalen och inser att riket och Arthur är densamma. Graalen framträder för Perceval och han återför liv till Arthur och riket. Arthur och Kay samlar de sista av riddarna för att slå tillbaka Mordreds armé. Merlin, som nu lever i människans undermedvetna som en dröm, lurar Morgana att kasta en trollformel som manar fram en dimma och återställer henne till sin rätta ålder. Mordred känner inte igen sin mor och dödar henne. Arthur och riddarna anfaller i skydd av dimman. Riddarna dör en efter en, men Lancelot återvänder och striden vänder till riddarnas fördel. Mordred spetsar Arthur med ett spjut, men blir nedhuggen av Arthur. Perceval är den enda överlevande och blir beordrad att slänga Excalibur i en sjö för att ges till en framtida kung. När Perceval återvänder till slagfältet ser han Arthurs kropp seglas iväg av feer till Avalon.

Rollista (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Om filmen[redigera | redigera wikitext]

Hur Mordred dräptes av Arthur, av Arthur Rackham, inspirationen till filmens slutscen.

John Boorman och hans medförfattare valde att filmatisera Arthur-legenden från ett mytologisk och allegorisk ståndpunkt. Filmen utspelar sig i en mytologisk medeltid där element från olika epoker blandas fritt. Huvudkällan till filmens narrativ var Morte D'Arthur, från 1469. Övrig inspiration kom ifrån From Ritual to Romance av Jessie L. Weston och Den gyllene grenen av James George Frazer. Ett av deras grepp var att kombinera svärdet i stenen med Excalibur och smälta samman figurerna Morgause och Morgan le Fay till en figur. Förutom Trevor Jones originalmusik använde Boorman musik av Richard Wagner och Carl Orffs verk O Fortuna ur Carmina Burana.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]