Expressionism

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Junger Mann, expressionistiskt träsnitt av konstnären Alfons Ander

Expressionism (av latinets expressio ’uttryck’) var en stilriktning inom bildkonst, arkitektur, litteratur, teater, film och musik under 1900-talet. Begreppet anses myntat av den tyske konsthistorikern Wilhelm Worringer i hans arbete Abstraktion und Einfühlung (1907). Även en betydande del av expressionismens ideologiska grund tillskrivs Worringer i samma arbete, vid sidan av filosofen Henri Bergsons verk L'Evolution créatrice (1907).

Bildkonst[redigera | redigera wikitext]

Inom konsten används termen expressionism för konstverk, där avbildandet av föremål även ger uttryck för konstnärens egna känslor eller inre föreställningsvärld. Inom måleriet förstärks till exempel den känslomässiga effekten av ett medvetet bruk av starka färger, en förvrängning av formerna och så vidare. I den betydelsen kallas ibland målningar av El Greco och Matthias Grünewald expressionistiska, även om termen vanligtvis begränsas till att gälla konstnärer från de senaste hundra åren.

Som föregångare betraktas Vincent van Gogh, men den som främst lanserade expressionismen som konstnärlig riktning i Frankrike var Henri Matisse. Han betonade det väsentliga i tingen, deras "uttrycksvärde", och ville befria konsten från dess beroende av den tillfälliga företeelsen, som impressionismen ålagt sig. Man menade sig därför stå i opposition till impressionismen, men tog samtidigt till sig sena impressionister som Paul Cézanne och Paul Gauguin.

I Frankrike blev fauvismen ett samlingsnamn för expressionismens förespråkare och denna fick även stort inflytande över svensk konst. Genom den ryske målaren Vasilij Kandinskij introducerades stilriktningen i Tyskland, där Oskar Kokoschka, Franz Marc och Emil Nolde blev ledande gestalter. De mest medvetna expressionistiska grupperingarna grundades i Tyskland i början av 1900-talet. Mest berömda är Die Brücke och Der Blaue Reiter. Inflytandet från Edvard Munch var i detta sammanhang ansenligt.[1]

Andra betydande expressionister inom bildkonsten är Chaim Soutine, Georges Rouault och Max Beckmann.

I Sverige tog Falangen upp expressionismens idéer. Bland ledande svenska expressionister märks John Jon-And, Martin Emond och Isaac Grünewald.[1]

Skulptur[redigera | redigera wikitext]

Inom skulpturen blev Auguste Rodins lite mer summariska återgivningar av människokroppen inspirationskälla. Man hämtade även influenser från folkkonsten. Bland skulptörerna inom expressionismen märks fransmännen Antoine Bourdelle och Aristide Maillol, flamländaren Wilhelm Lehmbruck, Jacob Epstein och Alexander Archipenko.[1]

Bildkonstnärer (urval)[redigera | redigera wikitext]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Inom den franskspråkiga litteraturen framträdde Paul Claudel och Maurice Maeterlinck som representanter för expressionism, inspirerade av tidigare symbolistiska författare som Paul Verlaine. Tidskriften Der Sturm blev en banérförare för riktningen i tyskspråkiga länder. Som inspiratör och föregångare till den tyskspråkiga expressionismens dramatik betraktas August Strindberg. Bland tyska författare märks Kasimir Edschmid och Walter Hasenclever,[1] bland österrikiska representanter Georg Trakl.

Musik[redigera | redigera wikitext]

Inom musiken löser expressionismen av impressionismen. Med denna musikaliska expressionism menas en obenägenhet att gestalta bilder och händelser, och istället bara avspegla en inre musikalisk-konstnärlig upplevelse, frigjord från all iakttagelse utifrån. Karaktäristiskt för den expressionistiska musiken var även dess sökande efter helt nya former.[1]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Expressionism (teater)
Huvudartikel: Expressionism (film)

Såväl teater som film förknippas med termen. Emellanåt används den även om arkitektur, i synnerhet om Peter Behrens och Erich Mendelsohns byggnadsverk.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Svensk uppslagsbok, Malmö 1931

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]