Experimentell filosofi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Experimentell filosofi är en filosofisk inriktning som kombinerar traditionell filosofisk reflektion med systematiska empiriska forskningsmetoder.[1][2][3][4][5] Med hjälp av kognitionsforskningens metoder utför experimentella filosofer studier och experiment vars mål är förståelse av människors tankar användandes begrepp och rörande de ämnen som filosofer funderar över.[6][7][8][9]

Experimentella filosofer att argumenterat att empiriska resultat och data kan ha indirekta effekter och relevans för filosofiska frågor genom de insikter de ger om de underliggande psykologiska processer som leder till så kallade ”filosofiska intuitioner”.[10] Denna metod är kontroversiell och många kritiker ser den som oförenlig med filosofi baserad på helt aprioriska argument, vilken ibland kallas ”fåtöljfilosofi” (=filosofi helt och hållet baserad på insikter man uppnå medan man sitter och reflekterar i en bekväm fåtölj).[4][5] Det råder med andra ord stor oenighet inom filosofin angående vilka metoder som passar sig bäst för filosofiskt resonerande och den experimentella filosofin har både anhängare och kritiker.[11][12][13]

Till en början fokuserade experimentella filosofer främst på frågor rörande kulturella skillnader i filosofiska intuitioner,[14][15] människors intuitioner om viljefrihet[16] och vissa andra frågor inom handlingsfilosofi.[17][18] På senare tid har emellertid de experimentella filosoferna tagit sig an de flesta traditionella filosofiska ämnena, inklusive begreppen orsakssamband, lycka och kunskap.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lackman, Jon. The X-Philes Philosophy meets the real world, Slate, March 2, 2006.
  2. ^ Appiah, Anthony. The New New Philosophy, New York Times, December 9, 2007.
  3. ^ Appiah, Anthony. The 'Next Big Thing' in Ideas, National Public Radio, January 3, 2008.
  4. ^ [a b] Shea, Christopher. Against Intuition, Chronicle of Higher Education, October 3, 2008.
  5. ^ [a b] Edmonds, David and Warburton, Nigel. Philosophy’s great experiment, Prospect, March 1, 2009
  6. ^ The Experimental Philosophy Page.
  7. ^ Prinz, J. Experimental Philosophy, Youtube September 17, 2007.
  8. ^ Knobe, Joshua. What is Experimental Philosophy? The Philosophers' Magazine (28) 2004.
  9. ^ Knobe, Joshua and Nichols, Shaun. An Experimental Philosophy Manifesto, in Knobe & Nichols (eds.) Experimental Philosophy 2008.
  10. ^ Knobe, Joshua and Nichols, Shaun. An Experimental Philosophy Manifesto, in Knobe & Nichols (eds.) Experimental Philosophy, § 2.1. 2008.
  11. ^ Kauppinen, A. (2007). The Rise and Fall of Experimental Philosophy. Philosophical Explorations 10 (2), pp. 95–118.
  12. ^ Ludwig, K. (2007). The Epistemology of Thought Experiments: First vs. Third Person Approaches. Midwest Studies in Philosophy. 31:128-159.
  13. ^ Cullen, S. (forthcoming). Survey-Driven Romanticism. European Review of Philosophy, 9.
  14. ^ Weinberg, J., Nichols, S., & Stich, S. (2001). Normativity and Epistemic Intuitions. Philosophical Topics 29, pp. 429–460.
  15. ^ Machery, E., Mallon, R., Nichols, S., & Stich, S. (2004). Semantics, Cross-Cultural Style. Cognition 92, pp. B1-B12.
  16. ^ Nahmias,E., Morris, S., Nadelhoffer, T. & Turner, J. Surveying Freedom: Folk Intuitions about Free Will and Moral Responsibility. Philosophical Psychology (18) 2005 p.563
  17. ^ Knobe, J. (2003a). Intentional action and side effects in ordinary language, Analysis 63, pp. 190–193.
  18. ^ Shaun Nichols & Joseph Ulatowski (2007). Intuitions and Individual Differences: The Knobe Effect Revisited. Mind & Language 22 (4):346–365.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]